1 Tänk, Herre,

på vad som hänt oss,

se efter och se hur vi hånas!

2 * Vår arvedel har gått över

till främlingar,

våra hus är i främmande hand.

3 Vi har blivit föräldralösa,

vi har ingen far,

våra mödrar är som änkor.

4 Vi måste köpa vårt eget vatten

som vi dricker,

betala för vår egen ved.

5 Våra förföljare flåsar oss i nacken*,

vi är trötta men får ingen vila.

6 * Vi räckte ut vår hand till Egypten,

till Assyrien för att få bröd

att mätta oss med.

7 * Våra fäder har syndat

och finns inte mer,

men vi måste bära deras skuld.

8 Slavar härskar över oss,

ingen befriar oss ur deras hand.

9 Med fara för vårt liv

hämtar vi vårt bröd,

bärgar det undan öknens svärd.

10 Vår hud hettar som en ugn,

den är febersjuk av hunger.

11 Kvinnor kränkte de i Sion,

jungfrur i Juda städer.

12 * Furstar hängde de*,

äldre hedrade de inte.

13 Unga män fick slita

med kvarnstenen*,

pojkar dignade

under bördor av ved.

14 De gamla sitter inte längre i porten,

de unga har slutat

med sin musik.

15 * Glädjen är borta från vårt hjärta,

vår dans är förvandlad till sorg.

16 * Kronan har fallit från vårt huvud.

Ve oss, att vi syndade så!

17 Därför är vårt hjärta sjukt,

därför är våra ögon förmörkade,

18 * för att Sions berg ligger öde

och schakaler* strövar där.

19 * Du, Herre, tronar för evigt,

din tron består

från släkte till släkte.

20 * Varför skulle du glömma oss

för evigt,

överge oss för alltid?

21 * Ta oss till dig igen, Herre,

så kommer vi tillbaka.

Förnya våra dagar som förr,

22 * om du inte har förkastat oss helt

och är mycket vred på oss.