1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.

2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.

3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.

4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.

5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.

6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.

7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.

8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.

9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.

10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.

11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.

12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.

13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.

14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.

15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.

16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.

17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.

18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.

19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.

20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.

21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.

22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill

23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.

24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.

25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.

26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.

27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.

28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.

29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.

30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.

31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.

32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.

1 Salomon sananlaskut. Viisas poika on isänsä ilo, tyhmä poika on äitinsä murhe.

2 Väärintekijää eivät hänen aarteensa auta, mutta oikeamielisyys pelastaa kuolemasta.

3 Nuhteetonta Herra varjelee nälältä, mutta jumalattoman haluja hän ei täytä.

4 Köyhyys seuraa kättä, joka työtä karttaa, toimeliaat kädet tuovat rikkauden.

5 Viisas se, joka kesällä kerää, häpeä sille, joka korjuuaikana makaa.

6 Hurskaalla on päänsä päällä siunaus, jumalattoman suussa piilee väkivalta.

7 Vanhurskaan muistoa siunataan, jumalattoman nimikin maatuu.

8 Ymmärtäväinen ottaa ohjeet varteen, mutta mieletön etsii tuhoaan.

9 Turvassa kulkee, joka vilpittä kulkee, joka poikkeaa polulta, ei salassa pysy.

10 Kavala silmänisku tuo tuskaa, ja mieletön puhe vie tuhoon.

11 Vanhurskaan suu on elämän lähde, jumalattoman suussa piilee väkivalta.

12 Viha ajaa ihmiset toisiaan vastaan, rakkaus peittää paljotkin rikkomukset.

13 Järkevän huulilta lähtevät viisauden sanat, tyhmyrin selässä soikoon keppi!

14 Viisas panee tiedon visusti talteen, mutta vahinko on valmis, kun hullu puhuu.

15 Omaisuus on rikkaalle vahva varustus, puute murentaa köyhän majan.

16 Mitä vanhurskas ansaitsee, on elämäksi, mitä jumalaton hankkii, koituu synniksi.

17 Joka taipuu kuriin, vaeltaa elämän tietä, nuhteista piittaamaton kulkee harhaan.

18 Joka vihansa salaa, se valheita puhuu, hullu se, joka panettelee ja parjaa.

19 Paljossa puheessa vaanii synti, viisas se, joka kielensä hillitsee.

20 Hurskaan puhe on puhtainta hopeaa, jumalattoman ajatus ei paljoa paina.

21 Hurskaan sanat ruokkivat monia, tyhmät nääntyvät ymmärryksen puutteeseen.

22 Herran siunaus menestyksen antaa, omin voimin sitä ei lisätä.

23 Ilkityöt ovat hullun huvi, järkevä saa ilonsa viisaudesta.

24 Mitä jumalaton pelkää, siihen hän törmää, mitä hurskas toivoo, se hänelle annetaan.

25 Myrskyn mentyä jumalaton on poissa, mutta vanhurskaalla on kestävä perusta.

26 Mitä etikka hampaille ja savu silmille, sitä on laiskuri isännälleen.

27 Herran pelko kartuttaa elinpäiviä, jumalattomalta vuodet hupenevat.

28 Hurskaan odotus johtaa iloon, jumalattoman toivo pettää.

29 Herra on viattoman vahva linna, mutta väärintekijän hän murskaa.

30 Oikeamielinen ei ikinä horju, mutta jumalattomalla ei ole missään turvaa.

31 Vanhurskaan suusta viisaus versoo, mutta myrkyllinen kieli leikataan poikki.

32 Hurskaan sanat ovat rakkauden sanoja, jumalattoman puhe valhetta ja vimmaa.