Habackuks bön och lovsång
1 En bön av profeten Habackuk, till shigjonót3:1shigjonótOkänd musikterm. Möjligen "klagopsalm" (jfr Ps 7:1)..
2 Herre, jag har hört
budskapet om dig och jag bävar.
Herre, ge liv åt ditt verk
i våra dagar,
låt det bli känt i vår tid.
Tänk i din vrede
på att förbarma dig.
3 2 Mos 19:16f, 5 Mos 33:2, Dom 5:4, Ps 72:19, Jes 6:3. Gud kommer från Teman,
den Helige från berget Paran3:3Teman … Paran Områden i ökentrakterna söder om Döda havet (jfr 5 Mos 33:2).. Sela
Hans härlighet täcker himlen,
hans lov fyller jorden.
4 2 Mos 24:17. Hans glans är som ljuset,
strålar går ut från hans hand,
där är hans styrka dold.
5 2 Mos 9:3, 12:29. Framför honom går pest,
och brinnande feber3:5pest … brinnande feberAnnan översättning: "Ordet … flammor".
följer i hans spår.
6 Ps 68:8f. Han träder fram och jorden skakar,
folken bävar för hans blick.
Urgamla berg splittras,
eviga höjder sjunker ner.
Hans vägar är eviga.
7 Jag ser Kushans hyddor i nöd,
tältdukarna i Midjans land darrar.
8 2 Mos 14:26f, 15:3f. Vredgas Herren på floderna?
Brinner din vrede mot strömmarna
eller din harm mot havet,
när du far fram med dina hästar,
med dina segervagnar?
9 5 Mos 32:41f. Blottad och bar är din båge,
som edsvurna pilar är ditt ord.
Sela
Du låter floder klyva jorden.
10 Ps 77:17f. Bergen ser dig och bävar,
störtregn forsar ner,
djupet höjer sin röst,
det lyfter sina händer mot höjden.
11 Jos 10:12f. Sol och måne står still i sin boning
vid skenet av dina pilar
som flyger,
vid glansen
av ditt blixtrande spjut.
12 I raseri går du fram över jorden,
i vrede trampar du ner
hednafolken.
13 Du drar ut för att frälsa ditt folk,
för att frälsa din smorde.
Du krossar taket
på den gudlöses hus,
du bryter ner det
från tinnarna till grunden. Sela
14 Med hans egna spjut
genomborrar du huvudet
på hans krigare,
när de stormar fram
för att fördriva mig.
Deras glädje är att sluka
den svage i hemlighet.
15 Ps 77:20. Du far fram med dina hästar
genom havet,
genom väldiga vattens svall.
16 Jag hör det och darrar i mitt innersta,
vid dånet skälver mina läppar.
Röta tränger in i benen i min kropp.
Jag darrar där jag står,
för jag måste stilla vänta
på olyckans dag,
att den drabbar det folk
som angriper oss.
17 Fikonträdet blomstrar inte mer,
och vinstocken ger ingen skörd.
Olivträdets frukt slår fel,
och fälten ger ingen föda.
Fåren rycks bort ur fållorna,
och ingen boskap finns i stallen.
18 Ps 46:2f. Men jag vill jubla i Herren
och glädja mig i min frälsnings Gud.
19 2 Sam 22:34, Ps 18:34. Herren Gud är min styrka.
Han gör mina fötter som hjortens
och låter mig gå fram
över mina höjder.
För sångmästaren, med mitt strängaspel.
1 ORACIÓN de Habacuc profeta, sobre Sigionoth.
2 Oh Jehová, oído he tu palabra, y temí:
Oh Jehová, aviva tu obra en medio de los tiempos,
En medio de los tiempos hazla conocer;
En la ira acuérdate de la misericordia.
3 Dios vendrá de Temán,
Y el Santo del monte de Parán. (Selah.)
Su gloria cubrió los cielos,
Y la tierra se llenó de su alabanza.
4 Y el resplandor fué como la luz;
Rayos brillantes salían de su mano;
Y 3.4 Sof. 1.14.allí estaba escondida su fortaleza.
5 Delante de su rostro iba mortandad,
Y á sus pies salían carbones encendidos.
6 Paróse, y midió la tierra:
Miró, é hizo temblar las gentes;
3.6 Nah. 1.5. Y los montes antiguos fueron desmenuzados,
3.6 Gn. 49.26. Los collados antiguos se humillaron á él.
Sus caminos son eternos.
7 He visto las tiendas de Cushán en aflicción;
Las tiendas de la tierra de Madián temblaron.
8 ¿Airóse Jehová contra los ríos?
¿Contra los ríos fué tu enojo?
¿Tu ira contra la mar,
3.8 Dt. 33.26,27. Cuando subiste sobre tus caballos,
Y sobre tus carros de salud?
9 Descubrióse enteramente tu arco,
Los juramentos á las tribus, palabra segura. (Selah.)
Hendiste la tierra con ríos.
10 Viéronte, y 3.10 Ex. 19.16,18. Sal. 68.7,8.tuvieron temor los montes:
Pasó la inundación de las aguas:
El abismo dió su voz,
La hondura alzó sus manos.
11 El sol y la luna 3.11 Jos. 10.12,13.se pararon en su estancia:
A la luz de tus saetas anduvieron,
Y al resplandor de tu fulgente lanza.
12 Con ira hollaste la tierra,
Con furor trillaste las gentes.
13 Saliste para salvar tu pueblo,
Para salvar con tu ungido.
3.13 Sal. 68.21. Traspasaste la cabeza de la casa del impío,
3.13 Sal. 137.7. Desnudando el cimiento hasta el cuello. (Selah.)
14 Horadaste con sus báculos las cabezas de sus villas,
Que como tempestad acometieron para derramarme:
Su orgullo era como para devorar al pobre encubiertamente.
15 Hiciste camino en la mar á tu caballos,
Por montón de grandes aguas.
16 Oí, y 3.16 Sal. 119.120. Jer. 29.9.tembló mi vientre;
A la voz se batieron mis labios;
Pudrición se entró en mis huesos, y en mi asiento me estremecí;
Si bien estaré quieto en el día de la angustia,
Cuando suba al pueblo el que lo invadirá con sus tropas.
17 Aunque la higuera no florecerá,
Ni en las vides habrá frutos;
Mentirá la obra de la oliva,
Y los labrados no darán mantenimiento,
Y las ovejas serán quitadas de la majada,
Y no habrá vacas en los corrales;
18 Con todo 3.18 Sal. 9.14 y 13.5. Lc. 1.47.yo me alegraré en Jehová,
Y me gozaré en el Dios de mi salud.
19 Jehová el Señor es mi fortaleza,
El cual pondrá mis pies 3.19 2 S. 22.34. Sal. 18.33.como de ciervas,
Y me hará andar 3.19 Dt. 32.13 y 33.29.sobre mis alturas.
Al Jefe de los cantores sobre mis instrumentos de cuerdas.