Família
15 Men om det misshagar eder att tjäna HERREN, så utväljen åt eder i dag vem I viljen tjäna, antingen de gudar som edra fäder tjänade, när de bodde på andra sidan floden, eller de gudar som dyrkas av amoréerna, i vilkas land I själva bon. Men jag och mitt hus, vi vilja tjäna HERREN.»
6 De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
17 Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
18 när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
9 Njut livet med någon kvinna som du älskar, så länge de fåfängliga livsdagar vara, som förlänas dig under solen, ja, under alla dina fåfängliga dagar; ty detta är den del du får i livet vid den möda som du gör dig under solen.
27 Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»
17 En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
4 Och I fäder, reten icke edra barn till vrede, utan fostren dem i Herrens tukt och förmaning.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
19 'Hedra din fader och din moder' och 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'»
24 Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
12 Hedra din fader och din moder, för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.
10 Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.
6 Dessa ord som jag i dag giver dig skall du lägga på ditt hjärta.
7 Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om för dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du står upp.
32 Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder. 5:1. 5:2. tryckta upplagan. --Red för den elektroniska upplagan. elektroniska utgåvan.
4 Men om en änka har barn eller barnbarn, då må i första rummet dessa lära sig att med tillbörlig vördnad taga sig an sina närmaste och så återgälda sina föräldrar vad de äro dem skyldiga; ty sådant är välbehagligt inför Gud.
10 Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
20 Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
13 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då den himmelske Fadern giva helig ande åt dem som bedja honom!»
24 Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.
8 Men om någon icke drager försorg om sina egna, först och främst om sina närmaste, så har denne förnekat sin tro och är värre än en otrogen.
15 Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
31 De svarade: »Tro på Herren Jesus, så bliver du med ditt hus frälst.»
3 Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.
4 Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.
5 Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.
57 Så vare då HERREN, vår Gud, med oss, såsom han har varit med våra fäder. Han må icke övergiva oss och förskjuta oss,
29 Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
1 I barn, varen edra föräldrar lydiga i Herren, ty detta är rätt och tillbörligt.
2 »Hedra din fader och din moder.» Det är ju först detta bud som har ett löfte med sig:
24 Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
15 Kan då en moder förgäta sitt barn, så att hon icke har förbarmande med sin livsfrukt? Och om hon än kunde förgäta sitt barn, så skulle dock jag icke förgäta dig.
16 Se, på mina händer har jag upptecknat dig; dina murar stå alltid inför mina ögon.
1 En vallfartssång; av David. Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans.
33 Dock gäller också om eder att var och en skall älska sin hustru såsom sig själv; men hustrun å sin sida skall visa sin man vördnad.
6 Men redan vid världens begynnelse 'gjorde Gud dem till man och kvinna'.
7 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder.
8 Och de tu skola varda ett kött.' Så äro de icke mer två, utan ett kött.
9 Vad nu Gud har sammanfogat, det må människan icke åtskilja.»