1 * På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.

2 Så säger Herren:

Det folk

som kommer undan svärdet

finner nåd i öknen.

Israel får gå dit där jag ger det ro.

3 * Fjärran ifrån uppenbarade sig

Herren för mig*:

"Med evig kärlek har jag älskat dig,

därför låter jag min nåd bli kvar

över dig.

4 * Än en gång ska jag upprätta dig,

och du ska bli upprättad,

du jungfru Israel.

Än en gång ska du ta din tamburin

och dra ut i dans

bland dem som är glada.

5 Än en gång ska du

plantera vingårdar

på Samariens berg,

och de som planterar

ska själva njuta av frukten.

6 * För det kommer en dag

då väktare ropar på Efraims berg:

Kom, låt oss dra upp till Sion,

till Herren vår Gud."

7 * För så säger Herren:

Jubla i glädje över Jakob,

höj fröjderop över honom

som är den främste

bland folken.

Låt lovsången ljuda och säg:

"Fräls, Herre*, ditt folk,

dem som är kvar av Israel."

8 Se, jag ska hämta dem

från landet i norr

och samla dem

från jordens yttersta hörn.

Bland dem finns

både blinda och halta,

både havande kvinnor

och barnaföderskor.

En stor skara

ska komma tillbaka hit.

9 * Gråtande ska de komma,

men jag ska leda dem

där de går bedjande fram.*

Jag ska föra dem till vattenbäckar

på en jämn väg

där de inte stapplar.

För jag är en Far för Israel,

och Efraim är min förstfödde son.

10 * Hör Herrens ord, ni hednafolk,

och förkunna det i kustländerna

i fjärran.

Säg: Han som skingrade Israel

ska också samla det

och bevara det

som en herde bevarar sin hjord.

11 För Herren ska befria Jakob

och friköpa honom

från den som är starkare än han.

12 * De ska komma

och jubla på Sions höjd

och strömma som en flod

till Herrens goda,

till säd, vin och olja

och till unga får och oxar.

Deras själ ska vara

som en vattenrik trädgård,

och de ska inte sörja mer.

13 * Då ska flickorna vara glada

och dansa,

unga och gamla

ska glädja sig tillsammans.

Jag ska förvandla deras sorg

till glädje

och trösta dem och glädja dem

efter deras bedrövelse.

14 Prästerna ska jag mätta

med utsökta rätter,

och mitt folk ska mättas

av mitt goda, säger Herren.

15 * Så säger Herren:

Ett skri hörs i Rama*,

klagan och bitter gråt.

Det är Rakel som gråter

över sina barn,

hon vägrar låta sig tröstas,

för hennes barn finns inte mer.

16 * Men så säger Herren:

Stilla din högljudda gråt

och tårarna från dina ögon,

för ditt verk ska få sin lön,

säger Herren.

De ska komma tillbaka

från sina fienders land.

17 * Det finns hopp för din framtid,

säger Herren.

Dina barn ska komma tillbaka

till sitt land.

18 * Jag har hört hur Efraim klagar:

"Du har tuktat mig,

jag har blivit tuktad

som en otämjd kalv.

Omvänd mig, så blir jag omvänd!

För du är Herren min Gud.

19 * När jag nu har vänt om

känner jag ånger,

och när jag nu besinnat mig

slår jag mig på höften*.

Jag både blygs och skäms

när jag nu bär

min ungdoms förnedring."

20 * Är inte Efraim min käre son,

är han inte mitt älsklingsbarn?

Närhelst jag går till rätta

med honom tänker jag på honom.

Därför ömmar mitt hjärta

för honom.

Jag måste förbarma mig

över honom, säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,

skaffa dig vägskyltar*!

Lägg vägen på minnet,

stigen där du vandrade.

Vänd tillbaka, du jungfru Israel,

vänd tillbaka till dina städer här.

22 Hur länge ska du irra hit och dit,

du trolösa dotter?

Herren vill skapa något nytt

på jorden:

En kvinna ska omsluta

en mäktig man.*

23 * Så säger Herren Sebaot,

Israels Gud:

När jag på nytt har gjort slut

på fångenskapen

för Juda land och dess städer,

ska man än en gång

uttala detta ord:

"Herren välsigne dig,

du rättfärdighetens boning,

du heliga berg."

24 Och Juda folk med alla sina städer

ska bo där tillsammans,

både jordbrukare

och vandrande herdar.

25 * För jag ska stärka trötta själar

och mätta alla utsvultna själar.

26 Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.

27 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 * Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 * På den tiden ska man inte mer säga: "Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma."*30 * Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

31 * Se, dagar ska komma, säger Herren,

då jag sluter ett nytt förbund

med Israels hus

och med Juda hus,*

32 * inte som förbundet jag slöt

med deras fäder

den dag då jag tog deras hand

och förde dem ut

ur Egyptens land –

förbundet med mig som de bröt

fastän jag var deras rätte herre –

säger Herren.

33 * Nej, detta är förbundet

som jag efter denna tid

ska sluta med Israels hus,

säger Herren:

Jag ska lägga min lag i deras inre

och skriva den i deras hjärtan.

Jag ska vara deras Gud,

och de ska vara mitt folk.

34 * Då ska de inte mer behöva

undervisa varandra,

ingen sin broder och säga:

"Lär känna Herren!"

Alla ska känna mig,

från den minste av dem

till den störste, säger Herren,

för jag ska förlåta

deras missgärningar

och aldrig mer minnas

deras synder.

35 * Så säger Herren,

han som har satt solen

till att lysa om dagen

och ordnat månen och stjärnorna

till att lysa om natten,

han som rör upp havet

så att vågorna dånar,

Herren Sebaot är hans namn:

36 * Om denna ordning upphör

inför mig, säger Herren,

först då ska Israels släkte

upphöra som folk inför mig

för alltid.

37 Så säger Herren:

Om himlen därovan kan mätas

och jordens grundvalar därnere

kan utforskas,

först då ska jag förkasta

hela Israels släkte

för allt de har gjort, säger Herren.

38 * Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. 40 * Hela dalen där man har lagt lik* och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.