Publicidade

Mateus 10

MRI2012

1 Da rief er seine zwölf Jünger zu sich und gab ihnen Vollmacht über die unreinen Geister, sie auszutreiben, und jede Krankheit und jedes Gebrechen zu heilen. 2 Die Namen der zwölf Apostel aber sind diese: Der erste Simon, genannt Petrus, und sein Bruder Andreas; Jakobus, der Sohn des Zebedäus, und sein Bruder Johannes; 3 Philippus und Bartholomäus, Thomas und Matthäus der Zöllner; Jakobus, der Sohn des Alphäus, und Lebbäus, zubenannt Thaddäus; 4 Simon der Kananäer, und Judas, der Ischariot, welcher ihn verriet. 5 Diese zwölf sandte Jesus aus, gebot ihnen und sprach: Begebet euch nicht auf die Straße der Heiden und betretet keine Stadt der Samariter; 6 gehet vielmehr zu den verlorenen Schafen des Hauses Israel. 7 Gehet aber hin, prediget und sprechet: Das Himmelreich ist nahe herbeigekommen! 8 Heilet Kranke, weckt Tote auf, reiniget Aussätzige, treibet Dämonen aus! Umsonst habt ihr es empfangen, umsonst gebet es! 9 Nehmet weder Gold noch Silber noch Erz in eure Gürtel, 10 keine Tasche auf den Weg, auch nicht zwei Röcke, weder Schuhe noch Stab; denn der Arbeiter ist seiner Nahrung wert. 11 Wo ihr aber in eine Stadt oder in ein Dorf hineingehet, da erkundiget euch, wer darin würdig sei, und bleibet dort, bis ihr weiterzieht. 12 Wenn ihr aber in das Haus eintretet, so grüßet es. 13 Und wenn das Haus würdig ist, so komme euer Friede über dasselbe. Ist es aber nicht würdig, so soll euer Friede wieder zu euch zurückkehren. 14 Und wenn euch jemand nicht aufnehmen, noch eure Rede hören wird, so gehet fort aus diesem Haus oder dieser Stadt und schüttelt den Staub von euren Füßen! 15 Wahrlich, ich sage euch: Es wird dem Lande Sodom und Gomorra am Tage des Gerichts erträglicher gehen als dieser Stadt. 16 Siehe, ich sende euch wie Schafe mitten unter die Wölfe. Darum seid klug wie die Schlangen und ohne Falsch wie die Tauben! 17 Hütet euch aber vor den Menschen! Denn sie werden euch den Gerichten überliefern, und in ihren Synagogen werden sie euch geißeln; 18 auch vor Fürsten und Könige wird man euch führen, um meinetwillen, ihnen und den Heiden zum Zeugnis. 19 Wenn sie euch aber überliefern, so sorget euch nicht darum, wie oder was ihr reden sollt; denn es wird euch in jener Stunde gegeben werden, was ihr reden sollt; 20 denn nicht ihr seid es, die da reden, sondern eures Vaters Geist ist’s, der durch euch redet. 21 Es wird aber ein Bruder den anderen zum Tode überliefern und ein Vater sein Kind; und Kinder werden sich wider die Eltern erheben und werden sie zum Tode bringen. 22 Und ihr werdet von jedermann gehaßt sein um meines Namens willen. Wer aber beharrt bis ans Ende, der wird gerettet werden. 23 Wenn sie euch aber in der einen Stadt verfolgen, so fliehet in eine andere. Denn wahrlich, ich sage euch, ihr werdet mit den Städten Israels nicht fertig sein, bis des Menschen Sohn kommt. 24 Der Jünger ist nicht über dem Meister, noch der Knecht über seinem Herrn. 25 Es ist für den Jünger genug, daß er sei wie sein Meister und der Knecht wie sein Herr. Haben sie den Hausvater Beelzebul geheißen, wieviel mehr seine Hausgenossen! 26 So fürchtet euch nun nicht vor ihnen! Denn es ist nichts verdeckt, das nicht aufgedeckt werden wird, und nichts verborgen, das man nicht erfahren wird. 27 Was ich euch im Finstern sage, das redet am Licht, und was ihr ins Ohr höret, das prediget auf den Dächern. 28 Und fürchtet euch nicht vor denen, die den Leib töten, die Seele aber nicht zu töten vermögen, fürchtet vielmehr den, welcher Seele und Leib verderben kann in der Hölle. 29 Verkauft man nicht zwei Sperlinge um einen Pfennig? Und doch fällt keiner derselben auf die Erde ohne euren Vater. 30 Bei euch aber sind auch die Haare des Hauptes alle gezählt. 31 Darum fürchtet euch nicht! Ihr seid mehr wert als viele Sperlinge. 32 Jeder nun, der mich bekennt vor den Menschen, den will auch ich bekennen vor meinem himmlischen Vater; 33 wer mich aber verleugnet vor den Menschen, den will auch ich verleugnen vor meinem himmlischen Vater. 34 Ihr sollt nicht wähnen, daß ich gekommen sei, Frieden auf die Erde zu bringen. Ich bin nicht gekommen, Frieden zu bringen, sondern das Schwert. 35 Denn ich bin gekommen, den Menschen zu entzweien mit seinem Vater, und die Tochter mit ihrer Mutter, und die Schwiegertochter mit ihrer Schwiegermutter; 36 und des Menschen Feinde werden seine eigenen Hausgenossen sein. 37 Wer Vater oder Mutter mehr liebt als mich, der ist meiner nicht wert; und wer Sohn oder Tochter mehr liebt als mich, der ist meiner nicht wert. 38 Und wer nicht sein Kreuz nimmt und mir nachfolgt, der ist meiner nicht wert. 39 Wer sein Leben findet, der wird es verlieren; und wer sein Leben verliert um meinetwillen, der wird es finden. 40 Wer euch aufnimmt, der nimmt mich auf; und wer mich aufnimmt, der nimmt den auf, der mich gesandt hat. 41 Wer einen Propheten aufnimmt, weil er ein Prophet heißt, der wird den Lohn eines Propheten empfangen; und wer einen Gerechten aufnimmt, weil er ein Gerechter heißt, der wird den Lohn eines Gerechten empfangen; 42 und wer einen dieser Geringen auch nur mit einem Becher kalten Wassers tränkt, weil er ein Jünger heißt, wahrlich, ich sage euch, der wird seinen Lohn nicht verlieren!

Ngā Āpōtoro Tekau rua

1 Ā, ka oti te karanga e ia āna ākonga i tekau rua, ka hoatu ki a rātou he mana hei pei i ngā wairua poke, hei whakaora hoki i ngā mate katoa me ngā tūrorotanga katoa.

2 , ko ngā ingoa ēnei o ngā āpōtoro kotahi tekau rua; te tuatahi ko Haimona, e kīia nei ko Pita, rāua ko tōna teina ko Anaru; ko Hēmi tama a Heperi rāua ko tōna teina ko Hoani; 3 ko Piripi rāua ko Patoromu; ko Tamati rāua ko Matiu pupirikana; ko Hēmi tama a Arapiu, ko Tariu; 4 ko Haimona Kanaani rāua ko Hūrā Ikariote, nāna nei ia i tuku.

Te Tononga o Tekau rua

5 Ko tēnei tekau rua i tonoa e Īhu, i ako ia i a rātou, i mea: "Kaua e haere ki tētahi ara o ngā tauiwi, kaua anō hoki e tomo ki tētahi o ngā Hamari; 6 engari, me haere ki ngā hipi ngaro o te whare o Īharaira. 7 Me kauwhau haere hoki, me , Kua tata te rangatiratanga o te rangi.8 Whakaorangia ngā tūroro, meinga kia ngā repera, whakaarahia ngā tūpāpaku, peia ngā rēwera; ka riro noa nei i a koutou, me hoatu noa e koutou. 9 Kaua he kōura koutou, kaua he hiriwa, kaua he parāhi ki roto ki ō koutou whītiki; 10 kaua anō he pūtea te ara; kaua e takiruatia ngā koti, kaua he , kaua anō he tokotoko. Ka ea hoki i te kaimahi tāna kai.

11 "Ā, ka tomo koutou ki tētahi , ki tētahi kāinga rānei, ui atu, ko wai te tangata pai o reira; ā, hei reira noho ai, ā, haere noa. 12 Ā, ka tomo ki tētahi whare, me oha atu. 13 Ā, ki te pai te whare, kia tau koutou rangimārie ki reira; ā, ki te kāhore e pai, kia hoki koutou rangimārie ki a koutou. 14 Ki te kāhore hoki tētahi e manako ki a koutou, ki te kore e whakarongo ki ā koutou kupu, ka haere koutou ki waho o taua whare, o taua rānei, ka whakangahoro i te puehu o ō koutou waewae. 15 He pono tāku e mea nei ki a koutou, erangi te whenua o Horoma rāua ko Komora ā te whakawā e māmā i taua ."

Ngā Whakatoinga e Haere Mai nei

16 "Nanā, ka tonoa nei koutou e ahau ānō he hipi ki roto ki ngā wuruhi. , kia rite ki te nākahi te mahara, ki te kūkupa hoki te māhaki. 17 Kia tūpato ia i ngā tāngata; tērā hoki koutou e tukua e rātou ki ngā rūnanga, ā, tērā koutou e whiua i roto i ō rātou whare karakia. 18 Ā, ka kawea koutou ki ngā kāwana, ki ngā kīngi, te whakaaro ki ahau, hei mea whakaatu ki a rātou, ki ngā tauiwi hoki. 19 Ā, ka tukua koutou e rātou, kaua e mānukanuka ki te pēhea, ki te aha, e kōrero ai koutou; ka hoatu ki a koutou i taua koutou e kōrero ai. 20 Ehara hoki i a koutou ngā kōrero, engari, ko te Wairua o koutou Matua te kōrero ana i roto i a koutou.

21 ", ka tukua te tuakana e te teina ki te mate, te tama hoki e te pāpā; ka whakatika ngā tamariki ki ngā mātua, ka mea kia whakamatea; 22 ā, ka kinongia koutou e ngā tāngata katoa, he mea hoki tōku ingoa; ko te tangata ia e ū ana ā taea noatia te mutunga, ka ora ia. 23 , ki te whakatoia koutou i tēnei , rere atu ki tētahi; he pono hoki tāku e mea nei ki a koutou, e kore e poto i a koutou ngā o Īharaira te haere, ko te Tama a te tangata kua tae mai.

24 "Kāhore e nui ake te ākonga i tōna kaiwhakaako, kāhore hoki te pononga e nui ake i tōna rangatira. 25 Heoi, te ākonga ko ia kia rite ki tōna kaiwhakaako, te pononga kia rite ki tōna rangatira. Ki te kīia e rātou te rangatira o te whare ko Perehepura, tērā noa ake rātou ngā tāngata o tōna whare."

Te Mea hei Wehi

26 ", kaua e wehi i a rātou; kāhore hoki he mea i hīpokina e mahue te hura, he mea rānei i huna e mahue te mōhio. 27 Ko tāku e kōrero nei ki a koutou i te pōuri, me kōrero e koutou i te mārama; ko ō koutou taringa e rongo ai, me kauwhau ki runga i ngā whare. 28 Ā, kaua e wehi i te hunga e whakamate nei i te tinana, ā, e kore nei e āhei te whakamate i te wairua; engari ia ko koutou e wehi ai, ko ia e kaha nei ki te whakangaro i te wairua rāua tahi ko te tinana ki roto ki Kehena. 29 Kāhore ianei e hokona ngā pīhoihoi e rua ki te pātene kotahi? Ā, ki te kāhore koutou Matua e mea, e kore tētahi o rāua e taka ki te whenua. 30 Otiia, ko ngā makawe o ō koutou mātenga kua oti katoa te tatau. 31 reira, kaua e wehi; erangi koutou i ngā pīhoihoi maha."

Te Whākinga, te Whakahāwea rānei, i a te Karaiti

32 ", ki te whakaae tētahi ki ahau i te aroaro o ngā tāngata, ka whakaaetia ia e ahau i te aroaro o tōku Matua i te rangi. 33 Ā, ki te whakakāhore tētahi i ahau i te aroaro o ngā tāngata, ka whakakāhoretia hoki ia e ahau i te aroaro o tōku Matua i te rangi."

Ehara i te Rangimārie, engari he Raru

34 "Kei mea i haere mai ahau ki te kawe mai i te rangimārie ki te whenua; kīhai ahau i haere mai ki te kawe mai i te rangimārie, engari i te hoari.

35 I haere mai hoki ahau ki te mea i te tangata kia whawhai ki tōna pāpā,

i te tamāhine ki tōna whaea,

i te hunaonga wahine ki tōna hungawai wahine;

36 ā, ko ō te tangata hoariri ko ngā tāngata anō o tōna whare.

37 "Ki te nui ake te aroha o tētahi ki tōna pāpā, whaea rānei, i tōna ki ahau, e kore ia e tikangatia māku; ki te nui ake hoki te aroha o tētahi ki tāna tama, tamāhine rānei, i tōna ki ahau, e kore ia e tikangatia māku. 38 Ki te kore hoki tētahi e mau ki tōna rīpeka, e aru i muri i ahau, e kore ia e tikangatia māku. 39 Ko te tangata i whiwhi ki te ora e mate anō ia, ā, ki te mate tētahi mōna i whakaaro ki ahau, ka whiwhi anō ia ki te ora."

Ngā Utu

40 "Ki te manako tētahi ki a koutou, e manako ana ia ki ahau, ā, ki te manako tētahi ki ahau, e manako ana ia ki tōku kaitono mai. 41 Ki te manako tētahi ki te poropiti i runga i te ingoa o te poropiti, ka riro i a ia te utu o te poropiti; ā, ki te manako tētahi ki te tangata tika i runga i te ingoa o te tangata tika, e riro i a ia te utu o te tangata tika. 42 Ā, ki te whakainumia e tētahi, tētahi o ēnei mea nonohi, ahakoa kotahi anō te kapu wai mātao, i runga i te ingoa o te ākonga, he pono tāku e mea nei ki a koutou, e kore rawa ia e hapa i tōna utu."

Veja também

Bíblia Online Bíblia Online

Bíblia Online • Versão: 2026-07-05_19-25-13-