Publicidade

Esdras 7

MRI2012

1 Nach diesen Geschichten begab es sich unter der Regierung Artasastas, des Königs von Persien, daß Esra, der Sohn Serajas, des Sohnes Asarjas, des Sohnes Hilkias, 2 des Sohnes Sallums, des Sohnes Zadoks, des Sohnes Achitubs, 3 des Sohnes Amarjas, des Sohnes Asarjas, des Sohnes Merajots, 4 des Sohnes Serahjas, des Sohnes Ussis, des Sohnes Buckis, 5 des Sohnes Abisuas, des Sohnes Pinehas, des Sohnes Eleasars, des Sohnes Aarons, des obersten Priesters, 6 daß dieser Esra von Babel hinaufzog. Der war ein Schriftgelehrter, wohl bewandert im Gesetze Moses, welches der HERR, der Gott Israels, gegeben hatte. Und der König gab ihm alles, was er forderte, weil die Hand des HERRN, seines Gottes, über ihm war. 7 Und etliche von den Kindern Israel und von den Priestern und Leviten, von den Sängern und Torhütern und Tempeldienern zogen gen Jerusalem hinauf, im siebenten Jahre des Königs Artasasta. 8 Und er kam im fünften Monat nach Jerusalem, im siebenten Jahre des Königs. 9 Denn am ersten Tage des ersten Monats fand der Aufbruch von Babel statt: und am ersten Tage des fünften Monats kam er in Jerusalem an, weil die gute Hand seines Gottes über ihm war. 10 Denn Esra hatte sein Herz darauf gerichtet, das Gesetz des HERRN zu erforschen und zu tun und in Israel Gesetz und Recht zu lehren. 11 Und dies ist die Abschrift des Briefes, den der König Artasasta dem Priester Esra, dem Schriftgelehrten, gab, der gelehrt war in den Worten der Gebote des HERRN und seiner Satzungen für Israel: 12 «Artasasta, der König der Könige, an Esra, den Priester, den Schriftgelehrten im Gesetze des Gottes des Himmels, ausgefertigt und so weiter. 13 Es ist von mir befohlen worden, daß, wer in meinem Reiche vom Volk Israel und seinen Priestern und Leviten willens ist, nach Jerusalem zu ziehen, mit dir ziehen solle. 14 Weil du von dem König und seinen sieben Räten gesandt bist, eine Untersuchung über Juda und Jerusalem anzustellen, nach dem Gesetze deines Gottes, das in deiner Hand ist; 15 und damit du das Silber und Gold hinbringest, welches der König und seine Räte freiwillig dem Gott Israels, dessen Wohnung zu Jerusalem ist, gespendet haben, 16 dazu alles Silber und Gold, das du finden kannst in der ganzen Landschaft zu Babel, samt dem, was das Volk und die Priester freiwillig geben für das Haus ihres Gottes zu Jerusalem. 17 Derhalben kaufe gewissenhaft aus diesem Gelde Stiere, Widder, Lämmer, samt den dazu gehörigen Speisopfern und Trankopfern, und opfere sie auf dem Altar bei dem Hause eures Gottes zu Jerusalem. 18 Und was dir und deinen Brüdern mit dem übrigen Silber und Gold zu tun gefällt, das tut nach dem Willen eures Gottes! 19 Und die Geräte, die dir übergeben werden für den Dienst im Hause deines Gottes, liefere sie vollständig ab vor Gott zu Jerusalem. 20 Und was sonst noch zum Hause deines Gottes notwendig sein wird, was auszugeben dir zufällt, sollst du [dir] aus der Schatzkammer des Königs geben [lassen]. 21 Und ich, König Artasasta, habe allen Schatzmeistern jenseits des Stromes befohlen, daß, was Esra, der Priester und Schriftgelehrte im Gesetze des Gottes des Himmels, von euch fordern wird, pünktlich gegeben werden soll, 22 bis auf hundert Talente Silber und bis auf hundert Kor Weizen und bis auf hundert Bat Wein und bis auf hundert Bat Öl und Salz in unbestimmter Menge. 23 Alles, was nach dem Befehl des Gottes des Himmels ist, das werde für das Haus des Gottes des Himmels mit großer Sorgfalt verrichtet, damit nicht ein Zorn über das Königreich des Königs und seine Kinder komme. 24 Ferner sei euch kund, daß ihr nicht berechtigt seid, Steuern, Zoll und Weggeld irgend einem Priester, Leviten, Sänger, Torhüter, Tempeldiener und Diener im Hause dieses Gottes aufzuerlegen. 25 Du aber, Esra, nach der Weisheit deines Gottes, die in deiner Hand ist, bestelle Richter und Rechtspfleger, die alles Volk richten, das jenseits des Stromes ist, alle, die deines Gottes Gesetze kennen; und wer sie nicht kennt, den sollt ihr unterrichten. 26 Und ein jeder, der nicht mit Fleiß das Gesetz deines Gottes und das Gesetz des Königs tun wird, über den soll gewissenhaft Gericht gehalten werden, es sei zum Tode oder zur Verbannung, zur Geldbuße oder zum Gefängnis.» 27 Gelobt sei der HERR, unsrer Väter Gott, der solches dem König ins Herz gegeben hat, das Haus des HERRN in Jerusalem zu zieren, 28 und der mir Gnade zugewandt hat vor dem Könige und seinen Räten und vor allen gewaltigen Fürsten des Königs! Und so faßte ich Mut, weil die Hand des HERRN, meines Gottes, über mir war, und versammelte die Häupter von Israel, daß sie mit mir hinaufzögen.

Ka Tae mai a Etera ki Hiruhārama

1 I muri i ēnei mea, i te kīngitanga o Arataherehe kīngi o Pahia, , ko Etera tama a Heraia, tama a Atāria, tama a Hirikia, 2 tama a Harumu, tama a Hāroko, tama a Ahitupu, 3 tama a Amaria, tama a Atāria, tama a Meraioto, 4 tama a Terahia, tama a Uti, tama a Puki, 5 tama a Apīhua, tama a Pinehaha, tama a Ereātara, tama a Ārona tino tohunga 6 i haere mai tēnei Etera i Papurōna. , he karaipi kakama ia ki te ture a Mohi i hōmai nei e Ihowā, e te Atua o Īharaira. I runga anō i a ia te ringa o Ihowā, o tōna Atua, ā, hōmai ana e te kīngi ki a ia ngā mea katoa i tonoa e ia. 7 , i haere mai anō ētahi o ngā tama a Īharaira, ngā tohunga hoki o ngā Rīwaiti, o ngā kaiwaiata, o ngā kaitiaki kēti, o ngā Netinimi, ki Hiruhārama i te whitu o ngā tau o Kīngi Arataherehe.

8 , kua tae ia ki Hiruhārama i te rima o ngā marama o te whitu o ngā tau o te kīngi. 9 te tuatahi hoki o ngā o te marama tuatahi i tīmata ai ia te haere mai i Papurōna, ā, te tuatahi o ngā o te rima o ngā marama i tae mai ai ki Hiruhārama, i runga hoki i a ia te ringa pai o tōna Atua. 10 I whakatikaia hoki e Etera tōna ngākau ki te rapu i te Ture a Ihowā, ki te mahi anō hoki, ā, ki te whakaako i a Īharaira ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga.

Arataherehe Pānui ki a Etera

11 , ko ngā kupu tēnei o te pukapuka i hōmai e Kīngi Arataherehe ki te tohunga, ki te karaipi ki a Etera; he karaipi ia ngā kupu o ngā whakahau a Ihowā, āna tikanga hoki ki a Īharaira:

12 Arataherehe kīngi o ngā kīngi

ki te tohunga, ki a Etera, ki te karaipi o te ture a te Atua o te rangi, he tino tika, he aha atu.

13 Ko tāku tikanga tēnei ka whakatakotoria nei; , ko te hunga katoa o te iwi o Īharaira, o ōna tohunga hoki, o ngā Rīwaiti i tōku kīngitanga e whai ngākau ana kia haere ki Hiruhārama, me haere tahi me koe. 14 He mea unga hoki koe te kīngi rātou ko āna kaiwhakatakoto whakaaro tokowhitu, ki te ui i ngā mea o Hūrā, o Hiruhārama, kia rite ai ki te ture a tōu Atua i tōu ringa .

15 Ki te kawe anō i te hiriwa, i te kōura i hoatu noa nei e te kīngi, rātou ko āna kaiwhakatakoto whakaaro ki te Atua o Īharaira, kei Hiruhārama nei tōna nohoanga, 16 i te hiriwa katoa anō, i te kōura e kitea e koe i te kāwanatanga katoa o Papurōna, i ngā mea hōmai noa anō a te iwi, a ngā tohunga, a te hunga e hōmai noa ana te whare o rātou Atua i Hiruhārama.

17 , kia hohoro koe te hoko ki tēnei moni he pūru, he hipi toa, he reme, he whakahere totokore, me ngā ringihanga, ka whakaeke ai ki runga ki te āta o te whare o koutou Atua i Hiruhārama. 18 , ko koutou ko ōu tēina e pai ai te toenga o te hiriwa, o te kōura, meatia, kia rite ki koutou Atua e pai ai. 19 Ā, ko ngā oko ka hoatu nei ki a koe ngā mahi o te whare o tōu Atua, me hoatu e koe ki te aroaro o te Atua i Hiruhārama. 20 Ā, ko ērā atu mea e meatia ana e koe te whare o tōu Atua, e tika ana kia hoatu e koe, hoatu i roto i te whare taonga o te kīngi.

21 , tēnei ahau, a Kīngi Arataherehe te whakatakoto nei i te tikanga ki ngā kaitiaki taonga katoa i tāwāhi o te awa: , ko ngā mea katoa e tonoa i a koutou e Etera tohunga, e te karaipi o te ture a te Atua o te rangi, kia hohoro te mea, 22 ahakoa kotahi rau taranata hiriwa, ahakoa kotahi rau mēhua wīti, ahakoa kotahi rau pāti wāina, ahakoa kotahi rau pāti hinu; me te tote anō, e kore tōna taimaha e tuhituhia.

23 Ko ngā mea katoa e kīia mai ana e te Atua o te rangi, me mahi kia tino rite te whare o te Atua o te rangi; he aha oti kia ai ai he riri mai ki te kīngitanga o te kīngi rātou ko āna tama? 24 Kia mōhio anō koutou; ko ngā tohunga katoa, ko ngā Rīwaiti, ko ngā kaiwaiata, ko ngā kaitiaki kēti, ko ngā Netinimi, ko ngā kaimahi o tēnei whare o te Atua, e kore e tika kia tangohia he takoha taonga, he takoha tāngata, he takoha huarahi i a rātou.

25 māu, e Etera, kei a koe hoki te mōhio o te Atua, māu e whakarite ngā kaiwhakarite, ngā kaiwhakarongo totohe, hei whakarite ngā iwi katoa i tērā taha o te awa, hei te hunga katoa e mōhio ana ki ngā ture a tōu Atua; , ko te hunga kāhore e mōhio, koutou e whakaako. 26 Ā, ko te tangata e kore e mahi i te ture a tōu Atua, i te ture anō a te kīngi, kia hohoro te whakapā o te whiu ki a ia, te whakamate rānei, te pei rānei he whenua , me tango rānei āna taonga, me here rānei.

Ka Whakamoemititia a Ihowā e Etera

27 Kia whakapaingia a Ihowā, te Atua o ō tātou mātua, nāna nei i hōmai te whakaaro pēnei ki te ngākau o te kīngi, arā kia whakapaia te whare o Ihowā i Hiruhārama; 28 nāna hoki i whakaputa aroha mai ki ahau i te aroaro o te kīngi rātou ko āna kaiwhakatakoto whakaaro, o ngā rangatira rarahi anō a te kīngi. , kua whai kaha ahau; i runga hoki i ahau te ringa o Ihowā, o tōku Atua, , ka huihuia e ahau ētahi tino tāngata i roto i a Īharaira, hei hoa haere mōku ki runga.

Veja também

Bíblia Online Bíblia Online

Bíblia Online • Versão: 2026-07-05_19-25-13-