Psaltaren 142

Bön i ensamhet och nöd

1 *1 Sam 22:1, 24:4, Ps 57:1. En vishetspsalm av David. En bön när han var i grottan*142:1när han var i grottan på flykt undan kung Saul. Se 1 Sam 22:1 och Ps 57..

2 Med hög röst

ropar jag till Herren,

med hög röst

ber jag Herren om nåd.

3 *Ps 62:9. Jag utgjuter mitt bekymmer

för honom,

berättar om min nöd för honom.

4 *Ps 77:4, 140:6, 141:9, 143:4. När min ande mattas i mig

är du den som känner min stig.

På vägen där jag går

har de lagt snaror för mig.

5 *Ps 31:12, 38:12, 88:9, 19. Se på min högra sida,

där finns ingen

som känns vid mig.

Jag har ingen tillflykt mer,

ingen som frågar efter min själ.

6 *Ps 16:5, 27:13, 73:26, 116:9. Jag ropar till dig, Herre,

jag säger: Du är min tillflykt,

min lott i de levandes land.

7 Lyssna till mitt rop,

för jag är i stor nöd.

Rädda mig från mina förföljare,

för de är starkare än jag.

8 *Ps 25:17, 143:11. För min själ ut ur fängelset,

så att jag kan prisa ditt namn.

De rättfärdiga ska samlas

omkring mig

när du visar din godhet mot mig.