Números 10

Le due trombe d’argento

1 L’Eterno parlò ancora a Mosè, dicendo: 2 "Fatti due trombe d’argento; le farai d’argento battuto; ti serviranno per convocare la comunità e per far muovere gli accampamenti. 3 Al loro suono tutta la comunità si raccoglierà presso di te, all’ingresso della tenda di convegno. 4 Al suono di una tromba sola, i prìncipi, i capi delle migliaia d’Israele, si raduneranno presso di te. 5 Quando suonerete con squilli lunghi e forti, i campi che sono a levante si metteranno in cammino. 6 Quando suonerete una seconda volta con squilli lunghi e forti, i campi che si trovano a mezzogiorno si metteranno in cammino; si suonerà con squilli lunghi e forti quando dovranno mettersi in cammino. 7 Quando deve essere convocata la comunità, suonerete, ma non con squilli lunghi e forti. 8 E i sacerdoti figli di Aaronne suoneranno le trombe; sarà una legge perenne per voi e per i vostri discendenti. 9 Quando nel vostro paese andrete alla guerra contro il nemico che vi attaccherà, suonerete con squilli lunghi e forti con le trombe, e sarete ricordati davanti all’Eterno, al vostro Dio, e sarete liberati dai vostri nemici. 10 Così pure nei vostri giorni di gioia, nelle vostre solennità e al principio dei vostri mesi, suonerete con le trombe quando offrirete i vostri olocausti e i vostri sacrifici di ringraziamento; ed esse vi faranno ricordare davanti al vostro Dio. Io sono l’Eterno, il vostro Dio".

Partenza degli Israeliti dal Sinai

11 Avvenne che, il secondo anno, il secondo mese, il ventesimo giorno del mese, la nuvola si alzò dal tabernacolo della testimonianza. 12 E i figli d’Israele partirono dal deserto del Sinai, secondo l’ordine fissato per le loro marce; e la nuvola si fermò nel deserto di Paran. 13 Così si misero in cammino la prima volta, secondo l’ordine dell’Eterno trasmesso per mezzo di Mosè. 14 La bandiera del campo dei figli di Giuda, diviso secondo le loro schiere, si mosse per prima. Nason, figlio di Amminadab, comandava l’esercito di Giuda. 15 Netaneel, figlio di Suar, comandava l’esercito della tribù dei figli d’Issacar, 16 ed Eliab, figlio di Chelon, comandava l’esercito della tribù dei figli di Zabulon. 17 Il tabernacolo fu smontato, e i figli di Gherson e i figli di Merari si misero in cammino, portando il tabernacolo. 18 Poi si mosse la bandiera del campo di Ruben, diviso secondo le sue schiere. Elisur, figlio di Sedeur, comandava l’esercito di Ruben. 19 Selumiel, figlio di Surisaddai, comandava l’esercito della tribù dei figli di Simeone, 20 ed Eliasaf, figlio di Deuel, comandava l’esercito della tribù dei figli di Gad. 21 Poi si mossero i Cheatiti, portando gli oggetti sacri; quelli che avrebbero eretto il tabernacolo prima dell’arrivo degli altri. 22 Poi si mosse la bandiera del campo dei figli di Efraim, diviso secondo le sue schiere. Elisama, figlio di Ammiud, comandava l’esercito di Efraim. 23 Gamaliel, figlio di Pedasur, comandava l’esercito della tribù dei figli di Manasse, 24 e Abidan, figlio di Ghideoni, comandava l’esercito della tribù dei figli di Beniamino. 25 Poi si mosse la bandiera del campo dei figli di Dan, diviso secondo le sue schiere, formando la retroguardia di tutti i campi. Aiezer, figlio di Ammisaddai, comandava l’esercito di Dan. 26 Paghiel, figlio di Ocran, comandava l’esercito della tribù dei figli di Ascer, 27 e Aira, figlio di Enan, comandava l’esercito della tribù dei figli di Neftali. 28 Questo era l’ordine in cui i figli d’Israele si misero in cammino, secondo le loro schiere. E così partirono. 29 Mosè disse a Obab, figlio di Reuel, Madianita, suocero di Mosè: "Noi ci incamminiamo verso il luogo del quale l’Eterno ha detto: ‘Io ve lo darò’. Vieni con noi e ti faremo del bene, perché l’Eterno ha promesso di fare del bene a Israele". 30 Obab gli rispose: "Io non verrò, ma andrò al mio paese e dai miei parenti". 31 E Mosè disse: "Ti prego, non ci lasciare; poiché tu conosci i luoghi dove dovremo accamparci nel deserto, e sarai la nostra guida. 32 E, se vieni con noi, qualunque bene l’Eterno farà a noi, noi lo faremo a te". 33 Così partirono dal monte dell’Eterno e fecero tre giornate di cammino; e l’arca del patto dell’Eterno andava davanti a loro durante le tre giornate di cammino, per cercare loro un luogo di riposo. 34 E la nuvola dell’Eterno era su loro, durante il giorno, quando partivano dal campo. 35 Quando l’arca partiva, Mosè diceva: "Sorgi, o Eterno, e siano dispersi i tuoi nemici, e fuggano davanti alla tua presenza quelli che ti odiano!". 36 E quando si posava, diceva: "Torna, o Eterno, alle miriadi delle schiere d’Israele!".

Silvertrumpeterna

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 "Gör dig två silvertrumpeter,*10:2silvertrumpeterTrumpetsignaler användes allmänt för ledning och samordning (jfr 1 Kor 14:8). Silvertrumpeter skilde sig från basuner (hebr. shofár) som tillverkades av baggars horn (Jos 6:4). i hamrat arbete ska du göra dem. Du ska använda dem när församlingen ska sammankallas och när lägren ska bryta upp. 3 När man stöter i dem båda ska hela församlingen samlas hos dig vid ingången till uppenbarelsetältet. 4 Men när man stöter bara i den ena, ska furstarna, huvudmännen för Israels ätter, samlas hos dig. 5 När ni blåser en larmsignal, ska de läger som ligger österut bryta upp. 6 Och när ni blåser larmsignal för andra gången, ska de läger som ligger söderut bryta upp. När lägren ska bryta upp ska man blåsa larmsignal. 7 Men när församlingen ska sammankallas, ska ni inte blåsa larmsignal utan stöta i trumpeterna.

8 Det är Arons söner, prästerna, som ska blåsa i trumpeterna. Detta ska vara en evig stadga för er, släkte efter släkte. 9 *2 Krön 13:12f. När ni i ert land drar ut till strid mot någon fiende som angriper er, ska ni blåsa larmsignal i trumpeterna. Då ska ni bli ihågkomna inför Herren er Guds ansikte, och bli räddade från era fiender. 10 *2 Krön 7:6, Ps 81:4f. Och i dagar av glädje, vid era högtider och nymånader,*10:10nymånaderVarje ny månad inleddes med en dag för fest, vila och gudstjänst (Jes 66:23, Hos 2:11, Amos 8:5). ska ni stöta i trumpeterna vid era brännoffer och gemenskapsoffer. De ska göra att ni blir ihågkomna inför er Gud. Jag är Herren er Gud."

Uppbrott från Sinai

11 Andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen*10:11Andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen Början av maj 1445 f Kr., höjde sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel. 12 Då bröt Israels barn upp från Sinai öken och gick från plats till plats, och molnskyn stannade i öknen Paran.

13 När de nu första gången bröt upp efter Herrens befallning genom Mose, 14 *4 Mos 2:3f. var det Juda barns läger under sitt baner som först bröt upp, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Nahshon, Amminadabs son. 15 Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars stam var Netanel, Suars son. 16 Anförare för den här som utgjordes av Sebulons stam var Eliab, Helons son.

17 *4 Mos 4:24f. Sedan tabernaklet hade tagits ner, bröt Gershons och Meraris barn upp och bar tabernaklet.

18 Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Elisur, Shedeurs son. 19 Anförare för den här som utgjordes av Simeons stam var Shelumiel, Surishaddajs son. 20 Anförare för den här som utgjordes av Gads stam var Eljasaf, Deguels son.

21 *4 Mos 4:4f. Sedan bröt kehatiterna upp, de bar de heliga föremålen. Och tabernaklet sattes upp innan de hann fram.

22 Därefter bröt Efraims läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Elishama, Ammihuds son. 23 Anförare för den här som utgjordes av Manasse stam var Gamliel, Pedasurs son. 24 Och anförare för den här som utgjordes av Benjamins stam var Abidan, Gideonis son.

25 Därefter bröt Dans läger upp under sitt baner som en eftertrupp för alla läger, häravdelning efter häravdelning. Anförare för denna här var Ahieser, Ammishaddajs son. 26 Anförare för den här som utgjordes av Ashers stam var Pagiel, Okrans son. 27 Och anförare för den här som utgjordes av Naftalis stam var Ahira, Enans son.

28 Detta var ordningen när Israels barn bröt upp, häravdelning efter häravdelning.

Midjaniten Hobab

29 *2 Mos 2:18, 3:1, 18:1f. Mose sade till Hobab*10:29HobabBetyder "vän". Hans far Reguel var präst i Midjan (2 Mos 2:18f)., som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfar: "Vi bryter nu upp och går till det land som Herren har lovat att ge oss. Följ med oss, så ska vi göra gott mot dig. Herren har lovat Israel allt gott."

30 Men han svarade honom: "Jag vill inte följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och min släkt." 31 Mose sade: "Nej, lämna oss inte. Du vet bäst var vi kan slå läger i öknen, du ska bli vårt öga. 32 Om du följer med oss ska vi låta dig få del av det goda som Herren gör med oss."

Israel bryter upp

33 Och de bröt upp från Herrens berg och vandrade tre dagsresor. Herrens förbundsark gick framför dem de tre dagarna för att utse en rastplats åt dem. 34 *2 Mos 13:21.Herrens molnsky svävade över dem om dagen när de bröt upp från sin lägerplats. 35 *2 Krön 6:41, Ps 68:2, 132:8. Och så ofta arken bröt upp, sade Mose:

"Res dig, Herre!

Låt dina fiender skingras,

låt dem som hatar dig

fly för ditt ansikte."

36 Och när den sattes ner, sade han:

"Vänd åter, Herre,

till Israels ätters många tusenden."