1 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
1 Poikani, älä unohda sitä mitä opetan, pidä kaikki käskyni mielessäsi,
2 sillä ne kartuttavat päiviesi määrää, antavat sinulle elinvuosia ja menestystä.
3 Älä unohda laupeutta, älä uskollisuutta -- kiedo ne kaulaasi, kirjoita sydämesi tauluun,
4 niin saat rakkautta ja kiitosta sekä Jumalalta että ihmisiltä.
5 Älä jätä elämääsi oman ymmärryksesi varaan, vaan turvaa koko sydämestäsi Herraan.
6 Missä kuljetkin, pidä hänet mielessäsi, hän viitoittaa sinulle oikean tien.
7 Älä luulottele olevasi viisas; pelkää Herraa ja karta pahaa.
8 Siinä on sinulle lääke, joka pitää koko ruumiisi terveenä.
9 Siitä, mitä omistat, anna Herran kunniaksi uhrit, kaikesta sadostasi paras osa.
10 Silloin varastosi täyttyvät viljasta ja viini pursuaa puserrusaltaistasi.
11 Älä torju, poikani, Herran kuritusta, älä katkeroidu, kun hän ojentaa sinua --
12 jota Herra rakastaa, sitä hän kurittaa niin kuin isä omaa lastaan.
13 Onnellinen se, joka on löytänyt viisauden, se, joka on tavoittanut tiedon,
14 sillä parempi on viisaus kuin hopea, tuottoisampi on tieto kuin kulta.
15 Se voittaa korallit kalleudessa, mitkään aarteet eivät vedä sille vertaa.
16 Sen oikeassa kädessä on pitkä ikä, vasemmassa rikkaus ja kunnia.
17 Sen tiet ovat suloisia teitä, sen polut onnen polkuja.
18 Se on elämän puu niille, jotka siihen tarttuvat -- onnellinen, ken pitää siitä kiinni!
19 Viisaudella Herra loi maan perustan, ymmärryksellä hän rakensi taivaat,
20 hänen tietonsa erotti kahtaalle meren, sen voimasta pilvet satavat vettä.
21 Säilytä, poikani, harkinta ja maltti, älä päästä niitä silmistäsi,
22 sillä ne ovat sinun elämäsi tae, ne ovat kaulaasi kiertävä koru.
23 Näin kuljet tietäsi turvallisesti, et jalkaasi loukkaa,
24 ja maata mentyäsi nukut rauhallisesti, et mitään pelkää.
25 Älä säikähdä vaaraa, joka äkisti kohtaa, tuhon myrskyä, joka yllättää jumalattomat,
26 sillä Herra on sinun tukesi ja turvasi, hän varjelee jalkasi ansoilta.
27 Älä kiellä apuasi, jos toinen on avun tarpeessa ja sinä pystyt tekemään hänelle hyvää.
29 Älä puno juonia naapuriasi vastaan, joka pitää sinua ystävänään.
30 Älä ryhdy käräjöimään, jos toinen ei ole tehnyt sinulle pahaa.
31 Älä kadehdi väkivallantekijää, älä mieli niille teille, joita hän kulkee.
32 Väärämielistä Herra kammoksuu, mutta oikeamielisen hän ottaa suojaansa.
33 Jumalattoman kodissa on Herran kirous, mutta oikeamielisten asuinsijan hän siunaa.
34 Säälimätöntä ei Herra sääli, mutta nöyrille hän antaa armonsa.
35 Viisaalle karttuu kunniaa, houkka kantaa häpeäänsä.