1 ✝ Och i Nebukadnessars andra regeringsår drömde Nebukadnessar drömmar som gjorde honom orolig till sinnes, och sömnen vek från honom och han kunde inte sova. 2 ✝ Då befallde kungen att man skulle tillkalla spåmän, besvärjare, trollkarlar, och kaldeer, för att de skulle berätta för kungen om hans drömmar, och de kom och trädde fram inför kungen. 3 ✝ Och kungen sa till dem: Jag har drömt en dröm och blivit orolig till sinnes hur jag ska förstå den drömmen. 4 ✝ Då sa kaldeerna till kungen på arameiska: Må kungen leva för evigt! Berätta drömmen för dina tjänare, så ska vi tala om vad den betyder. 5 ✝ Kungen svarade och sa till kaldeerna: Detta är mitt fasta beslut: Om ni inte berättar drömmen och vad den betyder ska ni huggas i stycken, och era hus ska bli avskrädeshögar. 6 Men om ni berättar drömmen och dess betydelse, ska ni få gåvor och belöningar och stor ära av mig. Berätta därför för mig drömmen och vad den betyder. 7 De svarade för andra gången och sa: Må kungen berätta sin dröm för sina tjänare, så ska vi tala om vad den betyder. 8 Kungen svarade och sa: Jag märker tydligt att ni vill vinna tid, eftersom ni har insett att mitt beslut står fast. 9 Men om ni inte berättar drömmen för mig, kan domen över er bara bli en, för ni har kommit överens om att tala lögnaktiga och bedrägliga ord inför mig, tills tiderna förändras. Därför, säg mig drömmen, så att jag kan veta att ni också kan ge mig dess betydelse. 10 Då svarade kaldeerna inför kungen och sa: Det finns ingen människa på jorden som kan förtälja det kungen frågar om. Därför har ingen mäktig kung, herre eller härskare tidigare begärt en sådan sak av någon spåman, besvärjare eller kaldé, 11 och det som kungen begär är för svårt, och det finns ingen annan än gudarna som kan berätta det inför kungen, men de bor inte bland människorna. 12 På grund av detta blev kungen vred och full av raseri och befallde att alla de visa i Babylon skulle avrättas. 13 Och ett påbud gick ut, att de visa männen skulle dödas, och man sökte efter Daniel och hans medbröder för att döda dem. 14 Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok, översten för kungens livvakt, som hade gått ut för att döda Babels visa män. 15 Han tog till orda och sa till Arjok, kungens befälhavare: Varför har kungen utfärdat denna stränga befallning? Då förklarade Arjok saken för Daniel. 16 Då gick Daniel in och begärde av kungen att han skulle ge honom tid, så skulle han ge kungen tydningen. 17 Därefter gick Daniel till sitt hus, och förklarade saken för Hananja, Misael och Asarja, sina vänner, 18 för att de skulle be om nåd från himlens Gud angående denna hemlighet, så att Daniel och hans vänner inte skulle avrättas med de övriga av Babels visa män. 19 Då blev hemligheten uppenbarad för Daniel i en syn om natten. Då lovprisade Daniel himlens Gud, 20 ✝ och Daniel tog till orda och sa: Välsignat vare Guds namn från evighet till evighet, för visheten och makten tillhör honom, 21 ✝ och han ändrar på tider och stunder, han avsätter kungar och tillsätter kungar, han ger vishet åt de visa och kunskap åt de förståndiga, 22 ✝ han uppenbarar vad som är djupt och fördolt, han vet vad som finns i mörkret, och ljuset bor hos honom. 23 Jag tackar dig och prisar dig, o du mina fäders Gud, som har gett mig vishet och kraft och som nu har låtit mig veta det vi bad dig om, för kungens angelägenhet har du nu låtit oss få veta. 24 Därför gick nu Daniel in till Arjok, som kungen hade befallt att avrätta Babels visa män. Han gick och sa så till honom: Döda inte Babels visa män. För mig inför kungen, så ska jag ge kungen tydningen. 25 Då skyndade sig Arjok att föra Daniel inför kungen och sa till honom så: Jag har funnit en man bland fångarna från Juda, som kan ge kungen tydningen. 26 ✝ Kungen svarade och sa till Daniel, vilkens namn var Beltesassar: Kan du berätta för mig drömmen jag har sett och vad den betyder? 27 Daniel svarade inför kungen och sa: Den hemlighet, som kungen har frågat om, kan inga visa män, astrologer, magiker eller spåmän avslöja* för kungen. 28 Men det finns en Gud i himlen, som uppenbarar hemligheter, och han har låtit kung Nebukadnessar få veta vad som ska ske i kommande dagar. Din dröm, och synerna du fick på din bädd, var dessa. 29 Vad dig angår, o konung, så tänkte du, när du låg på din bädd, på vad som ska ske härefter, och han, som uppenbarar hemligheter, lät dig få veta vad som ska ske. 30 ✝ Vad mig angår, så har denna hemlighet inte blivit uppenbarad för mig för att jag har mer vishet än några andra levande varelser, utan för att kungen skulle få veta tydningen, och för att du ska förstå ditt hjärtas tankar. 31 Du såg där, o konung, en stor staty. Denna staty var hög och dess glans överväldigande, och den stod framför dig, och den var förskräcklig att se på. 32 Huvudet på statyn var av rent guld, bröstet och armarna var av silver, buken och höfterna av koppar. 33 Benen var av järn, och fötterna delvis av järn och delvis av lera. 34 Medan du såg på den rycktes en sten loss, men inte av händer, vilken träffade statyn på dess fötter av järn och lera, och krossade dem. 35 ✝ Då krossades alltsammans, järnet, leran, kopparn, silvret och guldet på en gång, och blev som agnarna från tröskplatserna om sommaren, och vinden förde bort dem, och ingen plats fanns mer för dem, men stenen, som hade träffat statyn, blev till ett stort berg som uppfyllde hela jorden. 36 Detta var drömmen, och nu vill vi tala om för kungen vad den betyder. 37 ✝ Du, o konung, är kungarnas kung, för himlens Gud har gett dig rike, makt, styrka och ära. 38 ✝ I din hand har han gett människorna, var de än bor, markens djur och himlens fåglar, och gjort dig till herre över dem alla. Du är huvudet av guld. 39 Men efter dig ska det uppstå ett annat rike, svagare än ditt, och därefter ett tredje rike av koppar som ska härska över hela jorden. 40 Och det fjärde riket ska bli starkt som järn, för liksom järn krossar och slår sönder allt, och liksom järn bryter ner allt, ska det krossa och förstöra. 41 Och liksom du såg att fötterna och tårna, var delvis av krukmakarlera och delvis av järn, så ska riket vara splittrat, men ha något av järnets fasthet, såsom du såg att järnet var blandat med lera. 42 Och liksom tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av lera, så ska riket vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Och liksom du såg järn blandat med keramiklera, så ska de blanda sig genom människosäd*, men de kommer inte att hålla fast vid varandra, såsom järn inte kan blandas med lera. 44 ✝ Och i dessa kungars dagar ska himlens Gud upprätta ett rike som aldrig ska förstöras, och det riket ska inte överlåtas till något annat folk, utan det ska krossa och göra slut på alla dessa riken och det ska bestå för evigt, 45 eftersom du såg att en sten slets loss från berget utan hjälp av människohänder och krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har låtit kungen få veta vad som ska ske härefter, och drömmen är sann och tydningen tillförlitlig. 46 ✝ Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte och tillbad Daniel, och befallde att man skulle offra offergåvor och rökelse åt honom. 47 ✝ Kungen svarade Daniel och sa: Sannerligen, er Gud är en gudarnas Gud och en Herre över alla kungar och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet. 48 ✝ Därefter upphöjde kungen Daniel och gav honom många, stora gåvor och satte honom till härskare över hela provinsen Babylon och till högste ledaren över alla visa män i Babylon. 49 ✝ Då bad Daniel kungen och han utsåg Sadrak, Mesak och Abed-Nego till att förvalta provinsen Babylon, men Daniel stannade vid kungens hov*.