Daniel 10

1 In the third year of Cyrus king of Persia a message was revealed to Daniel, whose name was called Belteshazzar; and the message was true, even a great warfare. He understood the message, and had understanding of the vision.

2 In those days I, Daniel, was mourning three whole weeks. 3 I ate no pleasant food. No meat or wine came into my mouth. I didn’t anoint myself at all, until three whole weeks were fulfilled.

4 In the twenty-fourth day of the first month, as I was by the side of the great river, which is Hiddekel,*10:4 or, Tigris River 5 I lifted up my eyes and looked, and behold, there was a man clothed in linen, whose waist was adorned with pure gold of Uphaz. 6 His body also was like beryl, and his face as the appearance of lightning, and his eyes as flaming torches. His arms and his feet were like burnished bronze. The voice of his words was like the voice of a multitude.

7 I, Daniel, alone saw the vision, for the men who were with me didn’t see the vision, but a great quaking fell on them, and they fled to hide themselves. 8 So I was left alone and saw this great vision. No strength remained in me; for my face grew deathly pale, and I retained no strength. 9 Yet I heard the voice of his words. When I heard the voice of his words, then I fell into a deep sleep on my face, with my face toward the ground.

10 Behold, a hand touched me, which set me on my knees and on the palms of my hands. 11 He said to me, "Daniel, you greatly beloved man, understand the words that I speak to you, and stand upright, for I have been sent to you, now." When he had spoken this word to me, I stood trembling.

12 Then he said to me, "Don’t be afraid, Daniel; for from the first day that you set your heart to understand, and to humble yourself before your God, your words were heard. I have come for your words’ sake. 13 But the prince of the kingdom of Persia withstood me twenty-one days; but, behold, Michael, one of the chief princes, came to help me because I remained there with the kings of Persia. 14 Now I have come to make you understand what will happen to your people in the latter days, for the vision is yet for many days."

15 When he had spoken these words to me, I set my face toward the ground and was mute. 16 Behold, one in the likeness of the sons of men touched my lips. Then I opened my mouth, and spoke and said to him who stood before me, "My lord, by reason of the vision my sorrows have overtaken me, and I retain no strength. 17 For how can the servant of this my lord talk with this my lord? For as for me, immediately there remained no strength in me. There was no breath left in me."

18 Then one like the appearance of a man touched me again, and he strengthened me. 19 He said, "Greatly beloved man, don’t be afraid. Peace be to you. Be strong. Yes, be strong."

When he spoke to me, I was strengthened, and said, "Let my lord speak, for you have strengthened me."

20 Then he said, "Do you know why I have come to you? Now I will return to fight with the prince of Persia. When I go out, behold, the prince of Greece will come. 21 But I will tell you that which is inscribed in the writing of truth. There is no one who holds with me against these but Michael your prince.

Daniels syn vid floden Tigris

1 *Dan 1:7, 12:1. I den persiske kungen Koresh tredje regeringsår*10:1Koresh tredje regeringsårÅr 537 f Kr. fick Daniel, som också kallades Belteshassar, en uppenbarelse. Uppenbarelsen är sann och gäller stor vedermöda. Han gav akt på ordet och fick insikt om synen.

2 Vid den tiden hade jag, Daniel, gått och sörjt i tre veckors tid. 3 Jag åt inga läckerheter, kött och vin kom inte i min mun, och jag smorde mig inte med olja förrän de tre veckorna hade gått. 4 *1 Mos 2:14. På den tjugofjärde dagen i första månaden*10:4tjugofjärde dagen i första månadenI april, strax efter påsk. var jag vid stranden av den stora floden Tigris*10:4TigrisHebr. Hiddekel (jfr 1 Mos 2:14)..

5 *Jer 10:9, Dan 12:6, Upp 1:13f. När jag såg upp fick jag se en man stå där, klädd i linnekläder. Han hade ett bälte av guld från Ufas runt midjan.*10:5fbälte av guld etcJfr uppenbarelsen av Jesus i Upp 1:13f. Krysolit är gulskimrande topas.6 Hans kropp var som av krysolit, hans ansikte som en blixt, hans ögon som eldslågor och hans armar och ben som glänsande koppar. Ljudet av hans ord var som ett väldigt dån*10:6väldigt dånAnnan översättning: "stor folkmassa"..

7 *Dan 7:28, 8:27, Hab 3:16. Jag, Daniel, var den ende som såg synen. Männen som var med mig såg den inte, men de greps av stark skräck så att de flydde och gömde sig. 8 *Dan 7:28. Jag blev ensam kvar, och när jag såg den mäktiga synen försvann all min kraft. Färgen vek från mitt ansikte så att jag blev likblek, och jag hade ingen kraft kvar. 9 *Dan 8:17f, Matt 17:6. Då hörde jag ljudet av hans ord, och när jag hörde det föll jag bedövad ner med ansiktet mot jorden.

10 *Upp 1:17. Då rörde en hand vid mig och hjälpte mig upp på mina darrande knän och händer. 11 *Dan 8:18, 9:22f. Sedan sade han till mig: "Daniel, du högt älskade man, ge akt på de ord som jag talar till dig och res dig upp på fötterna, för jag har nu blivit sänd till dig."

När han sade detta till mig reste jag mig bävande upp. 12 *Luk 1:13, 30, Apg 10:30f. Han sade till mig: "Var inte rädd, Daniel. Redan från första dagen när du vände ditt hjärta till att förstå och ödmjuka dig inför din Gud har dina ord varit hörda, och jag har nu kommit på grund av dina ord.

13 *Dan 12:1, Jud v 9, Upp 12:7. Fursten över Persiens rike stod emot mig under tjugoen dagar. Då kom Mikael*10:13MikaelBetyder "vem är som Gud", ärkeängel som kämpade mot djävulens uppror (Upp 12:7, jfr även Jud vers 9)., en av de förnämsta furstarna, till min hjälp, och jag blev kvar*10:13kvarAnnan översättning: "överflödig". där hos Persiens kungar. 14 *1 Mos 49:1, Dan 8:26, 9:22, 12:4, 9. Men nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som ska hända ditt folk i kommande dagar, för synen syftar på framtiden."

15 *Jes 6:7, Jer 1:9, Pred 1:18. Medan han talade så till mig, böjde jag mitt ansikte mot jorden och var stum. 16 Och se, han som var lik en människoson rörde vid mina läppar. Då öppnade jag min mun och sade till honom som stod framför mig: "Min herre, på grund av synen har jag gripits av stark ångest och har ingen kraft kvar. 17 Och hur skulle en sådan som jag, min herres tjänare, kunna tala med en sådan som min herre? Jag har ingen kraft kvar i mig och kan inte andas längre."

18 *Jes 35:3f, Luk 24:36. Han som såg ut som en människa rörde då vid mig igen och styrkte mig. 19 Han sade: "Var inte rädd, du högt älskade man! Frid vare med dig, var stark, ja, var stark!" När han talade med mig kände jag mig styrkt och sade: "Tala, min herre, för du har styrkt mig."

20 Då sade han: "Förstår du varför jag har kommit till dig? Men jag måste strax vända tillbaka för att kämpa mot fursten över Persien, och när jag drar bort från honom kommer fursten över Grekland. 21 Men jag vill berätta för dig vad som är skrivet i sanningens bok. Ingen enda hjälper mig mot dessa utom Mikael, er furste.