1 När*2:1NärNågon gång efter 852 f Kr (jfr 2 Krön 21:5, 12).Herren skulle ta upp Elia till himlen i en stormvind, gick Elia och Elisha från Gilgal*2:1GilgalPlats nära Jeriko, en bas för både Josua (Jos 4:19f) och Samuel (1 Sam 7:16).. 2 Elia sade till Elisha: "Stanna här, för Herren har sänt mig till Betel*2:2BetelTempelstad ca 2 mil väster om Gilgal (1 Mos 35:1f, 1 Kung 12:29f, Amos 7:10f).." Men Elisha svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de gick ner till Betel.

3 Då kom profetlärjungarna i Betel ut till Elisha och sade till honom: "Vet du att Herren ska ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?" Han svarade: "Ja, jag vet. Men var tysta!" 4 Elia sade till honom: "Elisha, stanna här, för Herren har sänt mig till Jeriko*2:4JerikoUrgammal stad på Jordanslätten (Jos 2 och 6), ca 2 mil öster om Betel.." Men han svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de kom till Jeriko.

5 Då gick profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisha och sade till honom: "Vet du att Herren ska ta din herre ifrån dig i dag, upp över ditt huvud?" Han svarade: "Ja, jag vet. Men var tysta!" 6 Elia sade till honom: "Stanna här, för Herren har sänt mig till Jordan*2:6JordanFloden låg ca 8 km öster om Jeriko. Här hade floden delat sig för Josua (Jos 3). Längre mot sydost ligger berget Nebo där Mose hade slutat sina dagar (5 Mos 34).." Men han svarade: "Så sant Herren lever och så sant du själv lever, jag lämnar dig inte." Och de gick båda vidare.

7 Men femtio av profetlärjungarna gick och ställde sig på avstånd längre bort, medan de båda stod vid Jordan. 8 *2 Mos 14:21f, Jos 3:16, 1 Kung 19:13f. Elia tog sin mantel, vek ihop den och slog på vattnet. Då delade det sig åt båda sidor och de gick bägge igenom på torr mark. 9 *5 Mos 21:7. När de hade kommit över sade Elia till Elisha: "Be mig om vad du vill att jag ska göra för dig, innan jag tas ifrån dig." Elisha sade: "Låt mig få en dubbel arvslott*2:9dubbel arvslottDen förstföddes andel (5 Mos 21:17) som faderns efterträdare. av din ande." 10 Han svarade: "Du har bett om något svårt. Men om du ser mig när jag tas ifrån dig, då kommer du att få det. Annars blir det inte så."

11 *1 Mos 5:24. Medan de gick och samtalade, kom en vagn av eld med hästar av eld och skilde de båda från varandra. Och Elia for i stormvinden upp till himlen. 12 *1 Mos 37:34, 2 Kung 13:14, Job 1:20. Elisha såg det och ropade: "Min far, min far! Du som för Israel är både vagnar och ryttare*2:12vagnar och ryttareDet förnämsta uttrycket för militär styrka (jfr 6:14, 7:6, 18:24, Ps 20:8).!" Sedan såg han honom inte mer. Elisha tog tag i sina kläder och rev dem mitt itu.

13 *1 Kung 19:19. Därefter tog han upp Elias mantel*2:13Elias mantelProfetmanteln som hade lagts över honom vid hans kallelse (1 Kung 19:19)., som hade fallit av honom, och vände tillbaka och ställde sig vid Jordans strand. 14 Han tog Elias mantel, som hade fallit av honom, och slog på vattnet och sade: "Var är Herren, Elias Gud?" Och när Elisha slog på vattnet, delade det sig åt båda sidor. Han gick över.

15 När profetlärjungarna borta vid Jeriko såg det, sade de: "Elias ande vilar över Elisha." De gick emot honom och bugade sig till marken för honom. 16 *1 Kung 18:12. Och de sade till honom: "Bland dina tjänare finns femtio tappra män. Låt dem gå och söka efter din herre. Kanske har Herrens Ande lyft upp honom och kastat ner honom på något berg eller i någon dal." Men han svarade: "Sänd inte i väg någon." 17 Men de fortsatte att envist be honom tills han kände sig besvärad, så han sade: "Skicka dem då!" Då sände de i väg de femtio männen, och de sökte efter Elia i tre dagar men fann honom inte. 18 När de sedan kom tillbaka till honom där han var i Jeriko, sade han till dem: "Sade jag inte till er att ni inte skulle gå?"

19 *2 Mos 15:23f. Männen i staden sade till Elisha: "Staden har ett bra läge, som min herre ser, men vattnet är dåligt och landet bär ingen frukt*2:19bär ingen fruktAnnan översättning: "orsakar missfall". Flera förklaringar har föreslagits, t ex parasiter med snäckfeber eller radioaktiva partiklar.." 20 Han sade: "Hämta åt mig en ny skål och lägg salt i den." Och de hämtade en sådan åt honom.

21 Därefter gick han ut till vattenkällan och kastade salt*2:21saltSymboliserar renhet och förbundstrohet (jfr 3 Mos 2:13). i den och sade: "Så säger Herren: Jag har nu gjort detta vatten hälsosamt. Det ska inte längre komma död och ofruktsamhet av det." 22 Och vattnet blev hälsosamt och är så än i dag enligt det ord Elisha talade.

23 Därefter begav han sig upp till Betel. Medan han var på väg dit upp kom en grupp unga pojkar*2:23unga pojkarHebr. náar används även om unga män, t ex Isak (1 Mos 22:5 med not) eller Salomo (1 Kung 3:7). ut ur staden. De började håna honom och ropade till honom: "Upp med dig*2:23Upp med digDvs försvinn liksom Elia (vers 11)., flintskalle*2:23flintskalleI motsats till den kanske hårige Elia (1:8). Hår förknippades med andlig kraft (4 Mos 6:5, Dom 16:17).! Upp med dig, flintskalle!" 24 Han vände sig om och såg på dem och förbannade dem i Herrens namn. Då kom två björnhonor ut ur skogen och rev ihjäl fyrtiotvå av pojkarna. 25 Därifrån gick han till berget Karmel och vände sedan tillbaka till Samaria.

1 And it came to pass, when the LORD would take up Elijah into heaven by a whirlwind, that Elijah went with Elisha from Gilgal. 2 And Elijah said unto Elisha, Tarry here, I pray thee; for the LORD hath sent me to Beth-el. And Elisha said unto him, As the LORD liveth, and as thy soul liveth, I will not leave thee. So they went down to Beth-el. 3 And the sons of the prophets that were at Beth-el came forth to Elisha, and said unto him, Knowest thou that the LORD will take away thy master from thy head to day? And he said, Yea, I know it; hold ye your peace. 4 And Elijah said unto him, Elisha, tarry here, I pray thee; for the LORD hath sent me to Jericho. And he said, As the LORD liveth, and as thy soul liveth, I will not leave thee. So they came to Jericho. 5 And the sons of the prophets that were at Jericho came to Elisha, and said unto him, Knowest thou that the LORD will take away thy master from thy head to day? And he answered, Yea, I know it; hold ye your peace. 6 And Elijah said unto him, Tarry, I pray thee, here; for the LORD hath sent me to Jordan. And he said, As the LORD liveth, and as thy soul liveth, I will not leave thee. And they two went on. 7 And fifty men of the sons of the prophets went, and stood to view afar off: and they two stood by Jordan.*2.7 to view: Heb. in sight, or, over against 8 And Elijah took his mantle, and wrapped it together, and smote the waters, and they were divided hither and thither, so that they two went over on dry ground.

9 And it came to pass, when they were gone over, that Elijah said unto Elisha, Ask what I shall do for thee, before I be taken away from thee. And Elisha said, I pray thee, let a double portion of thy spirit be upon me. 10 And he said, Thou hast asked a hard thing: nevertheless, if thou see me when I am taken from thee, it shall be so unto thee; but if not, it shall not be so.*2.10 Thou hast…: Heb. Thou hast done hard in asking 11 And it came to pass, as they still went on, and talked, that, behold, there appeared a chariot of fire, and horses of fire, and parted them both asunder; and Elijah went up by a whirlwind into heaven.

12 And Elisha saw it, and he cried, My father, my father, the chariot of Israel, and the horsemen thereof. And he saw him no more: and he took hold of his own clothes, and rent them in two pieces.

13 He took up also the mantle of Elijah that fell from him, and went back, and stood by the bank of Jordan;*2.13 bank: Heb. lip 14 And he took the mantle of Elijah that fell from him, and smote the waters, and said, Where is the LORD God of Elijah? and when he also had smitten the waters, they parted hither and thither: and Elisha went over. 15 And when the sons of the prophets which were to view at Jericho saw him, they said, The spirit of Elijah doth rest on Elisha. And they came to meet him, and bowed themselves to the ground before him.

16 And they said unto him, Behold now, there be with thy servants fifty strong men; let them go, we pray thee, and seek thy master: lest peradventure the Spirit of the LORD hath taken him up, and cast him upon some mountain, or into some valley. And he said, Ye shall not send.*2.16 strong…: Heb. sons of strength*2.16 some mountain: Heb. one of the mountains 17 And when they urged him till he was ashamed, he said, Send. They sent therefore fifty men; and they sought three days, but found him not. 18 And when they came again to him, (for he tarried at Jericho,) he said unto them, Did I not say unto you, Go not?

19 And the men of the city said unto Elisha, Behold, I pray thee, the situation of this city is pleasant, as my lord seeth: but the water is naught, and the ground barren.*2.19 barren: Heb. causing to miscarry 20 And he said, Bring me a new cruse, and put salt therein. And they brought it to him. 21 And he went forth unto the spring of the waters, and cast the salt in there, and said, Thus saith the LORD, I have healed these waters; there shall not be from thence any more death or barren land. 22 So the waters were healed unto this day, according to the saying of Elisha which he spake.

23 And he went up from thence unto Beth-el: and as he was going up by the way, there came forth little children out of the city, and mocked him, and said unto him, Go up, thou bald head; go up, thou bald head. 24 And he turned back, and looked on them, and cursed them in the name of the LORD. And there came forth two she bears out of the wood, and tare forty and two children of them. 25 And he went from thence to mount Carmel, and from thence he returned to Samaria.