1 Vale mais ter um bom nome do que muitas riquezas; e o ser estimado é melhor do que a riqueza e o ouro.
2 O rico e o pobre se encontram; a todos o Senhor os fez.
3 O prudente prevê o mal, e esconde-se; mas os simples passam e acabam pagando.
4 O galardão da humildade e o temor do Senhor são riquezas, honra e vida.
5 Espinhos e laços há no caminho do perverso; o que guarda a sua alma retira-se para longe dele.
6 Educa a criança no caminho em que deve andar; e até quando envelhecer não se desviará dele.
7 O rico domina sobre os pobres e o que toma emprestado é servo do que empresta.
8 O que semear a perversidade segará males; e com a vara da sua própria indignação será extinto.
9 O que vê com bons olhos será abençoado, porque dá do seu pão ao pobre.
10 Lança fora o escarnecedor, e se irá a contenda; e acabará a questão e a vergonha.
11 O que ama a pureza de coração, e é amável de lábios, será amigo do rei.
12 Os olhos do Senhor conservam o conhecimento, mas as palavras do iníquo ele transtornará.
13 Diz o preguiçoso: Um leão está lá fora; serei morto no meio das ruas.
14 Cova profunda é a boca das mulheres estranhas; aquele contra quem o Senhor se irar, cairá nela.
15 A estultícia está ligada ao coração da criança, mas a vara da correção a afugentará dela.
16 O que oprime ao pobre para se engrandecer a si mesmo, ou o que dá ao rico, certamente empobrecerá.
17 Inclina o teu ouvido e ouve as palavras dos sábios, e aplica o teu coração ao meu conhecimento.
18 Porque te será agradável se as guardares no teu íntimo, se aplicares todas elas aos teus lábios.
19 Para que a tua confiança esteja no Senhor, faço-te sabê-las hoje, a ti mesmo.
20 Porventura não te escrevi excelentes coisas, acerca de todo conselho e conhecimento,
21 Para fazer-te saber a certeza das palavras da verdade, e assim possas responder palavras de verdade aos que te consultarem?
22 Não roubes ao pobre, porque é pobre, nem atropeles na porta o aflito;
23 Porque o Senhor defenderá a sua causa em juízo, e aos que os roubam ele lhes tirará a vida.
24 Não sejas companheiro do homem briguento nem andes com o colérico,
25 Para que não aprendas as suas veredas, e tomes um laço para a tua alma.
26 Não estejas entre os que se comprometem, e entre os que ficam por fiadores de dívidas,
27 Pois se não tens com que pagar, deixarias que te tirassem até a tua cama de debaixo de ti?
28 Não removas os antigos limites que teus pais fizeram.
29 Viste o homem diligente na sua obra? Perante reis será posto; não permanecerá entre os de posição inferior.
1 Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 Den late säger: »Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt.»
14 En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
17 Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.