1 Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.

2 När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.

3 De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.

4 Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.

5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.

6 De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.

7 När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.

8 Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.

9 Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.

10 När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.

11 Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.

12 Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.

13 Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.

14 Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.

15 En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.

16 En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.

17 En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.

18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.

19 Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.

20 En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.

21 De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.

22 Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.

23 Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.

24 Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.

25 Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.

26 Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.

27 Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.

28 Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.

29 Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.

30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.

31 Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!

1 Väärää vaakaa Herra vihaa, oikea punnus on hänelle mieleen.

2 Missä on ylpeys, sinne tulee häpeä, nöyrien kumppani on viisaus.

3 Kunnon miestä ohjaa rehellisyys, omaan vilppiinsä kavala kaatuu.

4 Rikkaus ei vihan päivänä auta, mutta oikeamielisyys pelastaa kuolemasta.

5 Nuhteettomuus tasoittaa hurskaiden tien, jumalaton sortuu pahuuteensa.

6 Rehti elämä on rehellisen pelastus, himot ovat petturin paula.

7 Kuolemaan katkeaa jumalattoman toivo, pahantekijän odotus raukeaa tyhjiin.

8 Hurskas pelastuu ahdingosta, jumalaton joutuu hänen sijaansa.

9 Rienaajan puhe on toisille turmioksi, mutta tieto pelastaa oikeamieliset.

10 Hurskaan onni on kaupungin ilo, jumalattoman tuho on riemun aihe.

11 Vilpittömien menestys rakentaa kaupungin, jumalattomien puheet repivät sen maahan.

12 Tyhmä se, joka toisia pilkkaa, ymmärtäväinen pysyy vaiti.

13 Juorukellolta salaisuus karkaa, uskotulla ystävällä se on tallessa.

14 Johtoa vailla kansa kulkee tuhoon, neuvonantajien viisaus tuo menestyksen.

15 Pahoin käy sen, joka vierasta takaa, huolilta välttyy, joka kädenlyöntiä karttaa.

16 Naiselle tuo kauneus kunniaa, miehelle voima rikkautta.

17 Joka toisia auttaa, sitä autetaan, öykkäri vahingoittaa itseään.

18 Jumalattoman voitto on pettävää. Joka vanhurskautta kylvää, saa pysyvän palkan.

19 Oikeamielinen tavoittaa elämän. Joka pahaa etsii, etsii kuolemaa.

20 Väärämielistä Herra kammoksuu, nuhteetonta hän rakastaa.

21 Totisesti, paha ei rankaisua vältä, mutta vanhurskaan suku pelastuu.

22 Kultarengas sian kärsässä: kaunis nainen vailla ymmärrystä.

23 Hyvien toiveista koituu hyvää, pahojen halusta versoo vihaa.

24 Antelias antaa ja rikastuu yhä, saituri kitsastelee ja köyhtyy.

25 Joka toisia ruokkii, syö itse kyllin, joka tarjoaa vettä, saa itse juoda.

26 Joka aittansa sulkee, sitä kansa kiroaa, jonka vilja on kaupan, sitä kiitetään.

27 Joka etsii hyvää, löytää onnen, joka pahaan pyrkii, sen pahoin käy.

28 Tuhoon kulkee, joka rikkauteensa turvaa, mutta hurskaat ovat kuin vihannat lehvät.

29 Taivasalle jää, joka ei talostaan piittaa, viisaan orjaksi tyhmyri päätyy.

30 Hurskaudesta kasvaa elämän puu, viisaan sanat otetaan vastaan.

31 Hurskas saa palkkansa jo maan päällä, saati sitten jumalaton ja syntinen.