Esdras 3

1 When the seventh month had come, and the children of Israel were in the cities, the people gathered themselves together as one man to Jerusalem. 2 Then Jeshua the son of Jozadak stood up with his brothers the priests and Zerubbabel the son of Shealtiel and his relatives, and built the altar of the God of Israel, to offer burnt offerings on it, as it is written in the law of Moses the man of God. 3 In spite of their fear because of the peoples of the surrounding lands, they set the altar on its base; and they offered burnt offerings on it to Yahweh, even burnt offerings morning and evening. 4 They kept the feast of booths, as it is written, and offered the daily burnt offerings by number, according to the ordinance, as the duty of every day required; 5 and afterward the continual burnt offering, the offerings of the new moons, of all the set feasts of Yahweh that were consecrated, and of everyone who willingly offered a free will offering to Yahweh. 6 From the first day of the seventh month, they began to offer burnt offerings to Yahweh; but the foundation of Yahweh’s temple was not yet laid. 7 They also gave money to the masons and to the carpenters. They also gave food, drink, and oil to the people of Sidon and Tyre to bring cedar trees from Lebanon to the sea, to Joppa, according to the grant that they had from Cyrus King of Persia.

8 Now in the second year of their coming to God’s house at Jerusalem, in the second month, Zerubbabel the son of Shealtiel, Jeshua the son of Jozadak, and the rest of their brothers the priests and the Levites, and all those who had come out of the captivity to Jerusalem, began the work and appointed the Levites, from twenty years old and upward, to have the oversight of the work of Yahweh’s house. 9 Then Jeshua stood with his sons and his brothers, Kadmiel and his sons, the sons of Judah, together to have the oversight of the workmen in God’s house: the sons of Henadad, with their sons and their brothers the Levites.

10 When the builders laid the foundation of Yahweh’s temple, they set the priests in their vestments with trumpets, with the Levites the sons of Asaph with cymbals, to praise Yahweh, according to the directions of David king of Israel. 11 They sang to one another in praising and giving thanks to Yahweh, "For he is good, for his loving kindness endures forever toward Israel." All the people shouted with a great shout, when they praised Yahweh, because the foundation of Yahweh’s house had been laid.

12 But many of the priests and Levites and heads of fathers’ households, the old men who had seen the first house, when the foundation of this house was laid before their eyes, wept with a loud voice. Many also shouted aloud for joy, 13 so that the people could not discern the noise of the shout of joy from the noise of the weeping of the people; for the people shouted with a loud shout, and the noise was heard far away.

Offertjänsten börjar på nytt

1 *Dom 20:1, Neh 8:1. När sjunde månaden*3:1sjunde månadenSeptember-oktober år 537 f Kr. Den sjunde månaden skulle folket samlas i Jerusalem till basunhögtid (4 Mos 29:1f) och lövhyddohögtid (Esra 3:4, 5 Mos 16:13f). kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en enda man i Jerusalem.

2 *3 Mos 6:9f, 5 Mos 12:13f, Matt 1:12. Jeshua, Josadaks son, hans bröder prästerna och Serubbabel, Shealtiels son, och dennes bröder började bygga Israels Guds altare för att offra brännoffer där, som det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag. 3 *4 Mos 28:3f. De uppförde altaret på dess plats, eftersom de var rädda för folken där i länderna omkring. På altaret offrade de brännoffer åt Herren, morgonens och kvällens brännoffer. 4 *3 Mos 23:34f, 4 Mos 29:12f. De firade lövhyddohögtiden som det var föreskrivet och offrade brännoffer varje dag, det bestämda antalet för varje dag. 5 *Neh 10:32f. Sedan offrade de det dagliga brännoffret och det som hörde till nymånaderna och till Herrens alla andra helgade högtider, och alla offer som de frivilligt bar fram åt Herren. 6 Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, trots att grunden till Herrens tempel ännu inte var lagd.

Grunden till templet läggs

7 *2 Krön 2:16. De gav pengar åt stenhuggare och snickare och även mat, dryck och olja*3:7mat, dryck och oljaingick normalt i arbetares ersättning (jfr 2 Krön 2:10). till sidonierna och tyrierna, för att dessa skulle föra cederträ sjövägen*3:7cederträ sjövägenTyrus exporterade sitt virke längs kusten ända till Egypten. Jfr 2 Krön 2:16. från Libanon till Jafo*3:7JafoDagens Jaffa söder om Tel Aviv, Jerusalems närmaste hamnstad (jfr Jona 1:3). enligt det tillstånd som den persiske kungen Koresh hade gett dem. 8 I det andra årets andra månad*3:8andra årets andra månadApril-maj år 536 f Kr. efter att de kommit till Guds hus i Jerusalem påbörjades arbetet av Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, och deras övriga bröder: prästerna, leviterna och alla de som hade kommit till Jerusalem från fångenskapen. De anställde de leviter som var tjugo år gamla eller mer till att leda arbetet på Herrens hus. 9 *Esra 2:40. Jeshua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Juda söner, åtog sig som en enda man att ha uppsikt över dem som arbetade med Guds hus. Det gjorde även Henadads söner med sina söner och bröder leviterna.

10 *2 Krön 29:25f. När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel intog prästerna sina platser i ämbetsskrud med trumpeter. Leviterna, Asafs söner, hade cymbaler, och tillsammans prisade de Herren efter den ordning som Israels kung David hade gett*3:10den ordning som Israels kung David hade gettSe t ex 1 Krön 6:31f, 25:1f.. 11 *2 Krön 5:13, 7:3, Ps 136:1. De sjöng lov och pris till Herren: "Han är god, evig är hans nåd mot Israel!" Hela folket jublade högt och prisade Herren för att grunden var lagd till Herrens hus.

12 *Hagg 2:2f. Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamla som hade sett det förra huset, grät högt när de såg grunden läggas till detta hus. Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. 13 Man kunde inte skilja mellan det glada jubelropet och folkets högljudda gråt, för folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring.