1 Therefore thou art inexcusable, O man, every one who judgest, for in that in which thou judgest another, thou condemnest thyself; for thou that judgest doest the same things.

2 But we know that the judgment of God is according to truth upon those who do such things.

3 And thinkest thou this, O man, who judgest those that do such things, and practisest them {thyself}, that *thou* shalt escape the judgment of God?

4 or despisest thou the riches of his goodness, and forbearance, and long-suffering, not knowing that the goodness of God leads thee to repentance?

5 but, according to thy hardness and impenitent heart, treasurest up to thyself wrath, in {the} day of wrath and revelation of {the} righteous judgment of God,

6 who shall render to each according to his works:

7 to them who, in patient continuance of good works, seek for glory and honour and incorruptibility, life eternal.

8 But to those that are contentious, and are disobedient to the truth, but obey unrighteousness, {there shall be} wrath and indignation,

9 tribulation and distress, on every soul of man that works evil, both of Jew first, and of Greek;

10 but glory and honour and peace to every one that works good, both to Jew first and to Greek:

11 for there is no acceptance of persons with God.

12 For as many as have sinned without law shall perish also without law; and as many as have sinned under law shall be judged by law,

13 (for not the hearers of the law {are} just before God, but the doers of the law shall be justified.

14 For when {those of the} nations, which have no law, practise by nature the things of the law, these, having no law, are a law to themselves;

15 who shew the work of the law written in their hearts, their conscience also bearing witness, and their thoughts accusing or else excusing themselves between themselves;)

16 in {the} day when God shall judge the secrets of men, according to my glad tidings, by Jesus Christ.

17 But if *thou* art named a Jew, and restest in the law, and makest thy boast in God,

18 and knowest the will, and discerningly approvest the things that are more excellent, being instructed out of the law;

19 and hast confidence that thou thyself art a leader of the blind, a light of those who {are} in darkness,

20 an instructor of the foolish, a teacher of babes, having the form of knowledge and of truth in the law:

21 thou then that teachest another, dost thou not teach thyself? thou that preachest not to steal, dost thou steal?

22 thou that sayest {man should} not commit adultery, dost thou commit adultery? thou that abhorrest idols, dost thou commit sacrilege?

23 thou who boastest in law, dost thou by transgression of the law dishonour God?

24 For the name of God is blasphemed on your account among the nations, according as it is written.

25 For circumcision indeed profits if thou keep {the} law; but if thou be a law-transgressor, thy circumcision is become uncircumcision.

26 If therefore the uncircumcision keep the requirements of the law, shall not his uncircumcision be reckoned for circumcision,

27 and uncircumcision by nature, fulfilling the law, judge thee, who, with letter and circumcision, {art} a law-transgressor?

28 For he is not a Jew who {is} one outwardly, neither that circumcision which is outward in flesh;

29 but he {is} a Jew {who is so} inwardly; and circumcision, of the heart, in spirit, not in letter; whose praise {is} not of men, but of God.

1 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt.

2 Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så.

3 Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de?

4 Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring?

5 Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.

6 Ty »han skall vedergälla var och en efter hans gärningar».

7 Evigt liv skall han giva åt dem som med uthållighet i att göra det goda söka härlighet och ära och oförgänglighet.

8 Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse.

9 Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens.

10 Men härlighet och ära och frid skall tillfalla var och en som gör det goda, först och främst juden, så ock greken.

11 Ty hos Gud finnes intet anseende till personen;

12 alla de som utan lag hava syndat skola ock utan lag förgås, och alla de som med lag hava syndat skola genom lag bliva dömda.

13 Ty icke lagens hörare äro rättfärdiga inför Gud, men lagens görare skola förklaras rättfärdiga.

14 Ty då hedningarna, som icke hava lag, av naturen göra vad lagen innehåller, så äro dessa, utan att hava lag, sig själv en lag,

15 då de ju sålunda visa att lagens verk äro skrivna i deras hjärtan. Därom utgöra också deras egna samveten ett vittnesbörd, så ock, i den inbördes umgängelsen, deras tankar, när dessa anklaga eller ock försvara dem.

16 Ja, så skall det befinnas vara på den dag då Gud, enligt det evangelium jag förkunnar, genom Kristus Jesus dömer över vad som är fördolt hos människorna.

17 Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen och berömmer dig av Gud.

18 Du känner ock hans vilja, och eftersom du har fått din undervisning ur lagen, kan du döma om vad rättast är;

19 och du tilltror dig att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor som vandra i mörker,

20 en uppfostrare för oförståndiga, en lärare för enfaldiga, eftersom du i lagen har uttrycket för kunskapen och sanningen.

21 Du som vill lära andra, du lär icke dig själv! Du som predikar att man icke skall stjäla, du begår själv stöld!

22 Du som säger att man icke skall begå äktenskapsbrott, du begår själv sådant brott! Du som håller avgudarna för styggelser, du gör dig själv skyldig till tempelrån!

23 Du som berömmer dig av lagen, du vanärar Gud genom att överträda lagen,

24 ty, såsom det är skrivet, »för eder skull varder Guds namn smädat bland hedningarna».

25 Ty väl är omskärelse till gagn, om du håller lagen; men om du är en lagöverträdare, så är du med din omskärelse dock oomskuren.

26 Om nu den oomskurne håller lagens stadgar, skall han då icke, fastän han är oomskuren, räknas såsom omskuren?

27 Jo, och han som i följd av sin härkomst är oomskuren, men ändå fullgör lagen, skall bliva dig till dom, dig som äger lagens bokstav och omskärelsen, men likväl är en lagöverträdare.

28 Ty den är icke jude, som är det i utvärtes måtto, ej heller är det omskärelse, som sker utvärtes på köttet.

29 Nej, den är jude, som är det i invärtes måtto, och omskärelse är hjärtats omskärelse, en som sker i Anden, och icke i kraft av bokstaven; och han har sin berömmelse, icke från människor, utan från Gud.