Obadias 1

Domsord över Edom

1 Obadjas profetia.*1 profetiaOrdagrant: "syn", det som profeten har sett och fått uppenbarat.

Så säger Herren Gud om Edom:

Vi har hört ett budskap

från Herren,

och en budbärare är utsänd

bland hednafolken:

"Upp, låt oss resa oss

och strida mot Edom!"

2 Se, jag har gjort dig obetydlig

bland hednafolken,

djupt föraktad är du.

3 Ditt hjärtas övermod

har bedragit dig

där du bor bland bergsklyftorna

i din höga boning

och säger i ditt hjärta:

"Vem kan störta mig

till jorden?"

4 Om du än svävade högt som örnen

och byggde ditt bo

mitt bland stjärnorna,

så skulle jag ändå

störta ner dig därifrån,

säger Herren.

5 Om tjuvar kommer till dig

eller plundrare om natten,

då är det ute med dig!

Ska de inte stjäla

tills de fått nog?

Om vinbärgare kommer till dig,

ska de då lämna en efterskörd?

6 Hur genomsökt ska inte Esau bli!

Hans dolda skatter ska letas fram.

7 Alla som var i förbund med dig

ska driva dig till gränsen,

de som levde i fred med dig

ska bedra dig

och bli dig övermäktiga,

de som äter ditt bröd

ska lägga en snara under dig.

Det finns inget förstånd hos dem.*7 inget förstånd hos demAnnan översättning: "ingen som märker den".

8 Ska jag inte på den dagen,

säger Herren,

förgöra de visa i Edom

och allt förstånd på Esaus berg?

9 Dina hjältar, Teman,

ska slås av förfäran,

och var man på Esaus berg

ska bli utrotad och dräpt.

10 För våld mot din broder Jakob

ska du täckas med skam

och utrotas till evig tid.

11 Den dag du stod på avstånd,

den dag då främlingar

förde bort hans rikedom

och utlänningar drog in

genom hans portar

och kastade lott om Jerusalem,

då var du också som en av dem.

12 Se inte med skadeglädje

på din broders dag,

på hans olyckas dag,

gläd dig inte över Juda barn

på deras undergångs dag,

öppna inte din mun så stort

på nödens dag.

13 Dra inte in genom mitt folks port

på deras ofärds dag,

se inte med skadeglädje

på hans olycka, du också,

på hans ofärds dag,

sträck inte din hand

efter hans rikedomar

på hans ofärds dag.

14 Stå inte vid vägskälet

för att hugga ner hans flyktingar

och utlämna inte hans överlevande

på nödens dag.

Herrens dag

15 För Herrens dag är nära

för alla hednafolk.

Så som du har gjort

ska det göras mot dig,

dina gärningar

ska komma tillbaka

över ditt eget huvud.

16 Så som ni har druckit

på mitt heliga berg

ska alla hednafolk få dricka*16 drickaHerrens dom framställs som en bägare att dricka (jfr Jer 25:15f, Upp 16:19).

utan uppehåll*16 utan uppehållAndra handskrifter: "omkring"..

De ska dricka, de ska svälja,

de ska bli som om

de aldrig funnits.

17 Men på Sions berg

ska det finnas en räddad skara*17 en räddad skaraAnnan översättning: "en räddning"..

Det ska vara en helig plats,

och Jakobs hus ska åter

få råda över sina besittningar.

18 Då ska Jakobs hus bli en eld

och Josefs hus en låga,

och Esaus hus ska vara som strå,

och de ska tända eld på dem

och förtära dem.

Ingen av Esaus hus

ska komma undan,

för Herren har talat.

19 Då ska de som bor i Negev ta Esaus berg i besittning. De som bor i Låglandet ska ta filisteernas land. Man ska ta Efraims land och Samariens mark i besittning, och Benjamin ska ta Gilead.*19 Versen beskriver en expansion åt sydöst, sydväst, norr och öst från Juda sett. 20 Och de som förts bort av denna Israels här, de som bor i Kanaan ända till Sarefat,*20 SarefatKuststad drygt 2 mil norr om Tyrus i nuvarande Libanon. liksom de som förts bort från Jerusalem, de som bor i Sefarad*20 SefaradTroligen mediska Saparda i västra nuvarande Iran, eller möjligen Sardes i västra nuvarande Turkiet. , dessa ska ta Negevs städer i besittning. 21 Frälsare*21FrälsareAndra handskrifter (Septuaginta): "De frälsta". ska dra upp på Sions berg för att döma Esaus berg.

Och riket ska tillhöra Herren.

1 VISIÓN de Abdías. El Señor Jehová ha dicho así ✝1 Ez. 25.12 y 35.2. Jl. 3.19.cuanto á Edom: ✝1 Jer. 49.14-16.Oído hemos el pregón de Jehová, y mensajero es enviado á las gentes. Levantaos, y levantémonos contra ella en batalla.

2 He aquí, pequeño te he hecho entre las gentes; abatido eres tú en gran manera.

3 La soberbia de tu corazón te ha engañado, tú que moras en las hendiduras de las peñas, en tu altísima morada; que dices en tu corazón: ¿Quién me derribará á tierra?

4 Si te encaramares como águila, y ✝4 Hab. 2.9.si entre las estrellas pusieres tu nido, de ahí te derribaré, dice Jehová.

5 Si ladrones vinieran á ti, ✝5 Jer. 49.9.o robadores de noche (¡cómo has sido destruído!) ¿no hurtaran lo que les bastase? Pues si entraran á ti vendimiadores, ✝5 Dt. 24.21. Is. 17.6.aun dejaran algún rebusco.

6 ¡Cómo fueron escudriñadas las cosas de Esaú! sus cosas escondidas fueron buscadas.

7 Hasta el término te hicieron llegar todos tus aliados; te han engañado tus pacíficos, prevalecieron contra ti; los que comían tu pan, pusieron el lazo debajo de ti: ✝7 Jer. 49.7.no hay en él entendimiento.

8 ¿No haré que perezcan ✝8 Is. 2.11.en aquel día, dice Jehová, los sabios de Edom, y la prudencia del monte de Esaú?

9 Y tus valientes, oh ✝9 Am. 1.12.Temán, serán quebrantados; porque todo hombre será talado del monte de Esaú por el estrago.

10 ✝ 10 Sal. 137.7. Ez. 35.5. Am. 1.11. Por la injuria ✝10 Gn. 27.41.de tu hermano Jacob te cubrirá vergüenza, y serás talado para siempre.

11 El día que estando tú delante, llevaban extraños cautivo su ejército, y los extraños entraban por sus puertas, y ✝11 Jl. 3.3.echaban suertes sobre Jerusalem, tú también eras como uno de ellos.

12 Pues no debiste tú estar mirando en ✝12 Sal. 37.13.el día de tu hermano, el día en que fué extrañado: no te habías de haber alegrado de los hijos de Judá en el día que se perdieron, ni habías de ensanchar tu boca en el día de la angustia:

13 No habías de haber entrado por la puerta de mi pueblo en el día de su quebrantamiento; no, no habías tú de haber mirado su mal el día de su quebranto, ni haber echado mano á sus bienes el día de su calamidad.

1 Jonás intenta huir

2 de la presencia de Jehová.

14 Tampoco habías de haberte parado en las encrucijadas, para matar los que de ellos escapasen; ni habías tú de haber entregado los que quedaban en el día de angustia.

15 ✝ 15 Ez. 30.3. Jl. 3.14. Porque cercano está el día de Jehová sobre todas las gentes: ✝15 Jer. 50.29. Ez. 35.15. Hab. 2.8.como tú hiciste se hará contigo: ✝15 Jl. 3.4,7.tu galardón volverá sobre tu cabeza.

16 De la manera ✝16 Jer. 25.28,29 y 49.12. Nah. 3.11.que vosotros bebisteis en mi santo monte, beberán todas las gentes de continuo: beberán, y engullirán, y serán como si no hubieran sido.

17 Mas en el monte ✝17 Jl. 2.32.de Sión habrá salvamento, y será santidad, y la casa de Jacob, poseerá sus posesiones.

18 Y la casa de Jacob ✝18 Is. 10.17. Zac. 12.6.será fuego, y la casa de José será llama, y la casa de Esaú estopa, y los quemarán, y los consumirán; ni aun reliquia quedará en la casa de Esaú, porque Jehová lo habló.

19 Y los del mediodía ✝19 Am. 9.12.poseerán el monte de Esaú, ✝19 Sof. 2.5-7.y los llanos de los Palestinos; poseerán también los campos de Ephraim, y los campos de Samaria; y Benjamín á Galaad.

20 Y los cautivos de aqueste ejército de los hijos de Israel poseerán lo de los Cananeos ✝20 1 R. 17.9,10.hasta Sarepta; y los cautivos de Jerusalem, que están en Sepharad, poseerán las ciudades del mediodía.

21 Y vendrán ✝21 1 Ti. 4.16. Stg. 5.20.salvadores al ✝21 Ap. 14.1.monte de Sión para juzgar al monte de Esaú; y ✝21 Sal. 22.28. Dn. 2.44. Ap. 19.6.el reino será de Jehová.