2 Samuel 12

Natans strafftal och Davids ånger

1 Herren sände Natan till David. Han kom till David och sade till honom: "Två män bodde i samma stad. Den ene var rik och den andre fattig. 2 Den rike hade får och boskap i stor mängd. 3 Men den fattige hade ingenting alls utom ett enda litet lamm som han hade köpt. Han födde upp det, och det växte upp hos honom och hans barn. Det åt av hans brödbit och drack ur hans bägare och låg i hans famn, och det var som en dotter för honom. 4 Så kom en vägfarande till den rike mannen. Då ville han inte ta av sina egna får och kor för att tillaga åt den resande som kom till honom, utan han tog den fattiges lamm och tillagade det åt mannen som kom till honom."

5 David blev alldeles rasande på den mannen, och han sade till Natan: "Så sant Herren lever: Den mannen som gjorde det förtjänar döden! 6 *2 Mos 22:1. Lammet ska han ersätta fyrdubbelt*12:6fyrdubbeltDet lagstadgade straffet för en boskapstjuv (2 Mos 22:1). Andra handskrifter (Septuaginta): "sjudubbelt"., för att han gjorde så där och var så obarmhärtig."

7 *1 Sam 16:1, 13. Då sade Natan till David: "Du är den mannen! Så säger Herren, Israels Gud: Jag smorde dig till kung över Israel, och jag räddade dig ur Sauls hand. 8 Jag gav dig din herres hus och lade din herres hustrur i din famn. Jag gav dig Israels och Juda hus. Och om det hade varit för lite skulle jag ha gett dig ännu mer. 9 *2 Sam 11:15f, 27. Varför har du då föraktat Herrens ord och gjort det som är ont i hans ögon? Du har dödat hetiten Uria med svärd och tagit hans hustru till hustru åt dig. Du har dödat honom med ammoniternas svärd.

10 Nu ska svärdet aldrig vika från ditt hus, eftersom du föraktade mig och tog hetiten Urias hustru till hustru åt dig. 11 *5 Mos 28:30, 2 Sam 13:1f, 15:1f, 16:22, 18:9f, 1 Kung 1:5f. Så säger Herren: Jag ska sända olyckor över dig från ditt eget hus, och jag ska ta dina hustrur inför dina ögon och ge dem åt en annan, och han ska ligga med dina hustrur mitt på ljusa dagen.*12:11ta dina hustrur ... ge dem åt en annanProfetian uppfylls i 16:22.12 Du har gjort det i hemlighet, men jag ska låta det ske inför hela Israel mitt på ljusa dagen."

13 *Ps 51:1f. Då sade David till Natan: "Jag har syndat*12:13Jag har syndatVid detta tillfälle skrev David Ps 51, enligt dess överskrift. mot Herren." Natan sade till David: "Så har också Herren förlåtit dig din synd. Du ska inte dö. 14 *2 Sam 11:27. Men eftersom du genom denna handling har fått Herrens fiender att förakta honom, måste sonen som har fötts åt dig dö."

Davids son dör

15 Så gick Natan hem igen. Och Herren lät barnet som Urias hustru hade fött åt David drabbas av en svår sjukdom. 16 David bad till Gud för pojken och fastade. När han kom hem låg han hela natten på marken. 17 Då kom de äldste i hans hus upp till honom för att få honom att resa sig från marken. Men han ville inte, och han åt inte heller något med dem.

18 På sjunde dagen dog barnet. Davids tjänare var rädda för att berätta för honom att barnet hade dött. De tänkte: "När vi talade till honom medan barnet levde, ville han inte lyssna till oss. Hur kan vi då säga till honom att barnet har dött? Han kan göra något förfärligt." 19 Men när David såg att hans tjänare viskade med varandra förstod han att barnet hade dött. David frågade då sina tjänare: "Har barnet dött?" De svarade: "Ja."

20 Då reste sig David från marken, tvättade sig, smorde sig, bytte kläder och gick in i Herrens hus och tillbad. När han kom hem igen bad han att de skulle sätta fram mat åt honom, och han åt. 21 Då sade hans tjänare till honom: "Varför gör du så här? Medan barnet levde fastade du och grät, men när barnet har dött stiger du upp och äter." 22 Han svarade: "Så länge barnet levde fastade jag och grät, för jag tänkte: Vem vet, kanske förbarmar sig Herren över mig och låter barnet leva. 23 Men nu när det har dött, varför skulle jag då fasta? Kan jag föra honom tillbaka igen? Jag kommer att gå till honom, men han kommer inte tillbaka till mig."

Salomos födelse

24 *1 Krön 3:5, 22:9, Matt 1:6. David tröstade sin hustru Bat-Seba och gick in till henne och låg med henne. Hon födde en son, och han gav*12:24han gavAndra handskrifter: "hon gav". Namnet Salomo betyder "hans frid". honom namnet Salomo. Herren älskade honom 25 och sände ett budskap med profeten Natan. Och han kallade honom Jedidja*12:25JedidjaBetyder "Herrens älskade". för Herrens skull.

David erövrar Rabba

26 *2 Sam 11:1, 1 Krön 20:1. Joab angrep Rabba i ammoniternas land och intog kungastaden. 27 Sedan sände han bud till David och lät säga: "Jag har angripit Rabba och har också intagit Vattenstaden*12:27intagit VattenstadenUtan sin vattenförsörjning kunde Rabba inte hålla ut länge.. 28 Samla nu resten av hären och belägra staden och inta den, annars blir det jag som intar staden och den blir uppkallad efter mig." 29 Då samlade David hela hären och tågade mot Rabba och angrep och intog det. 30 Han tog kronan från huvudet på deras kung*12:30deras kungAnnan översättning: "Milkom" (ammoniternas avgud, 1 Kung 11:5).. Den vägde en talent*12:30en talentCa 30 kg. Enligt en tolkning sattes endast ädelstenen på Davids huvud. guld och var smyckad med en ädelsten, och man satte den på Davids huvud. Och bytet som han förde ut ur staden var mycket stort. 31 Folket därinne förde han ut och satte dem i arbete med sågar, järnhackor och järnyxor eller vid tegelugnarna. Så gjorde han med alla ammoniternas städer. Sedan vände David och allt folket tillbaka till Jerusalem.

1 Y ENVIÓ Jehová á ✝12.1 cp. 7.2-17. Sal. 51, tít.Nathán á David, el cual viniendo á él, díjole: ✝12.1 Jue. 9.8-15. cp. 14.5, etc. 1 R. 20.35-41. Is. 5.1-7.Había dos hombres en una ciudad, el uno rico, y el otro pobre.

1 Nathán reprende á David.

2 Muerte del niño de David.

2 El rico tenía numerosas ovejas y vacas:

3 Mas el pobre no tenía más que una sola cordera, que él había comprado y criado, y que había crecido con él y con sus hijos juntamente, comiendo de su bocado, y bebiendo de su vaso, y durmiendo en su seno: y teníala como á una hija.

4 Y vino uno de camino al hombre rico; y él no quiso tomar de sus ovejas y de sus vacas, para guisar al caminante que le había venido, sino que tomó la oveja de aquel hombre pobre, y aderezóla para aquél que le había venido.

5 Entonces se encendió el furor de David en gran manera contra aquel hombre, y dijo á Nathán: Vive Jehová, ✝12.5 1 S. 20.31 y 26.16.que el que tal hizo es digno de muerte.

6 Y que él debe pagar la cordera con ✝12.6 Ex. 22.1. Lc. 19.8.cuatro tantos, porque hizo esta tal cosa, y no tuvo misericordia.

7 Entonces dijo Nathán á David: Tú eres aquel hombre. Así ha dicho Jehová, Dios de Israel: ✝12.7 1 S. 16.13.Yo te ungí por rey sobre Israel, y te libré de la mano de Saúl;

8 Yo te dí la casa de tu señor, y las ✝12.8 cp. 3.7 y 16.21. 1 R. 2.22.mujeres de tu señor en tu seno: demás de esto te dí la casa de Israel y de Judá; y si esto es poco, yo te añadiré tales y tales cosas.

9 ¿Por qué pues tuviste ✝12.9 Nm. 15.31.en poco la palabra de Jehová, haciendo lo malo delante de sus ojos? ✝12.9 cp. 11.15,16,17,27.A Uría Hetheo heriste á cuchillo, y tomaste por tu mujer á su mujer, y á él mataste con el cuchillo de los hijos de Ammón.

10 Por lo cual ahora no se apartará jamás de tu casa la espada; por cuanto me menospreciaste, y tomaste la mujer de Uría Hetheo para que fuese tu mujer.

11 Así ha dicho Jehová: He aquí yo levantaré sobre ti el mal de tu misma casa, ✝12.11 Dt. 28.30. cp. 16.22y tomaré tus mujeres delante de tus ojos, y las daré á tu prójimo, el cual yacerá con tus mujeres á la vista de este sol.

12 Porque tú lo hiciste en secreto; ✝12.12 cp. 16.22.mas yo haré esto delante de todo Israel, y delante del sol.

13 ✝ 12.13 1 S. 15.24. Entonces dijo David á Nathán: ✝12.13 cp. 24.10. Sal. 32.5 y 51.4.Pequé contra Jehová. Y Nathán dijo á David: ✝12.13 cp. 24.10. Sal. 32.1.También Jehová ha remitido tu pecado: no morirás.

14 Mas por cuanto con este negocio hiciste ✝12.14 Is. 52.5. Ro. 2.24.blasfemar á los enemigos de Jehová, el hijo que te ha nacido morirá ciertamente.

15 Y Nathán se volvió á su casa. Y Jehová hirió al niño que la mujer de Uría había parido á David, y enfermó gravemente.

16 Entonces rogó David á Dios por el niño; y ayunó David, recogióse, ✝12.16 cp. 13.31.y pasó la noche acostado en tierra.

17 Y levantándose los ancianos de su casa fueron á él para hacerlo levantar de tierra; mas él no quiso, ni comió con ellos pan.

18 Y al séptimo día murió el niño; pero sus siervos no osaban hacerle saber que el niño era muerto, diciendo entre sí: Cuando el niño aun vivía, le hablábamos, y no quería oir nuestra voz: ¿pues cuánto más mal le hará, si le dijéremos que el niño es muerto?

19 Mas David viendo á sus siervos hablar entre sí, entendió que el niño era muerto; por lo que dijo David á sus siervos: ¿Es muerto el niño? Y ellos respondieron: Muerto es.

20 Entonces David se levantó de tierra, y lavóse y ungióse, y mudó sus ropas, y entró á la casa de Jehová, ✝12.20 Job 1.20.y adoró. Y después vino á su casa, y demandó, y pusiéronle pan, y comió.

21 Y dijéronle sus siervos: ¿Qué es esto que has hecho? Por el niño, viviendo aún, ayunabas y llorabas; y él muerto, levantástete y comiste pan.

22 Y él respondió: Viviendo aún el niño, yo ayunaba y lloraba, ✝12.22 Is. 38.1,5. Jon. 3.9.diciendo: ¿Quién sabe si Dios tendrá compasión de mí, por manera que viva el niño?

23 Mas ahora que ya es muerto, ¿para qué tengo de ayunar? ¿podré yo hacerle volver? Yo voy á él, ✝12.23 Job 7.8,9,10.mas él no volverá á mí.

1 Nacimiento de Salomón.

2 Amnón deshonra á Thamar,

24 Y consoló David á Bath-sheba su mujer, y entrando á ella durmió con ella; ✝12.24 Mt. 1.6.y parió un hijo, ✝12.24 1 Cr. 22.9.y llamó su nombre Salomón, al cual amó Jehová:

25 Que envió por mano de Nathán profeta, y llamó su nombre *12.25 Esto es, Amable á Jehová.Jedidiah, á causa de Jehová.

26 Y ✝12.26 1 Cr. 20.1.Joab peleaba contra ✝12.26 cp. 11.1,17.Rabba de los hijos de Ammón, y tomó la ciudad real.

27 Entonces envió Joab mensajeros á David, diciendo: Yo he peleado contra Rabba, y he tomado la ciudad de las aguas.

28 Junta pues ahora el pueblo que queda, y asienta campo contra la ciudad, y tómala; porque tomando yo la ciudad, no se llame de mi nombre.

29 Y juntando David todo el pueblo, fué contra Rabba, y combatióla, y tomóla.

30 ✝ 12.30 1 Cr. 20.2. Y tomó la corona de su rey de su cabeza, la cual pesaba un talento de oro, y tenía piedras preciosas; y fué puesta sobre la cabeza de David. Y trajo muy grande despojo de la ciudad.

31 Sacó además el pueblo que estaba en ella, y púsolo debajo de sierras, y de trillos de hierro, y de hachas de hierro; é hízolos pasar por hornos de ladrillos: y lo mismo hizo á todas las ciudades de los hijos de Ammón. Volvióse luego David con todo el pueblo á Jerusalem.