Romanos 8

La vita nuova sotto la grazia per opera dello Spirito Santo

1 Non c’è dunque ora alcuna condanna per quelli che sono in Cristo Gesù [i quali non camminano secondo la carne, ma secondo lo Spirito], 2 perché la legge dello Spirito della vita in Cristo Gesù mi ha liberato dalla legge del peccato e della morte. 3 Poiché quello che era impossibile alla legge, perché la carne la rendeva debole, Dio lo ha fatto mandando il proprio Figlio in carne simile a carne di peccato e, a motivo del peccato, ha condannato il peccato nella carne, 4 affinché il comandamento della legge fosse adempiuto in noi, che camminiamo non secondo la carne, ma secondo lo Spirito. 5 Poiché quelli che sono secondo la carne hanno l’animo alle cose della carne, ma quelli che sono secondo lo Spirito hanno l’animo alle cose dello Spirito. 6 Perché ciò a cui la carne ha l’animo è morte, ma ciò a cui lo Spirito ha l’animo è vita e pace, 7 poiché ciò a cui la carne ha l’animo è inimicizia contro Dio, perché non è sottomesso alla legge di Dio e neppure può esserlo; 8 e quelli che sono nella carne non possono piacere a Dio.

9 Voi però non siete nella carne ma nello Spirito, se davvero lo Spirito di Dio abita in voi ma, se qualcuno non ha lo Spirito di Cristo, egli non è di lui. 10 Ma se Cristo è in voi, benché il corpo sia morto a causa del peccato, lo Spirito è vita a motivo della giustificazione. 11 Se lo Spirito di colui che ha risuscitato Gesù dai morti abita in voi, colui che ha risuscitato Cristo Gesù dai morti vivificherà anche i vostri corpi mortali per mezzo del suo Spirito che abita in voi.

Eredi di Dio e coeredi di Cristo

12 Così dunque, fratelli, noi siamo debitori non alla carne per vivere secondo la carne 13 perché, se vivete secondo la carne, voi morrete, ma, se mediante lo Spirito fate morire gli atti del corpo, voi vivrete, 14 poiché tutti quelli che sono condotti dallo Spirito di Dio sono figli di Dio. 15 Poiché voi non avete ricevuto lo spirito di servitù per ricadere nella paura, ma avete ricevuto lo Spirito di adozione, per il quale gridiamo: "Abbà! Padre!". 16 Lo Spirito stesso attesta insieme con il nostro spirito che siamo figli di Dio 17 e, se siamo figli, siamo anche eredi: eredi di Dio e coeredi di Cristo, se pur soffriamo con lui, affinché siamo anche glorificati con lui.

La gloria futura dei figli di Dio

18 Perché io stimo che le sofferenze del tempo presente non siano per nulla paragonabili alla gloria che deve essere manifestata a nostro riguardo. 19 Infatti la creazione aspetta con impazienza la manifestazione dei figli di Dio, 20 perché la creazione è stata sottoposta alla vanità, non di sua propria volontà, ma a motivo di colui che ve l’ha sottoposta, 21 non senza speranza però che la creazione stessa sarà anch’essa liberata dalla servitù della corruzione, per entrare nella libertà della gloria dei figli di Dio. 22 Poiché sappiamo che fino ad ora tutta la creazione geme insieme ed è in travaglio; 23 non solo essa, ma anche noi stessi, che abbiamo le primizie dello Spirito, gemiamo dentro noi stessi, aspettando l’adozione, la redenzione del nostro corpo. 24 Poiché siamo stati salvati in speranza. Ora la speranza di ciò che si vede non è speranza; difatti, quello che uno vede, perché lo spererebbe ancora? 25 Ma, se speriamo quello che non vediamo, l’aspettiamo con pazienza.

26 Allo stesso modo ancora, lo Spirito viene in aiuto alla nostra debolezza, perché noi non sappiamo pregare come si conviene, ma lo Spirito intercede egli stesso per noi con sospiri ineffabili 27 e colui che investiga i cuori conosce quale sia il sentimento dello Spirito, perché egli intercede per i santi secondo Dio.

L’inno di vittoria dei credenti

28 Or sappiamo che tutte le cose cooperano al bene di quelli che amano Dio, i quali sono chiamati secondo il suo proposito. 29 Perché quelli che egli ha preconosciuti, li ha pure predestinati a essere conformi all’immagine del Figlio suo, affinché egli sia il primogenito fra molti fratelli, 30 e quelli che ha predestinati, li ha pure chiamati; e quelli che ha chiamati, li ha pure giustificati; e quelli che ha giustificati, li ha pure glorificati.

31 Che diremo dunque a queste cose? Se Dio è per noi, chi sarà contro di noi? 32 Colui che non ha risparmiato il proprio Figlio, ma lo ha dato per tutti noi, come non ci donerà egli anche tutte le cose con lui? 33 Chi accuserà gli eletti di Dio? Dio è colui che li giustifica. 34 Chi li condannerà? Cristo Gesù è colui che è morto e, ancor più, è risuscitato, è alla destra di Dio e anche intercede per noi. 35 Chi ci separerà dall’amore di Cristo? Sarà forse la tribolazione, l’angoscia, la persecuzione, la fame, la nudità, il pericolo, la spada? 36 Come è scritto:

"Per amor di te noi siamo tutto il giorno messi a morte; siamo stati considerati come pecore da macello".

37 Anzi in tutte queste cose noi siamo più che vincitori, in virtù di colui che ci ha amati. 38 Poiché io sono persuaso che né morte, né vita, né angeli, né principati, né cose presenti, né cose future, 39 né potenze, né altezza, né profondità, né alcun’altra creatura potranno separarci dall’amore di Dio che è in Cristo Gesù, nostro Signore.

1 Rom 3:21f. Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. 2 Joh 8:36, Rom 7:22f. Livets Andes lag har i Kristus Jesus8:2livets Andes lag har i Kristus JesusAnnan översättning: "Andens lag för livet i Kristus Jesus har". Se t ex Jer 31:31f, Hes 36:27, 37:14. gjort mig fri från syndens och dödens lag. 3 2 Kor 5:21, Gal 3:13, Hebr 2:14f. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. I hans kropp fördömde Gud synden. 4 Gal 5:14, 16. Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

5 1 Kor 2:14. De som lever efter köttet tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Rom 6:21, Gal 6:8. Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Rom 5:10, Kol 1:21, Jak 4:4. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som lever i köttet kan inte behaga Gud.

Guds barns liv i Anden

9 1 Kor 2:12, 3:16, 1 Joh 3:24. Ni däremot lever inte i köttet utan i Anden, eftersom8:9eftersomAnnan översättning: "om". Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 10 Gal 2:20, 1 Petr 4:6. Om Kristus bor i er är visserligen kroppen död på grund av synden, men Anden är liv8:10Anden är livAnnan översättning: "anden är levande" (människans ande). på grund av rättfärdigheten. 11 Apg 2:24, 1 Kor 6:14, 2 Kor 4:14. Och om Anden från honom som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då ska han som uppväckte Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår köttsliga natur så att vi ska leva efter köttet. 13 Hes 18:21, Ef 4:22f, Kol 3:5, 9. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar kommer ni att leva.

14 Gal 5:18. Alla som drivs8:14drivsAnnan översättning: "leds". av Guds Ande är Guds barn. 15 Mark 14:36, 2 Tim 1:7, 1 Joh 4:18. Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets8:15barnaskapetsAnnan översättning: "adoptionens" , det fulla erkännandet av barnaskapet (även i vers 23). Ande, och i honom ropar vi: "Abba8:15AbbaArameiska för "far", ett förtroligt ord som Jesus använde i sin bön (Mark 14:36).! Far!" 16 2 Kor 1:22, Gal 3:26. Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. 17 Matt 5:11f, Apg 14:22, Gal 4:7, 1 Petr 4:13. Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom.

Hoppet om härligheten

18 2 Kor 4:17f, 1 Joh 3:2. Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår. 19 Kol 3:4. Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn ska uppenbaras.8:19uppenbarasUnderförstått: i härlighet (jfr vers 21 och 1 Joh 3:2).20 1 Mos 3:17f. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om 21 2 Petr 3:12f, Upp 21:5. att även skapelsen ska befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet8:21härliga frihetAnnan översättning: "frihet i härligheten" (jfr vers 18)..

22 Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och våndas8:22våndasOrdet används ofta om födslovåndor inför förlossning (jfr Matt 24:8).. 23 Luk 21:28, 2 Kor 5:2f, Ef 1:5, 13f. Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt8:23Anden som förstlingsfruktMed Anden har den kristne fått den första frukten av den himmelska härligheten (jfr Ef 1:14). Aposteln anknyter här till GT:s stadgar om den första kärven av den nya skörden (3 Mos 23:10). suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. 24 2 Kor 4:18, 5:7. I hoppet är vi frälsta. Men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på det han redan ser? 25 Hebr 11:1. Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt.

26 Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Vi vet inte vad vi borde be om, men Anden själv vädjar för oss med suckar utan ord. 27 Ps 139:1. Och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.

28 1 Mos 50:20, Ps 139:12, Jes 38:17, 2 Kor 4:16, Fil 1:12f. Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut. 29 Ef 1:5, 11, Fil 3:21. Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder. 30 Joh 17:22. Och dem som han har förutbestämt har han också kallat, och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga, och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

Guds utvaldas lovsång

31 Ps 118:6. Vad ska vi nu säga om detta? Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? 32 Jes 53:5, Joh 3:16, Rom 4:25. Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än att också skänka oss allt med honom?

33 Jes 50:8f. Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Ps 110:1, Jes 53:12, Hebr 7:25. Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. 35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd? 36 1 Kor 15:30f, 2 Kor 4:11. Det står ju skrivet: För din skull dödas vi dagen lång, vi räknas som slaktfår.8:36 Ps 44:23.

37 1 Kor 15:57, 2 Kor 2:14. Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. 38 Ef 1:21, 6:12, Kol 2:15. För jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, 39 höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.