1 * Som snö om sommaren

och regn vid skördetiden,

så passar inte heller ära

för en dåre.

2 Som sparven far i väg

och svalan flyger bort,

så far en grundlös förbannelse

förbi.

3 * Piskan för hästen,

betslet för åsnan

och riset för dårars rygg!

4 Svara inte dåren efter hans oförnuft,

då blir du själv som han.

5 Svara dåren efter hans oförnuft,

annars anser han sig vara vis.

6 * Den som skickar bud med en dåre

hugger av sig fötterna

och får dricka våld.

7 Kraftlösa är den lames ben,

så även ordspråk i dårars mun.

8 Som att binda fast stenen i slungan

är det att ge dåren ära.

9 Som en törntagg i den drucknes hand

är ordspråk i dårars mun.

10 Som en bågskytt som sårar alla

är den som lejer en dåre

eller vem som än går förbi.*

11 * Som hunden vänder om till sin spya

upprepar dåren sin dårskap.*

12 * Ser du en man

som är vis i egna ögon,

då är det mer hopp om dåren

än om honom.

13 * Den late säger:

"Det är ett vilddjur på vägen,

ett lejon på gatorna!"

14 * Dörren vänder sig på sina gångjärn,

den late vänder sig i sin säng.

15 * Den late sticker handen i skålen

men orkar inte föra den

till munnen.

16 Den late tycker sig vara visare

än sju som ger kloka svar.

17 Som att gripa en hund i öronen*

är det att komma förbi och

hetsa* upp sig* över andras gräl.

18 Som en galning som slungar ut

brandfacklor, pilar och död

19 är den som lurar sin nästa

och sedan säger:

"Jag skämtade bara."

20 * När veden tar slut slocknar elden,

när baktalaren är borta

tystnar grälet.

21 * Kol krävs för glöd och ved för eld,

och en grälsjuk man

underblåser strid.

22 * Baktalarens ord är som läckerbitar,

de tränger ner i människans inre.

23 Som silverbeläggning på ett lerkärl

är kärleksglödande* läppar

med ondska i hjärtat.

24 En fiende förställer sitt tal,

i sitt inre bär han på svek.

25 * Även om han gör rösten mild,

tro honom inte,

för han har sjufaldig vidrighet

i sitt hjärta.

26 Hat kan döljas med list,

men hans ondska blir uppenbar

i församlingen.

27 * Den som gräver en grop

faller själv däri,

den som vältrar upp en sten

får den över sig.

28 En falsk tunga hatar dem

som den skadar,

en smickrande mun vållar fördärv.