1 Samuel 4

1 Und Samuels Wort erging an ganz Israel. Da zog Israel aus, den Philistern entgegen, in den Streit und lagerte sich bei Eben-Eser; die Philister aber hatten sich zu Aphek gelagert. 2 Und die Philister stellten sich in Schlachtordnung auf gegen Israel. Und als der Streit sich ausbreitete, ward Israel von den Philistern geschlagen; die erschlugen aus den Schlachtreihen im Felde bei viertausend Mann. 3 Und als das Volk ins Lager kam, sprachen die Ältesten Israels: Warum hat uns der HERR heute von den Philistern lassen geschlagen werden? Laßt uns die Bundeslade des HERRN von Silo zu uns herholen, so wird er in unsre Mitte kommen und uns von der Hand unsrer Feinde retten! 4 Und das Volk sandte gen Silo und ließ die Bundeslade des HERRN der Heerscharen, der über den Cherubim thront, von dannen abholen. Und die beiden Söhne Elis, Hophni und Pinehas, waren daselbst mit der Bundeslade Gottes. 5 Und als die Bundeslade des HERRN in das Lager kam, jauchzte ganz Israel mit großem Jauchzen, daß die Erde erbebte. 6 Als aber die Philister das Geschrei dieses Jauchzens hörten, sprachen sie: Was bedeutet das Geschrei solch großen Jauchzens im Lager der Hebräer? 7 Und als sie erfuhren, daß die Lade des HERRN in das Lager gekommen sei, fürchteten sich die Philister, denn sie sprachen: Gott ist in das Lager gekommen! Und sie sprachen: Wehe uns! denn bis anhin verhielt es sich nicht also! 8 Wehe uns! Wer wird uns von der Hand dieser herrlichen Götter erretten? Das sind die Götter, welche die Ägypter in der Wüste mit allerlei Plagen schlugen! 9 So seid nun tapfer und Männer, ihr Philister, damit ihr den Hebräern nicht dienen müsset, wie sie euch gedient haben. Seid Männer und streitet! 10 Da stritten die Philister, und Israel ward geschlagen, ein jeder floh in seine Hütte; und die Niederlage war sehr groß, da aus Israel dreißigtausend Mann Fußvolk fielen. 11 Und die Lade Gottes ward genommen, und die beiden Söhne Elis, Hophni und Pinehas, kamen um. 12 Da lief ein Benjaminiter aus den Schlachtreihen weg und kam am selben Tage nach Silo und hatte sein Kleid zerrissen und Erde auf sein Haupt gestreut. 13 Und als er hineinkam, siehe, da saß Eli auf dem Stuhl und spähte auf den Weg; denn sein Herz war bekümmert wegen der Lade Gottes. Und als der Mann in die Stadt kam und Bericht brachte, schrie die ganze Stadt auf. 14 Und als Eli das laute Geschrei hörte, fragte er: Was ist das für ein lautes Getümmel? Da kam der Mann eilends und berichtete es Eli. 15 Eli aber war achtundneunzig Jahre alt, und seine Augen waren dunkel, so daß er nicht mehr sehen konnte. 16 Aber der Mann sprach zu Eli: Ich komme aus dem Heer, heute bin ich aus dem Heer geflohen! Er aber sprach: Wie steht die Sache, mein Sohn? 17 Da antwortete der Bote und sprach: Israel ist vor den Philistern geflohen, und das Volk hat eine große Niederlage erlitten, und auch deine beiden Söhne, Hophni und Pinehas, sind tot; dazu ist die Lade Gottes genommen! 18 Als er aber die Lade Gottes erwähnte, fiel Eli rücklings vom Stuhl neben dem Tor und brach das Genick und starb; denn er war alt und ein schwerer Mann. Er hatte aber Israel vierzig Jahre lang gerichtet. 19 Aber seine Sohnsfrau, das Weib des Pinehas, stand vor der Geburt. Als sie nun das Geschrei hörte, daß die Lade Gottes genommen und ihr Schwiegervater und ihr Mann tot seien, sank sie nieder und gebar; denn es überfielen sie ihre Wehen. 20 Als es aber mit ihr zum Sterben ging, sprachen die Weiber, die neben ihr standen: Fürchte dich nicht, du hast einen Sohn geboren! Aber sie antwortete nichts und beachtete es nicht, 21 sondern hieß den Knaben Ikabod und sprach: Die Herrlichkeit ist fort von Israel! weil die Lade Gottes genommen war und wegen ihres Schwiegervaters und ihres Mannes. 22 Und sie sprach abermals: Die Herrlichkeit ist fort von Israel, denn die Lade Gottes ist genommen!

Förbundsarken erövras av filisteerna

1 *1 Sam 7:12. Samuels ord kom till hela Israel. Och Israel drog ut till strid mot filisteerna*4:1filisteernaBeteckning för folk på den nuvarande Gazaremsan (1 Mos 26:1), särskilt det sjöfolk som under 1200-talet f Kr kom från de grekiska öarna (Jer 47:4). Deras stadsförbund blev en mäktig fiende till israeliterna (14:52). och slog läger vid Eben-Ezer*4:1Eben-EzerBetyder "hjälpstenen" (jfr namnet Ebenezer). Troligen ett annat Eben-Ezer än det som nämns vid Mispa i 7:12, eftersom Afek låg ca 3 mil väster om Shilo., medan filisteerna hade slagit läger vid Afek. 2 Filisteerna ställde då upp sig i slagordning mot Israel. Striden spred sig och israeliterna blev slagna av filisteerna, som nergjorde omkring fyratusen man på slagfältet. 3 *1 Sam 14:18. När folket kom tillbaka till lägret sade de äldste i Israel: "Varför har Herren i dag slagit oss inför filisteerna? Låt oss hämta Herrens förbundsark*4:3HERRENS förbundsarkEtt meterlångt träskrin där budtavlorna förvarades (2 Mos 25:10f). Eftersom Gud uppenbarade sig där (4 Mos 7:89) kom den att förknippas med Guds närvaro bland sitt folk (4 Mos 10:33f). från Shilo så att den är här bland oss och räddar oss från våra fienders hand. 4 *2 Mos 25:17f, 2 Sam 6:2, Ps 80:2, 99:1. Folket sände män till Shilo, och de bar Herren Sebaots förbundsark därifrån, hans som tronar på keruberna*4:4kerubernaBevingade änglaväsen med egenskaper från människa, lejon, tjur och örn (2 Mos 25:18f, Hes kap 1, 10).. Elis båda söner Hofni och Pinehas följde med Guds förbundsark.

5 När Herrens förbundsark kom in i lägret brast hela Israel ut i ett så högt jubelrop att marken skakade. 6 Filisteerna hörde jubelropet och sade: "Vad betyder det där höga jubelropet i hebreernas läger?" När filisteerna fick veta att Herrens ark hade kommit in i lägret 7 blev de rädda, för de tänkte: "Gud har kommit in i lägret." De sade: "Ve oss! Något sådant har inte hänt förut. 8 *2 Mos 7:1–12:30. Ve oss! Vem kan rädda oss från den mäktige Gudens hand? Det var den Guden som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen. 9 *Dom 13:1, 15:11. Men fatta mod och var män, filisteer, så ni inte blir slavar åt hebreerna liksom de har varit slavar åt er. Var nu män och kämpa!"

10 Så stred filisteerna, och israeliterna blev slagna och flydde var och en till sitt tält. Nederlaget blev mycket stort, och bland Israel föll trettiotusen man av fotfolket. 11 *1 Sam 2:34, Ps 78:61. Dessutom blev Guds ark erövrad, och Elis båda söner Hofni och Pinehas miste livet.

Eli dör

12 *Jos 7:6, 2 Sam 1:2. En benjaminit sprang från slagfältet och kom samma dag till Shilo, med sönderrivna kläder och jord på sitt huvud. 13 När han kom fram satt Eli på sin stol vid vägkanten och vaktade, för hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Så snart mannen kom in i staden och berättade, brast hela staden ut i sorgerop. 14 När Eli hörde ropen sade han: "Vad är det här för oväsen?" Då skyndade mannen sig dit och berättade för Eli. 15 *1 Sam 3:2, 1 Kung 14:4. Men Eli var nittioåtta år gammal, och hans ögon hade starr så att han inte kunde se.

16 Mannen sade till Eli: "Det är jag som har kommit från slagfältet. Jag flydde från slagfältet i dag." Då sade Eli: "Vad har hänt, min son?" 17 Budbäraren svarade: "Israel har flytt för filisteerna, och många i folket har stupat. Även dina båda söner Hofni och Pinehas är döda, och Guds ark har blivit erövrad." 18 När han nämnde Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten. Han bröt nacken och dog, för mannen var gammal och tung. Eli hade då varit domare i Israel i fyrtio år.*4:18Eli ... domare i Israel i fyrtio årKanske ca 1115-1075 f Kr (jfr 7:2).

I-Kabod

19 Hans sonhustru, Pinehas hustru, var havande och nära att föda. Hon fick höra nyheten att Guds ark var bortrövad och att hennes svärfar och man var döda. Då sjönk hon ner och födde sitt barn, för födslovärkarna kom över henne. 20 *1 Mos 35:17. Medan hon höll på att dö sade kvinnorna som stod omkring henne: "Var inte rädd, du har fött en son." Men hon svarade inte och brydde sig inte om det. 21 Hon kallade pojken I-Kabod*4:21I-KabodBetyder "utan härlighet". och sade: "Härligheten är borta från Israel", eftersom Guds ark var tagen och hennes svärfar och man var döda. 22 Hon sade: "Härligheten är borta från Israel, för Guds ark är bortrövad."