Números 20

Morte di Miriam. Le acque di Meriba

1 Ora tutta la comunità dei figli d’Israele arrivò al deserto di Sin il primo mese, e il popolo si fermò a Cades. Là morì e fu sepolta Miriam. 2 E mancava l’acqua per la comunità; così ci fu un assembramento contro Mosè e contro Aaronne. 3 E il popolo contese con Mosè, dicendo: "Fossimo pur morti quando morirono i nostri fratelli davanti all’Eterno! 4 E perché avete condotto l’assemblea dell’Eterno in questo deserto per morire qui noi e il nostro bestiame? 5 E perché ci avete fatti salire dall’Egitto per condurci in questo luogo inospitale? Non è un luogo dove si possa seminare; non ci sono fichi, né vigne, né melagrane, e non c’è acqua da bere". 6 Allora Mosè e Aaronne si allontanarono dall’assemblea per recarsi all’ingresso della tenda di convegno; si prostrarono con la faccia a terra, e la gloria dell’Eterno apparve loro. 7 E l’Eterno parlò a Mosè, dicendo: 8 "Prendi il bastone; e tu e tuo fratello Aaronne convocate la comunità e parlate a quella roccia, in loro presenza, ed essa darà la sua acqua; e tu farai sgorgare per loro l’acqua dalla roccia e darai da bere alla comunità e al suo bestiame". 9 Mosè dunque prese il bastone che era davanti all’Eterno, come l’Eterno gli aveva ordinato. 10 E Mosè e Aaronne convocarono la comunità davanti alla roccia, e Mosè disse loro: "Ora ascoltate, o ribelli; vi faremo uscire dell’acqua da questa roccia?". 11 E Mosè alzò la mano, percosse la roccia con il suo bastone due volte, e ne uscì dell’acqua in abbondanza; e l’assemblea e il suo bestiame bevvero. 12 Poi l’Eterno disse a Mosè e ad Aaronne: "Siccome non avete avuto fiducia in me per dare gloria al mio santo nome agli occhi dei figli d’Israele, voi non introdurrete questa comunità nel paese che io le do". 13 Queste sono le acque di Meriba dove i figli d’Israele contesero con l’Eterno che si fece riconoscere come il Santo in mezzo a loro.

Il re di Edom rifiuta il transito a Israele

14 Poi Mosè mandò da Cades degli ambasciatori al re di Edom per dirgli: "Così dice Israele tuo fratello: ‘Tu conosci tutte le tribolazioni che ci sono avvenute: 15 come i nostri padri scesero in Egitto e noi in Egitto abitammo per lungo tempo e gli Egiziani maltrattarono noi e i nostri padri. 16 E noi gridammo all’Eterno ed egli udì la nostra voce e mandò un angelo e ci fece uscire dall’Egitto; ed eccoci ora a Cades, che è città ai tuoi estremi confini. 17 Ti prego, lasciaci passare per il tuo paese; noi non passeremo né per i campi né per le vigne, e non berremo l’acqua dei pozzi; seguiremo la strada pubblica senza deviare né a destra né a sinistra finché abbiamo oltrepassato i tuoi confini’". 18 Ma Edom gli rispose: "Tu non passerai sul mio territorio; altrimenti, ti verrò contro con la spada". 19 I figli d’Israele gli dissero: "Noi saliremo per la strada maestra; e se noi e il nostro bestiame berremo dell’acqua tua, te la pagheremo; lasciaci semplicemente transitare a piedi". 20 Ma quello rispose: "Non passerai!". Ed Edom uscì contro Israele con molta gente e con mano potente. 21 Così Edom rifiutò a Israele il transito per i suoi confini; perciò Israele si allontanò da lui.

Morte di Aaronne

22 Tutta la comunità dei figli d’Israele partì da Cades e arrivò al monte Or. 23 E l’Eterno parlò a Mosè e ad Aaronne al monte Or ai confini del paese di Edom, dicendo: 24 "Aaronne sta per essere riunito ai suoi antenati e non entrerà nel paese che ho dato ai figli d’Israele, perché siete stati ribelli al mio comandamento alle acque di Meriba. 25 Prendi Aaronne ed Eleazar suo figlio e falli salire sul monte Or. 26 Spoglia Aaronne dei suoi paramenti, e falli indossare a Eleazar suo figlio; là Aaronne sarà riunito ai suoi antenati e morirà". 27 Mosè fece come aveva ordinato l’Eterno; ed essi salirono sul monte Or, davanti agli occhi di tutta la comunità. 28 Mosè spogliò Aaronne dei suoi paramenti, e li fece indossare a Eleazar, suo figlio; e Aaronne morì là sulla cima del monte. Poi Mosè ed Eleazar scesero dal monte. 29 E quando tutta la comunità vide che Aaronne era morto, tutta la casa d’Israele lo pianse per trenta giorni.

Mirjam dör

1 Israels barn, hela församlingen, kom in i öknen Zin*20:1öknen ZinNorra Negevöknen strax söder om Kanaans land, ett annat område än öknen Sin nära berget Sinai (2 Mos 16:1). i den första månaden,*20:1i den första månadenKanske mars-april 1407 f Kr, det fyrtionde året efter uttåget från Egypten (jfr 14:33). och folket stannade i Kadesh. Där dog Mirjam, och där begravdes hon.

Vatten ur klippan

2 Och församlingen saknade vatten, och därför slöt de sig samman mot Mose och Aron. 3 *2 Mos 16:2f, 17:2f, 4 Mos 11:1f, 16:1f, 21:5. Folket klagade på Mose och sade: "Om vi ändå hade fått dö när våra bröder dog inför Herrens ansikte! 4 Varför har ni låtit Herrens församling komma in i denna öken, så att vi och vår boskap måste dö här? 5 Varför har ni fört oss upp ur Egypten och låtit oss komma till denna hemska plats? Här växer varken säd eller fikon, vindruvor eller granatäpplen, och här finns inget vatten att dricka."

6 Men Mose och Aron gick bort från församlingen till uppenbarelsetältets ingång och föll ner på sina ansikten. Då visade sig Herrens härlighet för dem. 7 Och Herren talade till Mose. Han sade: 8 "Ta staven och kalla samman församlingen, du och din bror Aron, och tala till klippan*20:8klippanEnligt aposteln Paulus symboliserar klippan Kristus (1 Kor 10:4). inför deras ögon, och den ska ge vatten. Så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och ger församlingen och dess boskap att dricka."

9 Då tog Mose staven som låg inför Herrens ansikte, så som han hade befallt honom. 10 Och Mose och Aron kallade samman församlingen framför klippan, och han sade till dem: "Lyssna, ni upproriska! Kan vi ur denna klippa skaffa fram vatten åt er?" 11 *2 Mos 17:6, Ps 78:15f, 105:41, Jes 48:21, 1 Kor 10:4. Sedan lyfte Mose upp sin hand och slog med sin stav två gånger på klippan, och mycket vatten kom ut så att både folket och boskapen fick dricka.

12 *4 Mos 27:13f, 5 Mos 1:37, 31:2, 32:50f. Men Herren sade till Mose och Aron: "Eftersom ni inte litade på mig och inte höll mig helig inför Israels barns ögon, ska ni inte få föra in denna församling i det land som jag gett dem."

13 *3 Mos 10:3, Ps 106:32f. Detta var Meribas*20:13MeribaBetyder "tvist". Samma namn hade använts om en annan vattenklippa strax före Sinai (2 Mos 17:7). Namnet blev synonymt med trots mot Gud (Ps 95:8, 106:32). vatten, där Israels barn tvistade med Herren och där han visade sig helig bland dem.

Edom trotsar Israel

14 *Dom 11:17f. Mose skickade sändebud från Kadesh till kungen i Edom*20:14EdomOmråde söder om Döda havet. Edomiterna var släkt med Israel (1 Mos 36, 5 Mos 2:4f). och lät säga: "Så säger din broder Israel: Du känner alla de vedermödor som har drabbat oss. 15 Våra fäder drog ner till Egypten, vi bodde i Egypten under lång tid och vi och våra fäder blev illa behandlade av egyptierna. 16 *2 Mos 14:19, 23:20f. Men vi ropade till Herren, och han hörde vår röst och sände en ängel som förde oss ut ur Egypten. Och se, nu är vi i Kadesh, en stad som gränsar till ditt område. 17 Låt oss tåga igenom ditt land. Vi ska inte gå över åkrar och vingårdar och inte dricka vatten ur brunnarna. Vi ska ta Kungsvägen utan att vika av vare sig åt höger eller vänster förrän vi har kommit igenom ditt område."

18 Men Edom svarade honom: "Du får inte tåga igenom mitt land. Om du gör det ska jag komma mot dig med svärd." 19 Israels barn sade till honom: "Vi ska hålla oss på den allmänna vägen och om vi eller vår boskap dricker av ditt vatten, ska jag betala för det. Jag begär bara att få gå till fots genom landet, ingenting annat." 20 Han svarade: "Nej, du får inte gå härigenom." Och Edom drog ut mot Israel med mycket folk och med stor makt. 21 Eftersom Edom inte lät Israel ta vägen igenom deras område, vek Israel undan för dem.

Aron dör

22 *4 Mos 33:37f. Och Israels barn, hela församlingen, bröt upp från Kadesh och kom till berget Hor*20:22berget HorLokaliseras traditionellt vid Petra ca 7 mil söder om Döda havet.. 23 Herren talade då till Mose och Aron på berget Hor vid gränsen till Edoms land. Han sade: 24 "Aron ska samlas till sitt folk. Han ska inte komma in i det land som jag har gett åt Israels barn, för ni trotsade min befallning vid Meribas vatten. 25 Ta Aron och hans son Eleasar och för dem upp på berget Hor, 26 *2 Mos 28:2f. och ta av Aron hans kläder och sätt dem på hans son Eleasar. Aron kommer att samlas till sitt folk och dö där."

27 Mose gjorde som Herren hade befallt, och de steg upp på berget Hor inför ögonen på hela församlingen. 28 *5 Mos 10:6, 32:50. Mose tog av Aron hans kläder och satte dem på hans son Eleasar. Och Aron dog där uppe på bergets topp. Sedan steg Mose och Eleasar ner från berget. 29 När hela församlingen såg att Aron var död, sörjde hela Israel honom i trettio dagar*20:29sörjde … trettio dagarEn stor heder. Sorgetid varade normalt sju dagar (1 Mos 50:10)..