1 ✝ Under Belsassars första regeringsår i Babylon hade Daniel en dröm och såg syner medan han låg på sin bädd. Sedan skrev han ner drömmen och berättade huvudinnehållet av den. 2 Daniel tog till orda och sa: Jag såg en syn om natten, och se, himlens fyra vindar rörde upp det stora havet. 3 ✝ Och fyra stora djur steg upp ur havet, det ena olikt det andra. 4 ✝ Det första var likt ett lejon och hade örnvingar. Jag såg på det tills dess vingar rycktes bort och det restes upp från jorden och ställdes på fötterna som en människa, och ett mänskligt hjärta gavs åt det. 5 Och se, ett annat djur, det andra, som liknade en björn, och som reste sig upp på ena sidan, och det hade tre revben i sitt gap mellan sina tänder, och man sa följande till det: Res dig, sluka mycket kött! 6 ✝ Efter detta såg jag, och se, ett annat djur, likt en leopard som hade fyra fågelvingar på sin rygg. Djuret hade också fyra huvuden, och herravälde gavs åt det. 7 ✝ Efter detta såg jag i de nattliga synerna, och se, ett fjärde djur, förskräckligt, skräckinjagande och enormt starkt. Det hade stora tänder av järn, det slukade och krossade och trampade ner det som blev kvar med sina fötter. Och det var olikt alla de andra djuren som var före det och det hade tio horn. 8 ✝ Jag betraktade hornen, och se, ett annat litet horn sköt upp mellan dem, inför vilket tre av de förra hornen blev bortstötta*, och se, detta horn hade ögon som en människas ögon och en mun, som talade stora ord. 9 ✝ Jag såg på detta tills tronerna ställdes fram, och den Gamle av dagar satte sig. Hans kläder var vita som snö, och håret på hans huvud var som ren ull. Hans tron var som eldslågor, och dess hjul var som flammande eld. 10 ✝ Inför honom flöt en ström av eld fram, tusen och åter tusen tjänade honom, och tiotusen gånger tiotusen stod inför honom. Domstolen sammankallades, och böckerna öppnades. 11 ✝ Medan jag tittade såg jag, att för de stora ordens skull som hornet talade, blev djuret dödat och dess kropp förstörd och given till den brinnande elden. 12 Vad angår de övriga djuren, så togs deras herravälde ifrån dem, och deras livslängd blev bestämd till tid och stund. 13 ✝ Jag såg i de nattliga synerna, och se, en som liknade Människosonen kom med himlens skyar, och kom till den Gamle av dagar och fördes fram inför honom, 14 ✝ och åt honom gavs herravälde och ära och ett rike, så att alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans herravälde är ett evigt herravälde, som inte ska ta slut, och hans rike är det som inte ska förstöras. 15 ✝ Då kände jag, Daniel, att min ande blev orolig i mig, och mina syner skrämde mig. 16 Jag närmade mig en av dem som stod där och bad honom att få klarhet* om allt detta, och han svarade mig och förklarade för mig vad det betydde: 17 Dessa stora djur, som är fyra, är fyra kungar, som ska uppstå på jorden. 18 ✝ Men den Högstes heliga ska ta riket och besitta riket för evigt, ja, i evigheters evighet. 19 Då begärde jag att få veta sanningen om det fjärde djuret, som var olikt alla de andra och var mycket skräckinjagande, vars tänder var av järn och klor av koppar, som slukade, krossade och trampade ner det som blev kvar med sina fötter, 20 och om de tio hornen som var på hans huvud, och om det andra som kom upp, och inför vilket tre föll av, samt om det hornet som hade ögon och en mun som talade stora ord, och som såg större ut än de andra. 21 ✝ Jag såg att samma horn förde krig mot de heliga och besegrade dem, 22 till dess den Gamle av dagar kom, och dom föll till förmån för den Högstes heliga och tiden var inne då de heliga tog riket i besittning. 23 Han sa följande: Det fjärde djuret skall vara det fjärde riket på jorden, som ska vara olikt alla andra riken, och det ska uppsluka hela jorden, trampa ner och krossa den. 24 ✝ Och de tio hornen från detta rike är tio kungar som ska uppstå, och efter dem ska en annan uppstå, och han ska skilja sig från de förra, och han ska besegra tre kungar, 25 ✝ och han ska tala stora ord emot den Högste, och han ska förfölja den Högstes heliga och ha för avsikt att förändra tider och lagar, och de ska bli givna i hans hand i en tid och tider och en halv tid. 26 ✝ Men dom ska hållas, och hans herravälde ska tas ifrån honom, för att fördärva och förgöra det ända fram till slutet. 27 Och riket och herraväldet och rikenas storhet under hela himlen ska ges åt den Högstes heliga folk, vars rike är ett evigt rike, och alla välden ska tjäna och lyda honom. 28 ✝ Detta är slutet på denna redogörelse. Jag, Daniel, blev mycket orolig av mina tankar, och mitt ansikte bleknade. Men jag bevarade allt detta i mitt hjärta.