Romanos 4

Abraamo e Davide giustificati per fede

1 Che diremo dunque che l’antenato nostro Abraamo abbia ottenuto secondo la carne? 2 Poiché, se Abraamo fosse stato giustificato per le opere, egli avrebbe di che gloriarsi, ma non davanti a Dio, infatti, che dice la Scrittura?

3 "Abraamo credette a Dio, e ciò gli fu messo in conto come giustizia".

4 Ora a chi opera il salario non è messo in conto come grazia, ma come debito, 5 mentre a chi non opera, ma crede in colui che giustifica l’empio, la sua fede gli è messa in conto come giustizia.

6 Così pure Davide proclama la beatitudine dell’uomo al quale Dio imputa la giustizia senza opere, dicendo:

7 "Beati quelli le cui iniquità sono perdonate, e i cui peccati sono coperti.8 Beato l’uomo al quale il Signore non imputa il peccato".

9 Questa beatitudine è soltanto per i circoncisi o anche per gli incirconcisi? Poiché noi diciamo che la fede fu messa in conto ad Abraamo come giustizia. 10 In che modo dunque gli fu messa in conto? Quando era circonciso o quando era incirconciso? Non quando era circonciso, ma quando era incirconciso; 11 poi ricevette il segno della circoncisione, quale sigillo della giustizia ottenuta per la fede che aveva quando era incirconciso, affinché fosse il padre di tutti quelli che credono essendo incirconcisi, in modo che anche a loro sia messa in conto la giustizia, 12 e il padre dei circoncisi, di quelli, cioè, che non soltanto sono circoncisi, ma seguono anche le orme della fede del nostro padre Abraamo quando era ancora incirconciso.

La promessa realizzata per fede

13 Poiché la promessa di essere erede del mondo non fu fatta ad Abraamo o alla sua discendenza in base alla legge, ma in base alla giustizia che viene dalla fede. 14 Poiché, se sono eredi quelli della legge, la fede è resa vana e la promessa è annullata, 15 poiché la legge produce ira, ma dove non c’è legge, non c’è neppure trasgressione. 16 Perciò l’eredità è per fede, affinché sia per grazia, in modo che la promessa sia sicura per tutta la discendenza, non soltanto per quella che è sotto la legge, ma anche per quella che ha la fede di Abraamo, il quale è padre di noi tutti 17 (com’è scritto: "Io ti ho costituito padre di molte nazioni") davanti al Dio a cui egli credette, il quale fa rivivere i morti e chiama le cose che non sono come se fossero. 18 Egli, sperando contro speranza, credette per diventare padre di molte nazioni, secondo quello che gli era stato detto: "Così sarà la tua discendenza". 19 Senza venire meno nella fede, egli vide bensì che il suo corpo era svigorito (aveva quasi cent’anni) e che Sara non era più in grado di essere madre, 20 ma davanti alla promessa di Dio non vacillò per incredulità, ma fu fortificato per la sua fede dando gloria a Dio 21 ed essendo pienamente convinto che, ciò che aveva promesso, egli era anche potente da effettuarlo. 22 Perciò gli fu messo in conto come giustizia.

23 Ora non per lui soltanto sta scritto che questo gli fu messo in conto come giustizia, 24 ma anche per noi ai quali sarà così messo in conto, per noi che crediamo in colui che ha risuscitato dai morti Gesù, nostro Signore, 25 il quale è stato dato a causa delle nostre offese ed è stato risuscitato a motivo della nostra giustificazione.

Abraham rättfärdig av tro

1 Vad ska vi då säga att Abraham fann, vår förfader efter köttet*4:1Abraham fann, vår förfader efter köttetAnnan översättning: "vår förfader Abraham fann på köttslig väg".? 2 *Rom 3:27, Ef 2:9. Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. 3 *Gal 3:6, Jak 2:23. För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.*4:3 1 Mos 15:6.4 *Matt 20:14, Rom 11:6. Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. 5 *Rom 3:28, Fil 3:9. Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet.

6 Därför uttalar också David sin saligprisning över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: 7 Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta.8 Salig är den som Herren inte tillräknar synd.*4:7f Ps 32:1f.

9 *Rom 4:3. Gäller den saligprisningen bara de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att Abraham fick tron tillräknad som rättfärdighet. 10 När fick han den tillräknad? Som omskuren eller som oomskuren? Inte som omskuren, utan som oomskuren. 11 *1 Mos 17:10f, Gal 3:7. Han fick omskärelsens tecken som bekräftelse på trons rättfärdighet, och den hade han redan som oomskuren. Så skulle han bli far till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. 12 *Matt 3:9. Han skulle också bli far till de omskurna, de som inte bara tillhör de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår far Abraham hade redan som oomskuren.

Abraham och löftet

13 *1 Mos 18:18, Gal 3:18. Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron meningslös och löftet upphävt. 15 *Rom 3:20, 1 Kor 15:56, Gal 3:19. Lagen framkallar ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.

16 *Gal 3:7, 29. Därför heter det "av tro", för att det ska vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro. Han är allas vår far, 17 *Joh 5:21, Hebr 11:19. som det står skrivet: Jag har gjort dig till far till många folk. Och det är han inför den som han trodde på, Gud som ger liv åt de döda och kallar på det som inte är till som om det var till.*4:17 1 Mos 17:5.

18 Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så*4:18 1 Mos 17:4, 1 Mos 15:5.far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli.*4:18trodde och blev såAnnan översättning: "trodde att han skulle bli".19 *Hebr 11:12. Han vacklade inte i tron när han tänkte på sin döda kropp – han var omkring hundra år – och att Saras moderliv var dött. 20 *Hebr 11:8f, 17f. Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran, 21 *Ps 115:3, Luk 1:37. fullt övertygad om att vad Gud hade lovat var han också mäktig att hålla. 22 *1 Mos 15:6, Rom 4:3. Därför räknades det honom till rättfärdighet.

23 *Rom 15:4. Men dessa ord räknades honom till rättfärdighet skrevs inte bara för hans skull, 24 *Apg 2:24, 1 Petr 1:21. utan även för vår skull. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som uppväckte vår Herre Jesus från de döda, 25 *Jes 53:4f, Rom 8:32, 1 Kor 15:17. han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.