1 Sonnez de la trompette en Sion, faites-la retentir sur ma sainte montagne! Que tous les habitants du pays tremblent! Car le jour de l’Éternel vient, car il est proche;
2 Jour de ténèbres et d’obscurité, jour de nuées et de brouillards. Comme l’aube du jour s’étend sur les montagnes, voici un peuple nombreux et fort, tel qu’il n’y en a point eu dans tous les temps et qu’il n’y en aura plus dans la suite, de génération en génération.
3 Un feu dévore devant lui, et derrière lui une flamme consume. Avant lui le pays était un jardin d’Éden, après lui c’est un désert affreux, et il n’y a rien qui lui échappe.
4 Leur aspect est comme l’aspect des chevaux, et ils s’élancent comme des cavaliers.
5 C’est comme un bruit de chars, quand ils bondissent au sommet des montagnes, comme le pétillement d’une flamme de feu, qui dévore du chaume; c’est comme un peuple puissant rangé en bataille!
6 Devant eux les peuples tremblent, tous les visages pâlissent.
7 Ils courent comme des hommes vaillants; ils montent sur la muraille comme des gens de guerre; ils marchent chacun en son rang, et ne s’écartent point de leur route.
8 L’un ne presse point l’autre; chacun poursuit sa voie. Ils se précipitent au travers des traits, ils n’interrompent point leur marche.
9 Ils se répandent dans la ville, courent sur les murs, montent dans les maisons; ils entrent par les fenêtres comme le voleur.
10 Devant eux la terre tremble, les cieux sont ébranlés, le soleil et la lune s’obscurcissent, et les étoiles retirent leur éclat.
11 Et l’Éternel fait entendre sa voix devant son armée; car son camp est fort nombreux, l’exécuteur de sa parole est puissant. Certainement le jour de l’Éternel est grand et terrible; qui pourra le soutenir?
12 Et maintenant encore, dit l’Éternel, convertissez-vous à moi de tout votre cœur, avec jeûne, avec larmes et avec lamentations.
13 Déchirez vos cœurs, et non vos vêtements; et revenez à l’Éternel votre Dieu; car il est miséricordieux et compatissant, lent à la colère et abondant en grâce, et il se repent d’avoir affligé.
14 Qui sait s’il ne reviendra pas et ne se repentira pas, et s’il ne laissera pas après lui la bénédiction, l’offrande et la libation pour l’Éternel votre Dieu?
15 Sonnez de la trompette en Sion, sanctifiez un jeûne, convoquez une assemblée solennelle!
16 Réunissez le peuple, sanctifiez l’assemblée; réunissez les anciens! Assemblez les enfants et les nourrissons à la mamelle! Que l’époux sorte de sa chambre, et l’épouse de son appartement!
17 Que les sacrificateurs qui font le service de l’Éternel pleurent entre le portique et l’autel, et qu’ils disent: Éternel! épargne ton peuple, et n’expose pas ton héritage à l’opprobre, aux railleries des nations. Pourquoi dirait-on parmi les peuples: Où est leur Dieu?
18 L’Éternel a été jaloux de sa terre, il a été ému de compassion envers son peuple.
19 Et l’Éternel a répondu et a dit à son peuple: Voici, je vais vous envoyer du blé, du moût et de l’huile; vous en serez rassasiés, et je ne vous livrerai plus à l’opprobre parmi les nations.
20 J’éloignerai de vous l’ennemi du nord, et je le chasserai dans une contrée aride et désolée; son avant-garde vers la mer orientale, et son arrière-garde vers la mer occidentale; sa puanteur montera, et son infection s’élèvera, quoiqu’il ait fait de grandes choses.
21 Terre, ne crains point; égaye-toi et réjouis-toi! Car l’Éternel a fait de grandes choses.
22 Ne craignez pas, bêtes des champs; car les pâturages du désert reverdissent; les arbres portent leurs fruits; le figuier et la vigne donnent leurs richesses.
23 Et vous, enfants de Sion, égayez-vous et réjouissez-vous en l’Éternel votre Dieu! Car il vous donne la pluie de la première saison dans une juste mesure, et il vous envoie une pluie abondante de la première et de la dernière saison, comme autrefois.
24 Les aires se rempliront de froment, et les cuves regorgeront de moût et d’huile.
25 Et je vous rendrai les années qu’a dévorées la sauterelle, le jélek, le hasil, et le gazam, ma grande armée, que j’avais envoyée contre vous.
26 Vous mangerez et vous serez rassasiés, et vous louerez le nom de l’Éternel, votre Dieu, qui vous aura fait des choses merveilleuses; et mon peuple ne sera jamais confus.
27 Vous saurez que je suis au milieu d’Israël; que moi, l’Éternel, je suis votre Dieu, et qu’il n’y en a point d’autre; et mon peuple ne sera plus jamais confus.
28 Et il arrivera, après ces choses, que je répandrai mon Esprit sur toute chair; vos fils et vos filles prophétiseront; vos vieillards auront des songes, et vos jeunes gens des visions.
29 Et même sur les serviteurs et sur les servantes, en ces jours-là, je répandrai mon Esprit.
30 Et je ferai des prodiges dans les cieux et sur la terre; du sang, du feu, et des colonnes de fumée.
31 Le soleil sera changé en ténèbres, et la lune en sang, avant que le grand et terrible jour de l’Éternel vienne.
32 Et il arrivera que quiconque invoquera le nom de l’Éternel sera sauvé; car le salut sera sur la montagne de Sion et à Jérusalem, comme l’a dit l’Éternel; et parmi les réchappés seront ceux que l’Éternel appellera.
Herrens dag
1 Jes 13:9f, Joel 1:15, Sef 1:16. Blås i basun på Sion,
låt larmet ljuda
på mitt heliga berg
så att alla som bor i landet darrar,
för Herrens dag kommer,
den är nära,
2 2 Mos 10:14, 11:6, Joel 1:6, Amos 5:18, 20, Sef 1:15. en dag av mörker och töcken,
en dag av moln och dimma.
Som gryningen
breder ut sig över bergen
kommer ett stort
och mäktigt folk,
vars like inte har funnits
och aldrig ska uppstå igen
under kommande släkten.
3 Framför dem
går en förtärande eld,
bakom dem
en brännande låga.
Landet framför dem
var som Edens lustgård,
bakom dem är öde öken.
Ingen kommer undan dem.
4 De liknar hästar,
de rusar fram som stridshästar.
5 De spränger fram
över bergens toppar
med ett muller som av vagnar,
med ett dån som när eldens lågor
förtär strå,
som ett mäktigt folk,
ordnat till strid.
6 Jes 13:8, Nah 2:10. Framför dem grips folken av skräck,
alla ansikten bleknar2:6bleknarOklar betydelse. Annan översättning: "blossar röda"..
7 Som hjältar jagar de fram,
som stridsmän stiger de upp
på murarna.
Var och en går sin väg rakt fram,
ingen viker av från sin bana.
8 Den ene tränger inte den andre,
var och en går sitt givna spår.
Mitt igenom vapnen störtar de fram
utan att hejdas2:8utan att hejdasGrundtextens innebörd är osäker..
9 Jer 9:21. De stormar in i staden,
rusar fram på murarna,
klättrar upp på husen,
går in genom fönstren
som tjuvar.
10 Jes 13:10, Jer 10:10, Hes 32:7, Joel 3:15, Matt 24:29, Luk 21:25, Upp 6:12. Inför dem darrar jorden,
himlen bävar,
solen och månen förmörkas
och stjärnorna mister sitt sken.
11 Ps 103:20f, Jer 30:7, Sef 1:14f, Mal 3:2.Herren låter sin röst höras
framför sin här.
Mycket stor är hans armé,
stark är den som utför
hans order,
för Herrens dag är stor
och mycket skrämmande.
Vem kan uthärda den?
Kallelse till omvändelse
12 Ords 28:13, Jes 45:22, Hes 33:11, Hos 12:7, 14:2, Mal 3:7. Men nu, säger Herren,
vänd om till mig
av hela ert hjärta,
med fasta, gråt och klagan.
13 2 Mos 34:6f, 4 Mos 14:18, 1 Sam 15:29, Neh 9:17, Ps 51:19, 86:5, 15, 103:8, 145:8f, Jona 4:2. Riv sönder era hjärtan,
inte era kläder,
och vänd om till Herren er Gud,
för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd,
och han ångrar det onda.
14 Jer 18:8, Joel 1:9, 13, Jona 3:9, Hagg 2:19. Vem vet?
Kanske vänder han om
och ångrar sig
och lämnar kvar en välsignelse
efter sig
till matoffer och drickoffer
åt Herren er Gud.
15 4 Mos 10:2, Joel 1:14, Jona 3:5. Blås i basun på Sion,
pålys en helig fasta,
utropa en helig sammankomst.
16 Ps 8:3. Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de äldste,
samla de små barnen,
också dem som diar vid bröstet.
Låt brudgummen komma ut
ur sitt rum
och bruden ur sin kammare.
17 2 Mos 32:12, Ps 42:4, 11, 79:9f, 115:2, Joel 1:9, Mika 7:10. Låt prästerna, Herrens tjänare,
gråta mellan förhuset och altaret
och säga:
"Herre, skona ditt folk
och låt inte din arvedel hånas
och bli en nidvisa
bland hednafolken.
Varför ska det få sägas bland folken:
Var är deras Gud?"
Herrens svar
18 Då fylldes Herren
av lidelse för sitt land,
och han förbarmade sig
över sitt folk.
19 5 Mos 28:11f.Herren svarade
och sade till sitt folk:
Se, jag ska sända er
säd och vin och olja
så att ni blir mätta.
Och jag ska inte
låta hednafolken håna er längre.
20 Jer 1:13f, 4:6. Fienden från norr
ska jag driva långt bort ifrån er,
jag ska driva ut honom
till ett torrt och öde land,
hans förtrupp till havet i öster
och hans eftertrupp till havet
i väster.2:20havet i öster … havet i västerDöda havet och Medelhavet.
Stank ska stiga från honom,
ja, vidrig lukt ska stiga
från honom,
för han har gjort stora ting.
21 Var inte rädd, du land!
Jubla och gläd dig,
för Herren har gjort stora ting.
22 3 Mos 26:4, 20, Joel 1:12, 20, Sak 8:12. Var inte rädda, ni markens djur,
för ödemarkens beten grönskar
och träden bär sin frukt,
fikonträden och vinstockarna
ger sin rikedom.
23 5 Mos 11:14, Jer 5:24, Matt 23:10, Joh 3:2, Rom 3:21f. Jubla, ni Sions barn,
gläd er i Herren er Gud,
för han ger er Läraren2:23 Läraren till rättfärdighetAnnan översättning: "höstregnet i rätt tid". Gud gav det livsnödvändiga regnet när förbundet efterlevdes (3 Mos 26:4, 5 Mos 11:14).
till rättfärdighet.
Han ska sända er rikligt med regn,
både höstregn och vårregn
som tidigare.
24 Ords 3:10. Så ska tröskplatserna fyllas med säd
och pressarna flöda över
av vin och olja.
25 Jag ska gottgöra er för åren
som åts upp av gräshopporna
och gräsbitarna,
av gräsätarna och gräsgnagarna,
den stora här
som jag sände ut mot er.
26 Ni ska äta och bli mätta,
och ni ska lova2:26äta … bli mätta … lovaAnspelning på den utlovade välsignelsen i 5 Mos 8:10.
Herren er Guds namn,
han som har handlat
så underbart med er,
och mitt folk ska aldrig mer
komma på skam.
27 Jes 45:5, 46:9. Ni ska förstå att jag är mitt i Israel,
att jag är Herren er Gud
och ingen annan.
Och mitt folk ska aldrig mer
komma på skam.
28 Jes 44:3, Apg 2:17f, Gal 4:6f. Och det ska ske därefter
att jag utgjuter min Ande
över allt kött.
Era söner och era döttrar
ska profetera,
era gamla ska ha drömmar
och era unga ska se syner.2:28f Citeras av Petrus i Apg 2:17f som profetia om Andens utgjutelse på pingstdagen.
29 Ja, över tjänare och tjänarinnor
ska jag i de dagarna
utgjuta min Ande.
30 Och jag ska göra tecken
på himlen och på jorden,
blod, eld och rökpelare.
31 Solen ska vändas i mörker
och månen i blod
innan Herrens dag kommer,
den stora och skrämmande.
32 Jes 2:3, Ob v 17, Rom 10:13. Och det ska ske att var och en
som åkallar Herrens namn
ska bli frälst.
På Sions berg och i Jerusalem
ska det finnas en räddad skara,
så som Herren har sagt,
bland de överlevande
som Herren kallar.2:32 Citeras av Paulus i Rom 10:13 som profetia om frälsning genom tro på Kristus.