1 ✝ Kung Belsassar ordnade en stor festmåltid för tusen av sina stormän, och inför dessa tusen drack han vin. 2 ✝ När han prövade vinet*, befallde Belsassar att man skulle bära in de kärl av guld och silver, som hans far Nebukadnessar hade fört bort ur templet, som var i Jerusalem, så att kungen och hans stormän, hans hustrur och hans bihustrur, kunde dricka ur dem. 3 ✝ Då bar de in de kärl av guld och silver som hade tagits ut från templet, från Guds hus som var i Jerusalem, och kungen och hans stormän, hans hustrur och hans bihustrur drack ur dem. 4 ✝ De drack vin och prisade sina gudar av guld, av silver, av koppar, av järn, av trä och av sten. 5 ✝ I samma stund syntes fingrarna av en människohand som skrev på den vitkalkade väggen, mitt emot ljusstaken, i kungens palats, och kungen såg handen som skrev. 6 Då bleknade kungens ansikte och hans tankar skrämde honom, så att hans höfter skakade och hans knän slog mot varandra. 7 Kungen ropade med hög röst, att man skulle hämta besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna. Och kungen sa till de visa männen i Babylon: Den som kan läsa denna skrift och tala om för mig vad den betyder ska kläs i purpur och få en kedja av guld om sin hals och bli den tredje högste makthavaren i riket. 8 Då kom alla kungens visa män dit, men de kunde inte läsa skriften och inte heller tyda den för honom. 9 Då blev kung Belsassar mycket förskräckt, och hans ansikte bleknade, och hans stormän var uppskakade. 10 ✝ Då kom kungens mor*, på grund av kungens och hans stormäns ord, in i festsalen, och kungens mor* talade och sa: Länge leve kungen! Låt inte dina tankar förskräcka dig och var inte så blek! 11 ✝ Det finns en man i ditt rike, i vilken heliga gudars ande är, och under din fars dagar fann man insikt, klokhet och vishet, lik gudars vishet, hos honom, och kung Nebukadnessar, din far, kungen, satte honom till den främste bland spåmännen, besvärjarna, kaldeerna och stjärntydarna, 12 ✝ eftersom en utomordentlig ande och klokhet och skicklighet att tyda drömmar och lösa gåtor och svåra problem fanns hos denne Daniel, som kungen gav namnet Beltesassar. Låt nu tillkalla Daniel, så ska han ge tydningen. 13 ✝ Då blev Daniel förd inför kungen. Och kungen sa till Daniel: Är du Daniel, en av sönerna till de fångna från Juda, som kungen, min far, förde hit från Juda? 14 Jag har hört om dig, att gudars ande är i dig, och att insikt, klokhet och utomordentlig vishet finns hos dig. 15 Och nu har de visa männen och besvärjarna förts fram till mig, för att de skulle läsa denna skrift och tyda den för mig, men de har inte kunnat förklara vad den betyder. 16 Och om dig har jag hört, att du kan ge tydningar och lösa svåra problem. Om du nu kan läsa skriften och tala om för mig vad den betyder, ska du kläs i purpur och få en kedja av guld runt din hals och bli den tredje högste härskaren i riket. 17 Då svarade Daniel och sa inför kungen: Dina gåvor kan du behålla, och dina belöningar kan du ge åt någon annan. Jag ska ändå läsa skriften för kungen och tala om för honom vad den betyder. 18 ✝ O du konung, den högste Guden gav Nebukadnessar, din far, ett rike och storhet* och ära och härlighet, 19 och för den storhet, som han hade gett honom, darrade och fruktade alla folk, nationer och språk inför honom. Vem han ville dödade han, och vem han ville lät han leva, och vem han ville upphöjde han, och vem han ville ödmjukade han. 20 ✝ Men när hans hjärta förhävde sig och hans sinne förhärdades genom* hans stolthet, blev han störtad från sin kungatron, och de tog hans härlighet från honom. 21 ✝ Och han drevs bort från människorna, och hans hjärta blev likt djurens, och han fick sin boplats bland vildåsnor och de gav honom gräs att äta som oxarna, och hans kropp fuktades av himlens dagg tills han insåg att Gud, den Högste, råder över människors riken och sätter över dem vem han vill. 22 Och du, Belsassar, hans son, har inte ödmjukat ditt hjärta, trots att du kände till allt detta, 23 ✝ utan har satt dig upp mot himlens Herre, och låtit bära fram kärlen från hans hus inför dig, och du och dina stormän, dina hustrur och dina bihustrur har druckit vin ur dem, och du har prisat gudar av silver och guld, av koppar, järn, trä och sten, som inget ser och inget hör och inget vet. Men den Gud, som har din ande* och alla dina vägar i sin hand, honom har du inte ärat. 24 Då blev denna hand* sänd från honom och denna skrift blev skriven. 25 Och detta är den skrift som blev skriven: Mene, mene, tekel, u-farsin. 26 Detta är vad det betyder: Mene: Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. 27 ✝ Tekel: du är vägd på en våg och funnen vara för lätt. 28 Peres: ditt rike är delat och gett åt mederna och perserna. 29 ✝ Då befallde Belsassar, och de klädde Daniel i purpur och hängde en guldkedja om hans hals och lät utropa om honom, att han skulle vara den tredje högste makthavaren i riket. 30 ✝ Den natten blev Belsassar, kaldeernas kung, dödad. 31 Och medern Darejaves tog över riket, när han var sextiotvå år gammal.