Budskapet om Sauls död
1 1 Sam 30:17f, 26. Efter Sauls död, när David hade kommit tillbaka efter segern över Amalek, var han två dagar i Siklag.1:1SiklagDavids läger nära Beer-Sheba (1 Sam 30), nästan 15 mil söder om Sauls här.2 Jos 7:6, 1 Sam 4:12. Och se, på tredje dagen kom en man från Sauls här, med kläderna sönderrivna och med jord på huvudet. När han kom in till David, föll han ner till marken och bugade sig. 3 David frågade honom: "Varifrån kommer du?" Han svarade: "Jag har flytt från Israels här." 4 David sade till honom: "Hur har det gått? Berätta för mig." Han sade: "Folket har flytt från striden och många har fallit och dött. Saul och hans son Jonatan är också döda."
5 David frågade den unge mannen som berättade det för honom: "Hur vet du att Saul och hans son Jonatan är döda?" 6 1 Sam 31:1f. Den unge mannen som berättade det för honom svarade: "Jag råkade vara där på berget Gilboa, och där stödde sig Saul mot sitt spjut medan vagnar och ryttare ansatte honom. 7 När han vände sig om och fick se mig ropade han på mig, och jag svarade: Här är jag. 8 Han frågade mig vem jag var, och jag svarade honom att jag var amalekit.1:8amalekitIsraels arvfiender, en sydlig nomadstam som Saul hade bekämpat (se 1 Sam 15). De hade nyligen rövat bort Davids familj (1 Sam 30:1f).
9 Då sade han till mig: Ställ dig över mig och ge mig dödsstöten. Dödsångesten griper mig1:9dödsångestAnnan översättning: "yrsel", "mörker" (så Septuaginta)., för livet är fortfarande kvar i mig. 10 Då gick jag fram till honom och dödade honom, för jag visste att han inte skulle överleva sitt fall. Och jag tog kronan som satt på hans huvud och ett armband som han hade på armen och tog med dem hit till min herre." 11 Då grep David tag i sina kläder och rev sönder1:11kläder … rev sönderUttryck för sorg (jfr 1 Mos 37:29, 34, Job 1:20). dem. Detsamma gjorde alla som var hos honom. 12 De höll dödsklagan och grät och fastade ända till kvällen för Saul och hans son Jonatan, och för Herrens folk och för Israels hus, därför att de hade fallit för svärd.
13 David frågade den unge mannen som hade berättat det för honom: "Varifrån är du?" Han svarade: "Jag är son till en amalekit som lever här som främling." 14 1 Sam 24:7, 26:11, Ps 105:15. David sade till honom: "Hur vågade du räcka ut din hand och förgöra Herrens smorde1:14HERRENS smordeGuds utvalde, helgade kung, en förebild till Messias (Apg 10:38).?" 15 Och David kallade på en av de unga männen och sade till honom: "Kom hit och hugg ner honom!" Och han stack ner honom så att han dog. 16 David sade till honom: "Ditt blod ska komma över ditt eget huvud,1:16blod … över ditt eget huvudDvs ansvarig för sin egen död. för din egen mun vittnade mot dig när du sade: Jag har dödat Herrens smorde."
Sorgesång över Saul och Jonatan
17 David sjöng denna sorgesång över Saul och hans son Jonatan, 18 Jos 10:13. och han bestämde att man skulle lära Juda barn "Bågsången", som finns nertecknad i "Den redliges bok":
19 "Ditt majestät1:19Ditt majestätAnnan översättning: "Hjorten"., Israel,
ligger slaget på dina höjder.
Hur har inte hjältarna fallit!
20 Mika 1:10. Förkunna det inte i Gat,
ropa inte ut det
på Ashkelons gator,
så att inte filisteernas döttrar
gläder sig,
de oomskurnas döttrar fröjdar sig.
21 Ni Gilboas berg,
på er må det varken falla
dagg eller regn
och inte finnas fält för offergåvor,
för hjältarnas sköld
ligger nersölad där,
Sauls sköld blir aldrig mer
smord med olja.1:21smord med oljaVård av sköldens läderöverdrag, samtidigt en anspelning på Sauls ställning som "Herrens smorde".
22 1 Sam 14:6f, 47f. Från slagnas blod,
från hjältars hull
vek inte Jonatans båge,
vände inte Sauls svärd
hungrigt tillbaka.
23 Saul och Jonatan,
älskade och ljuvliga i livet
och inte åtskilda i döden.
De var snabbare än örnar,
starkare än lejon.
24 Ni Israels döttrar, gråt över Saul,
som klädde er
i scharlakan och prakt
och prydde era kläder
med smycken av guld.
25 Hur har inte hjältarna
fallit mitt i striden!
Jonatan ligger slagen
på dina höjder.
26 1 Sam 18:3, 19:1. Jag sörjer dig,
Jonatan, min broder.
Du var mycket ljuvlig för mig,
din kärlek till mig var underbar,
mer än kvinnors kärlek.
27 Hur har inte hjältarna fallit
och krigets vapen förstörts!"
1 Y ACONTECIÓ después de la muerte de Saúl, que vuelto David de la 1.1 1 S. 30.17,26.derrota de los Amalecitas, estuvo dos días en Siclag:
2 Y al tercer día acaeció, que vino uno del campo de Saúl, 1.2 Gn. 44.13. 1 S. 4.12.rotos sus vestidos, y 1.2 Jos. 7.6.tierra sobre su cabeza: y llegando á David, postróse en tierra, é hizo reverencia.
3 Y preguntóle David: ¿De dónde vienes? Y él respondió: Heme escapado del campo de Israel.
4 Y David le dijo: ¿Qué ha acontecido? ruégote que me lo digas. Y él respondió: El pueblo huyó de la batalla, y también muchos del pueblo cayeron y son muertos: también Saúl y Jonathán su hijo murieron.
5 Y dijo David á aquel mancebo que le daba las nuevas: ¿Cómo sabes que Saúl es muerto, y Jonathán su hijo?
6 Y el mancebo que le daba las nuevas respondió: Casualmente vine al monte de Gilboa, y hallé á 1.6 1 S. 3.1-4.Saúl que estaba recostado sobre su lanza, y venían tras él carros y gente de á caballo.
7 Y como él miró atrás, vióme y llamóme; y yo dije: Heme aquí.
8 Y él me dijo: ¿Quién eres tú? Y yo le respondí: Soy Amalecita.
9 Y él me volvió á decir: Yo te ruego que te pongas sobre mí, y me mates, porque me toman angustias, y toda mi alma está aún en mí.
10 Yo entonces púseme sobre él, y matélo, porque sabía que no podía vivir después de su caída: y tomé la corona que tenía en su cabeza, y la ajorca que traía en su brazo, y helas traído acá á mi señor.
11 Entonces David trabando de sus vestidos, rompiólos; y lo mismo hicieron los hombres que estaban con él.
12 Y lloraron y lamentaron, y ayunaron hasta la tarde, por Saúl y por Jonathán su hijo, y por el pueblo de Jehová, y por la casa de Israel: porque habían caído á cuchillo.
13 Y David dijo á aquel mancebo que le había traído las nuevas: ¿De dónde eres tú? Y él respondió: Yo soy hijo de un extranjero, Amalecita.
1 David endecha á Saúl.
2 David reina sobre Judá
14 Y díjole David: ¿Cómo no tuviste 1.14 1 S. 31.4.temor de 1.14 1 S. 24.6 y 26.9.extender tu mano para matar al 1.14 1 S. 12.3.ungido de Jehová?
15 Entonces llamó David uno de los mancebos, y díjole: Llega, y mátalo. Y él lo hirió, y murió.
16 Y David le dijo: 1.16 Jos. 2.19. 1 R. 2.37.Tu sangre sea sobre tu cabeza, pues que 1.16 Lc. 19.22.tu boca atestiguó contra ti, diciendo: Yo maté al ungido de Jehová.
17 Y 1.17 cp. 3.33. 2 Cr. 35.25.endechó David á Saúl y á Jonathán su hijo con esta endecha.
18 (Dijo también que enseñasen al arco á los hijos de Judá. 1.18 Jos. 10.13.He aquí que está escrito en el 1.18 ó, Libro de Jaser.libro del derecho:)
19 ¡Perecido ha la gloria de Israel sobre tus montañas!
¡Cómo han caído los valientes!
20 1.20 1 S. 31.9. Mi. 1.10. No lo denunciéis en Gath,
No deis las nuevas en las plazas de Ascalón;
1.20 Ex. 15.20. Jue. 11.34. 1 S. 18.6. Porque no se alegren las hijas de los Filisteos,
Porque no salten de gozo las hijas de los 1.20 Jue. 14.3.incircuncisos.
21 1.21 1 S. 31.1. Montes de Gilboa,
Ni rocío ni lluvia caiga sobre vosotros, ni seáis tierras de ofrendas;
Porque allí fué desechado el escudo de los valientes,
El escudo de Saúl, como si no hubiera sido 1.21 1 S. 10.1.ungido con aceite.
22 Sin sangre de muertos, sin grosura de valientes,
El 1.22 1 S. 18.4.arco de Jonathán nunca volvió,
Ni la espada de Saúl se tornó vacía.
23 Saúl y Jonathán, amados y queridos en su vida,
En su muerte tampoco fueron apartados:
1.23 Jer. 4.13. Hab. 1.8. Más ligeros que águilas,
1.23 Jue. 14.18. Más fuertes que leones.
24 Hijas de Israel, llorad sobre Saúl,
Que os vestía de escarlata en regocijos,
Que adornaba vuestras ropas con ornamentos de oro.
25 ¡Cómo han caído los valientes en medio de la batalla!
¡Jonathán, muerto en tus alturas!
26 Angustia tengo por ti, hermano mío Jonathán,
Que me fuiste muy dulce:
1.26 1 S. 18.1. Más maravilloso me fué tu amor,
Que el amor de las mujeres.
27 ¡Cómo han caído los valientes,
Y perecieron las armas de guerra!