2 Crônicas 30

以色列人与犹大人一起守节

1 希西家派人走遍以色列和犹大，又写信给以法莲人和玛拿西人，叫他们到耶路撒冷耶和华的殿来，守逾越节记念耶和华以色列的　神。2 因为王和众领袖，以及耶路撒冷的全体会众曾经商议，要在二月守逾越节。3 *但他们不能如期守逾越节，因为自洁的祭司不够，人民也没有齐集在耶路撒冷。4 王和全体会众都认为这计划很好，5 于是下了命令，通告全以色列，从别是巴直到但，叫人民来耶路撒冷守逾越节记念耶和华以色列的　神，因为照着所记的定例举行这节的人不多。6 信差就带着王和众领袖发出的书信，走遍全以色列和犹大，照着王的吩咐，宣告说："以色列人哪，你们应当转向耶和华，亚伯拉罕、以撒和以色列的　神，使他也转向你们这些在亚述王手中逃脱的余民。7 你们不要像你们的列祖和你们的亲族，他们得罪了耶和华他们列祖的　神，以致耶和华使他们成为令人惊骇的对象，就像你们自己所见的。8 现在你们不可顽固，像你们的列祖那样；要顺服耶和华，进入他永远分别为圣的圣所，事奉耶和华你们的　神，使他的烈怒转离你们。9 如果你们是归向耶和华，你们的亲族和儿女就必在俘掳他们的人面前蒙怜悯，可以返回这地；因为耶和华你们的　神是有恩惠有怜悯；如果你们归向他，他必不转脸不顾你们。"10 信差从这城到那城，走遍了以法莲和玛拿西各地，直到西布伦；那里的人却戏弄他们，讥笑他们。11 可是在亚设、玛拿西和西布伦中，也有人愿意谦卑，来到耶路撒冷。12 　神的能力也帮助犹大人，使他们一心遵行王和众领袖奉耶和华的命令发出的吩咐。

13 二月，有很多人在耶路撒冷聚集，要举行无酵节，集合了一大群会众。14 他们起来，把耶路撒冷城中的祭坛和一切香坛，尽都除去，拋在汲沦溪中。15 二月十四日，他们宰了逾越节的羊羔。祭司和利未人都觉得惭愧，就自洁，把燔祭带到耶和华的殿里。16 他们遵照神人摩西的律法，按着定例，站在自己的岗位上。祭司从利未人手里把血接过来，洒在祭坛上。17 因为会众中有很多人还没有自洁，所以利未人必须为所有不洁的人宰杀逾越节的羊羔，使他们在耶和华面前成为圣洁。18,19 原来有一大群人，很多是从以法莲、玛拿西、以萨迦和西布伦来的，还没有自洁，就吃逾越节的羊羔，不遵照所记的定例；因此，希西家为他们祷告说："凡是立定心意，专一寻求　神耶和华他们列祖的　神的，虽然没有照着圣所洁净的礼自洁，愿良善的耶和华也饶恕他们。"20 耶和华垂听了希西家的祷告，就饶恕*"饶恕"原文作"医治"众民。21 在耶路撒冷的以色列人，都十分欢乐地守除酵节七天；利未人和祭司天天赞美耶和华，用响亮的乐器赞美耶和华。22 希西家慰勉所有善于事奉耶和华的利未人；众人吃节筵七日，又献上平安祭，称颂耶和华他们列祖的　神。

23 全体会众商议好了，要再守节期七天，于是他们欢欢喜喜地又举行了七天。24 犹大王希西家送给会众公牛一千头，羊七千只；众领袖也送给会众公牛一千头，羊一万只；并且有很多祭司自洁。25 犹大的全体会众、祭司和利未人、从以色列来的全体会众，以及在以色列地寄居的人和在犹大寄居的人，都非常欢乐。26 这样，在耶路撒冷有极大的欢乐，自从以色列王大卫的儿子所罗门的日子以来，在耶路撒冷都没有像这样的欢乐。27 那时，利未支派的祭司起来，给人民祝福；他们的声音蒙了垂听，他们的祷告达到天上　神的圣所那里。

Hiskias påskhögtid

1 *2 Kung 23:21, 2 Krön 35:1. Hiskia sände ut bud till hela Israel och Juda och skrev också brev till Efraim och Manasse att de skulle komma till Herrens hus i Jerusalem för att fira Herrens, Israels Guds, påsk*30:1påskFirades till minne av befrielsen ur Egyptens slaveri (2 Mos 12, 5 Mos 16)..

2 *2 Mos 12:2f, 4 Mos 9:10f. Kungen och hans furstar och hela församlingen i Jerusalem enades om att hålla påskhögtiden i andra månaden*30:2påskhögtiden i andra månadenEnligt undantagsregeln i 4 Mos 9:10f.. 3 *2 Krön 29:34. De kunde nämligen inte fira den genast, eftersom prästerna ännu inte hade helgat sig i tillräckligt antal och folket inte var samlat i Jerusalem. 4 Därför tycktes det kungen och hela församlingen rätt att göra på det sättet. 5 *2 Mos 12:3f. Och de beslöt att ropa ut i hela Israel, från Beer-Sheba ända till Dan, att man skulle komma och fira Herrens, Israels Guds, påsk i Jerusalem. De flesta hade nämligen inte firat den så som det var föreskrivet.

6 *2 Krön 28:20f, Mal 3:7. Ilbuden gav sig av med breven från kungen och hans furstar, och de drog genom hela Israel och Juda enligt kungens befallning. De sade: "Ni Israels barn, vänd om till Herren, Abrahams, Isaks och Israels Gud. Då ska han vända om till den rest av er som har räddats från de assyriska kungarnas hand. 7 *2 Krön 29:8f. Och var inte som era fäder och bröder, som var trolösa mot Herren, sina fäders Gud, så att han utlämnade dem åt ödeläggelse, som ni själva har sett. 8 Var alltså nu inte hårdnackade som era fäder, utan räck Herren er hand och kom till hans helgedom som han har helgat för evig tid, och tjäna Herren er Gud, så ska hans brinnande vrede vändas från er. 9 *2 Mos 34:7, Jer 3:12, Mika 7:18. För om ni vänder om till Herren ska era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Herren er Gud är nådig och barmhärtig, och han ska inte vända sitt ansikte från er när ni vänder om till honom."

10 *2 Krön 36:16. Ilbuden for från stad till stad i Efraims och Manasses land och ända till Sebulon*30:10Efraims och Manasses land och ända till SebulonSamarien upp till Galileen, efter 722 f Kr bebott av ett inflyttat blandfolk (2 Kung 17:24f).. Men man skrattade åt dem och hånade dem. 11 Men det fanns några i Asher, Manasse och Sebulon som ödmjukade sig och kom till Jerusalem. 12 Också i Juda verkade Guds hand, så att han gav dem alla ett enigt hjärta till att göra vad kungen och furstarna hade befallt i kraft av Herrens ord.

13 Mycket folk, en stor församling, kom samman i Jerusalem för att fira det osyrade brödets högtid i andra månaden. 14 De stod upp och röjde bort de altaren som fanns i Jerusalem. De tog också bort alla rökelsealtaren och kastade dem i Kidrons dal. 15 *2 Krön 29:34. Och på fjortonde dagen i andra månaden slaktade de påskalammet.

Prästerna och leviterna, som nu skämdes och därför hade helgat sig, förde vid högtiden fram brännoffer till Herrens hus. 16 De inställde sig till tjänstgöring på sina platser, så som det var föreskrivet för dem i gudsmannen Moses lag. Prästerna stänkte med blodet, som de hade tagit emot av leviterna.

17 Det fanns nämligen många i församlingen som inte hade helgat sig. Därför måste leviterna slakta påskalammen för alla som inte var rena så att de kunde helga dem åt Herren. 18 *3 Mos 7:21, 4 Mos 9:6f. Det var en stor del av folket, många från Efraim och Manasse, Isaskar och Sebulon, som inte hade renat sig utan åt påskalammet på annat sätt än som var föreskrivet. Men Hiskia hade bett för dem och sagt: "Må Herren, den gode, förlåta var och en 19 som har vänt sitt hjärta till att söka Herren Gud, sina fäders Gud, även om han inte är ren efter helgedomens ordning." 20 *Ps 41:5. Och Herren hörde Hiskia och helade folket.

21 De av Israels barn som befann sig i Jerusalem firade så det osyrade brödets högtid med stor glädje i sju dagar. Varje dag prisade leviterna och prästerna Herren med mäktigt ljudande instrument till Herrens ära. 22 Hiskia talade vänligt till alla de leviter som hade god insikt i Herrens tjänst. Och de åt av högtidsoffren under de sju dagarna, samtidigt som de offrade gemenskapsoffer och tackade Herren, sina fäders Gud. 23 Hela församlingen enades om att fira högtid i ytterligare sju dagar, och man firade högtid med glädje också under de sju dagarna.

24 *2 Krön 29:34, 35:7f. Hiskia, Juda kung, hade som offergåva gett församlingen 1 000 tjurar och 7 000 djur av småboskapen, och furstarna hade som offergåva gett 1 000 tjurar och 10 000 djur av småboskapen. Och ett stort antal präster helgade sig. 25 Hela Juda församling gladde sig med prästerna och leviterna, och det gjorde också hela den församling som hade kommit från Israel, liksom de främlingar som hade kommit från Israels land eller som bodde i Juda. 26 Glädjen var stor i Jerusalem, för sedan Israels kung Salomos, Davids sons, tid hade inget liknande hänt i Jerusalem. 27 *4 Mos 6:23f. Prästerna och leviterna stod upp och välsignade folket, och deras röst blev hörd, och deras bön kom till hans heliga boning, till himlen.