1 Bileam sade till Balak: "Bygg här sju altaren åt mig och skaffa fram åt mig sju tjurar och sju baggar." 2 Balak gjorde som Bileam sade, och Balak och Bileam offrade en tjur och en bagge på varje altare. 3 Sedan sade Bileam till Balak: "Stanna kvar vid ditt brännoffer medan jag går i väg. Kanske Herren kommer och möter mig. Vad han än låter mig se ska jag meddela dig." Och han gick upp på en kal höjd.

4 Och Gud mötte Bileam, som sade till honom: "De sju altarna har jag ställt i ordning, och på varje altare har jag offrat en tjur och en bagge." 5 Då lade Herren ett ord i Bileams mun och sade: "Gå tillbaka till Balak, och så ska du säga."

6 När han kom tillbaka till Balak, fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med alla Moabs hövdingar. 7 *5 Mos 23:4f. Då framförde han detta budskap:

"Balak hämtade mig från Aram,

Moabs kung från österns berg.

Kom, förbanna åt mig Jakob,

kom, fördöm Israel!

8 Hur kan jag förbanna den

som Gud inte förbannar?

Hur kan jag fördöma den

som Herren inte fördömer?

9 Från klippornas topp ser jag honom,

från höjderna skådar jag honom.

Se, ett folk som bor avskilt

och inte räknar sig bland folken.

10 *1 Mos 13:16, 28:14. Vem kan räkna Jakobs stoft,

räkna fjärdedelen av Israel?

Låt mig dö de rättfärdigas död

och mitt slut bli som deras!"

11 Då sade Balak till Bileam: "Vad har du gjort mot mig? Jag tog hit dig för att du skulle förbanna mina fiender, men se, du har välsignat dem!" 12 Men han svarade: "Ska jag inte vara noga med att tala det som Herren lägger i min mun?"

13 Balak sade till Bileam: "Följ med mig till en annan plats där du kan se dem. Du kan därifrån se bara en del av dem, du kan inte se dem alla. Därifrån ska du förbanna dem åt mig." 14 Och han tog honom till Väktarplatsen på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och offrade en tjur och en bagge på varje altare. 15 Sedan sade han till Balak: "Stanna kvar här vid ditt brännoffer medan jag går för att möta honom där borta." 16 Och Herren mötte Bileam och lade ett ord i hans mun, och han sade: "Gå tillbaka till Balak, och så ska du säga."

17 När han kom tillbaka till Balak fann han honom stående vid sitt brännoffer tillsammans med Moabs hövdingar. Balak frågade honom: "Vad har Herren talat?" 18 Då framförde han detta budskap:

"Res dig, Balak, och hör,

lyssna till mig, du Sippors son.

19 *1 Sam 15:29, Tit 1:2. Gud är inte en människa,

så att han skulle ljuga,

inte en människoson,

så att han skulle ångra sig.

Säger han något utan att göra det,

talar han något

utan att fullborda det?

20 Se, att välsigna är mitt uppdrag.

Han har välsignat,

och jag kan inte ändra det.

21 Ingen ofärd kan skådas i Jakob,

ingen olycka kan ses i Israel.

Herren hans Gud är med honom,

en kungs jubel hörs bland dem.

22 *4 Mos 24:8, 5 Mos 33:17. Gud förde dem ut ur Egypten.

Hans styrka är som vildoxens.

23 Ingen trolldom hjälper mot Jakob,

ingen spådom mot Israel.

När tiden är inne

ska det sägas om Jakob och Israel:

Vad har inte Gud gjort!

24 *1 Mos 49:9, 4 Mos 24:9. Se, ett folk reser sig

som en lejonhona,

stiger upp som ett lejon.

Det vilar inte förrän det ätit rov

och druckit blod av slagna."

25 Då sade Balak till Bileam: "Kan du inte förbanna dem, så välsigna dem inte!" 26 Men Bileam sade till Balak: "Har jag inte sagt dig att jag måste göra allt som Herren säger?"

27 Sedan sade Balak till Bileam: "Kom, jag vill ta med dig till en annan plats. Kanske behagar det Gud att du därifrån förbannar dem åt mig." 28 Balak tog Bileam med sig upp på toppen av Peor, med utsikt över Jeshimon. 29 Och Bileam sade till Balak: "Bygg här sju altaren åt mig, och gör i ordning sju tjurar och sju baggar åt mig." 30 Balak gjorde som Bileam sade, och han offrade en tjur och en bagge på varje altare.

1 And Balaam said unto Balak, Build me here seven altars, and prepare me here seven oxen and seven rams. 2 And Balak did as Balaam had spoken; and Balak and Balaam offered on every altar a bullock and a ram. 3 And Balaam said unto Balak, Stand by thy burnt offering, and I will go: peradventure the LORD will come to meet me: and whatsoever he sheweth me I will tell thee. And he went to an high place.*23.3 to an…: or, solitary 4 And God met Balaam: and he said unto him, I have prepared seven altars, and I have offered upon every altar a bullock and a ram. 5 And the LORD put a word in Balaam’s mouth, and said, Return unto Balak, and thus thou shalt speak. 6 And he returned unto him, and, lo, he stood by his burnt sacrifice, he, and all the princes of Moab. 7 And he took up his parable, and said, Balak the king of Moab hath brought me from Aram, out of the mountains of the east, saying, Come, curse me Jacob, and come, defy Israel. 8 How shall I curse, whom God hath not cursed? or how shall I defy, whom the LORD hath not defied? 9 For from the top of the rocks I see him, and from the hills I behold him: lo, the people shall dwell alone, and shall not be reckoned among the nations. 10 Who can count the dust of Jacob, and the number of the fourth part of Israel? Let me die the death of the righteous, and let my last end be like his!*23.10 me: Heb. my soul, or, my life 11 And Balak said unto Balaam, What hast thou done unto me? I took thee to curse mine enemies, and, behold, thou hast blessed them altogether. 12 And he answered and said, Must I not take heed to speak that which the LORD hath put in my mouth?

13 And Balak said unto him, Come, I pray thee, with me unto another place, from whence thou mayest see them: thou shalt see but the utmost part of them, and shalt not see them all: and curse me them from thence.

14 And he brought him into the field of Zophim, to the top of Pisgah, and built seven altars, and offered a bullock and a ram on every altar.*23.14 Pisgah: or, the hill 15 And he said unto Balak, Stand here by thy burnt offering, while I meet the Lord yonder. 16 And the LORD met Balaam, and put a word in his mouth, and said, Go again unto Balak, and say thus. 17 And when he came to him, behold, he stood by his burnt offering, and the princes of Moab with him. And Balak said unto him, What hath the LORD spoken? 18 And he took up his parable, and said, Rise up, Balak, and hear; hearken unto me, thou son of Zippor: 19 God is not a man, that he should lie; neither the son of man, that he should repent: hath he said, and shall he not do it? or hath he spoken, and shall he not make it good? 20 Behold, I have received commandment to bless: and he hath blessed; and I cannot reverse it. 21 He hath not beheld iniquity in Jacob, neither hath he seen perverseness in Israel: the LORD his God is with him, and the shout of a king is among them. 22 God brought them out of Egypt; he hath as it were the strength of an unicorn. 23 Surely there is no enchantment against Jacob, neither is there any divination against Israel: according to this time it shall be said of Jacob and of Israel, What hath God wrought!*23.23 against: or, in 24 Behold, the people shall rise up as a great lion, and lift up himself as a young lion: he shall not lie down until he eat of the prey, and drink the blood of the slain.

25 And Balak said unto Balaam, Neither curse them at all, nor bless them at all. 26 But Balaam answered and said unto Balak, Told not I thee, saying, All that the LORD speaketh, that I must do?

27 And Balak said unto Balaam, Come, I pray thee, I will bring thee unto another place; peradventure it will please God that thou mayest curse me them from thence. 28 And Balak brought Balaam unto the top of Peor, that looketh toward Jeshimon. 29 And Balaam said unto Balak, Build me here seven altars, and prepare me here seven bullocks and seven rams. 30 And Balak did as Balaam had said, and offered a bullock and a ram on every altar.