Língua

Sammalunda skolen I ock, I män, på förståndigt sätt leva tillsammans med edra hustrur, då ju hustrun är det svagare kärlet; och eftersom de äro edra medarvingar till livets nåd, skolen I bevisa dem all ära, på det att edra böner icke må bliva förhindrade.

Varen slutligen alla endräktiga, medlidsamma, kärleksfulla mot bröderna, barmhärtiga, ödmjuka.

Tiago 3:7,8

Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.

Provérbios 25:15

De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

Salmos 12:3,4

För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.

Salmos 39:1

9 Därför har ock Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn som är över alla namn

10 för att i Jesu namn alla knän skola böja sig, deras som äro i himmelen, och deras som äro på jorden, och deras som äro under jorden,

11 och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre.

Filipenses 2:9-11

Om jag talade både människors och änglars tungomål, men icke hade kärlek, så vore jag allenast en ljudande malm eller en klingande cymbal.

1 Coríntios 13:1

när de skåda den rena vandel som I fören i fruktan.

Tiago 3:2

Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.

Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»

Mateus 12:36,37

Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

Provérbios 18:21

Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.

Salmos 55:9

Då skall min tunga förkunna din rättfärdighet och hela dagen ditt lov.

Salmos 35:28

Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.

Provérbios 12:19

Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.

Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?

Salmos 34:12,13

Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.

Provérbios 12:18

9 Vedergällen icke ont med ont, icke smädelse med smädelse, utan tvärtom välsignen; därtill ären I ju ock kallade, att I skolen få välsignelse till arvedel.

10 Ty »den som vill älska livet och se goda dagar, han avhålle sin tunga från det som är ont och sina läppar från att tala svek;

11 han vände sig bort ifrån det som är ont, och göre vad gott är, han söke friden, och trakte därefter

12 Ty Herrens ögon äro vända till de rättfärdiga, och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som göra det onda».

Tiago 3:9-12

Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.

Salmos 139:4

Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.

Provérbios 17:28

Tiago 1:26

HERRE, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från en falsk tunga.

Salmos 120:2

Den rättfärdiges mun talar visdom, och hans tunga säger vad rätt är.

Hans Guds lag är i hans hjärta; hans steg vackla icke.

Salmos 37:30,31

Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.

Provérbios 10:19

3 Eder prydnad vare icke den utvärtes prydnaden, den som består i hårflätningar och påhängda gyllene smycken eller i eder klädedräkt.

4 Den vare fastmer hjärtats fördolda människa, smyckad med den saktmodiga och stilla andens oförgängliga väsende; ty detta är dyrbart inför Gud.

5 På sådant sätt prydde sig ju ock fordom de heliga kvinnorna, de som satte sitt hopp till Gud och underordnade sig sina män.

6 Så var Sara lydig mot Abraham och kallade honom »herre»; och hennes barn haven I blivit, om I gören vad gott är, och icke låten eder förskräckas av något.

Tiago 3:3-6

5 Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.

6 Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.

7 Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»

8 Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.

9 Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.

Gênesis 11:5-9