Levítico 24

1 Und der HERR redete zu Mose und sprach: Gebiete den Kindern Israel, 2 daß sie zu dir bringen lauteres Öl aus zerstossenen Oliven für den Leuchter, um beständig Licht zu unterhalten! 3 Draußen vor dem Vorhang des Zeugnisses, in der Stiftshütte, soll es Aaron zurichten, daß es stets brenne vor dem HERRN, vom Abend bis zum Morgen; eine ewige Ordnung für eure Geschlechter. 4 Auf dem reinen Leuchter soll er die Lampen zurichten, vor dem HERRN, beständig. 5 Und du sollst Semmelmehl nehmen und davon zwölf Kuchen backen; ein Kuchen soll aus zwei Zehnteln bestehen. 6 Du sollst sie in zwei Schichten von je sechs Stück auf den reinen Tisch legen vor den HERRN. 7 Du sollst auf jede Schicht reinen Weihrauch legen, damit dieser die Brote in Erinnerung bringe, wenn er verbrannt wird vor dem HERRN. 8 Jeden Sabbat soll er sie stets vor dem HERRN aufschichten als Gabe von den Kindern Israel, laut ewigem Bund. 9 Und sie sollen Aaron und seinen Söhnen gehören; die sollen sie essen an heiliger Stätte; denn das ist ein hochheiliger, ewig festgesetzter Anteil für ihn von den Feueropfern des HERRN. 10 Es ging aber der Sohn eines israelitischen Weibes, der einen ägyptischen Vater hatte, unter den Kindern Israel aus und ein. Dieser Sohn des israelitischen Weibes und ein Israelite zankten im Lager miteinander. 11 Da lästerte der Sohn des israelitischen Weibes den Namen [Gottes] und fluchte. Darum brachte man ihn zu Mose. Seine Mutter aber hieß Selomit und war die Tochter Dibris, vom Stamme Dan. 12 Und sie behielten ihn in Haft, bis ihnen Bescheid würde durch den Mund des HERRN. 13 Und der HERR redete zu Mose und sprach: 14 Führe den Flucher vor das Lager hinaus und laß alle, die es gehört haben, ihre Hand auf sein Haupt stützen, und die ganze Gemeinde soll ihn steinigen. 15 Und sage den Kindern Israel und sprich: Wer seinem Gott flucht, der soll seine Sünde tragen; 16 und wer den Namen des HERRN lästert, der soll unbedingt sterben! Die ganze Gemeinde soll ihn steinigen, er sei ein Fremdling oder ein Einheimischer; wenn er den Namen lästert, so soll er sterben! 17 Auch wenn jemand einen Menschen erschlägt, so soll er unbedingt sterben. 18 Wer aber ein Vieh erschlägt, der soll es bezahlen; Seele um Seele! 19 Bringt aber einer seinem Nächsten eine Verletzung bei, so soll man ihm tun, wie er getan hat: 20 Bruch um Bruch, Auge um Auge, Zahn um Zahn; die Verletzung, die er dem andern zugefügt hat, soll man ihm auch zufügen; 21 also daß, wer ein Vieh erschlägt, der soll es bezahlen; wer aber einen Menschen erschlägt, der soll sterben. 22 Ihr sollt ein einheitliches Recht haben für Fremdlinge und Einheimische; denn ich, der HERR, bin euer Gott. 23 Mose aber sagte solches den Kindern Israel; die führten den Flucher vor das Lager hinaus und steinigten ihn. Also taten die Kinder Israel, wie der HERR Mose geboten hatte.

Den gyllene ljusstaken

1 Herren talade till Mose. Han sade: 2 *2 Mos 27:20f. Befall Israels barn att bära till dig ren olja av stötta oliver*24:2olja av stötta oliverStötta i mortel, den första pressningen som gav den bästa oljan. till ljusstaken, så att lamporna kan sättas upp varje dag. 3 Utanför förhänget framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet ska Aron ständigt sköta den inför Herrens ansikte, från kväll till morgon. Det ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. 4 Lamporna på den gyllene ljusstaken ska han ständigt sköta inför Herrens ansikte.

Skådebröden

5 *2 Mos 25:30. Du ska ta fint mjöl och baka tolv kakor av det. Varje kaka ska innehålla två tiondels efa*24:5kakor … två tiondels efaCa 4,5 liter mjöl. Bröden representerade folkets stammar (jfr 1 Kor 10:17). Jesus anknöt till hur kung David en gång åt av skådebröden (1 Sam 21:6, Matt 12:4).. 6 Du ska lägga upp dem i två rader*24:6raderAnnan översättning: "staplar" (även i vers 7)., sex i var rad, på det förgyllda bordet inför Herrens ansikte. 7 På varje rad ska du lägga ren rökelse, och den ska vara ett påminnelseoffer*24:7påminnelseofferDen del av matoffret som brändes (resten tillhörde prästen, se 2:9f). för bröden, ett eldsoffer åt Herren. 8 Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man ständigt lägga upp dem inför Herrens ansikte, en gåva av Israels barn till ett evigt förbund. 9 De ska tillhöra Aron och hans söner, och de ska äta dem på helig plats, för de är högheliga och är hans del av Herrens eldsoffer. Detta är en evig stadga.

Smädares och mördares straff

10 En man som var son till en israelitisk kvinna och en egyptisk man gick ut bland Israels barn. Den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kom då i gräl med varandra i lägret. 11 Och den israelitiska kvinnans son smädade Namnet*24:11NamnetDvs Guds namn (se not till 2 Mos 3:14). Hädelse straffades med döden även i t ex Assyrien. och hädade. Då förde de honom fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Dibri, av Dans stam. 12 De satte honom i förvar för att få ett bestämt uttalande från Herrens mun.

13 Och Herren sade till Mose: 14 *5 Mos 17:7. För ut hädaren utanför lägret. Sedan ska alla som hörde hädelsen lägga sina händer på hans huvud*24:14lägga sina händer på hans huvudFör att förlägga skulden dit (jfr 4:24)., och hela församlingen ska stena honom. 15 Till Israels barn ska du säga: Om någon hädar sin Gud kommer han att bära på synd. 16 *2 Mos 20:7. Och den som smädar Herrens namn ska straffas med döden. Hela församlingen ska stena honom. Vare sig det är en främling eller en infödd som smädar Namnet ska han dödas.

17 *2 Mos 21:12, 4 Mos 35:16f. Den som slår ihjäl en människa ska straffas med döden. 18 Och den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det: liv för liv. 19 *2 Mos 21:23, 5 Mos 19:21. Om någon tillfogar sin nästa kroppsskada, ska man göra mot honom som han själv har gjort: 20 *Matt 5:38f. bruten lem för bruten lem, öga för öga, tand för tand*24:20öga för öga, tand för tandCiteras av Jesus i Matt 5:38.. Samma skada som han har vållat en annan, ska han själv tillfogas. 21 *1 Mos 9:6, 2 Mos 21:12. Den som slår ihjäl ett boskapsdjur ska ersätta det, och den som slår ihjäl en människa ska dödas. 22 *2 Mos 12:49. En och samma lag ska gälla för er, såväl för främlingen som för den infödde, för jag är Herren er Gud.

23 Mose talade detta till Israels barn. Och de förde ut hädaren utanför lägret och stenade honom. Israels barn gjorde så som Herren hade befallt Mose.