Pular para o conteúdo
Publicidade

2 Reis 2

MRI2012

1 Und es geschah, als Jehova den Elia im Sturmwinde gen Himmel auffahren ließ, da gingen Elia und Elisa von Gilgal hinweg. 2 Und Elia sprach zu Elisa: Bleibe doch hier; denn Jehova hat mich bis nach Bethel gesandt. Und Elisa sprach: So wahr Jehova lebt und deine Seele lebt, wenn ich dich verlasse! Und sie gingen nach Bethel hinab. 3 Da kamen die Söhne der Propheten, die in Bethel waren, zu Elisa heraus und sprachen zu ihm: Weißt du, daß Jehova heute deinen Herrn über deinem Haupte hinwegnehmen wird? Und er sprach: Auch ich weiß es; schweiget! 4 Und Elia sprach zu ihm: Elisa, bleibe doch hier; denn Jehova hat mich nach Jericho gesandt. Aber er sprach: So wahr Jehova lebt und deine Seele lebt, wenn ich dich verlasse! Und sie kamen nach Jericho. 5 Da traten die Söhne der Propheten, die in Jericho waren, zu Elisa und sprachen zu ihm: Weißt du, daß Jehova heute deinen Herrn über deinem Haupte hinwegnehmen wird? Und er sprach: Auch ich weiß es; schweiget! 6 Und Elia sprach zu ihm: Bleibe doch hier; denn Jehova hat mich an den Jordan gesandt. Aber er sprach: So wahr Jehova lebt und deine Seele lebt, wenn ich dich verlasse! Und so gingen sie beide miteinander. 7 Und fünfzig Mann von den Söhnen der Propheten gingen hin und stellten sich gegenüber von ferne; und sie beide traten an den Jordan. 8 Da nahm Elia seinen Mantel und wickelte ihn zusammen und schlug auf das Wasser; und es zerteilte sich dahin und dorthin, und sie gingen beide hinüber auf dem Trockenen.

9 Und es geschah, als sie hinübergegangen waren, da sprach Elia zu Elisa: Begehre, was ich dir tun soll, ehe ich von dir genommen werde. Und Elisa sprach: So möge mir doch ein zwiefaches Teil von deinem Geiste werden! 10 Und er sprach: Du hast Schweres begehrt! Wenn du mich sehen wirst, wann ich von dir genommen werde, so soll dir also geschehen; wenn aber nicht, so wird es nicht geschehen. 11 Und es geschah, während sie gingen und im Gehen redeten, siehe da, ein Wagen von Feuer und Rosse von Feuer, welche sie beide voneinander trennten; und Elia fuhr im Sturmwind auf gen Himmel. 12 Und Elisa sah es und schrie: Mein Vater, mein Vater! Wagen Israels und seine Reiter! Und er sah ihn nicht mehr. Da faßte er seine Kleider und zerriß sie in zwei Stücke.

13 Und er hob den Mantel des Elia auf, der von ihm herabgefallen war, und kehrte um und trat an das Ufer des Jordan. 14 Und er nahm den Mantel des Elia, der von ihm herabgefallen war, und schlug auf das Wasser und sprach: Wo ist Jehova, der Gott des Elia? -Auch er schlug auf das Wasser, und es zerteilte sich dahin und dorthin; und Elisa ging hinüber. 15 Als nun die Söhne der Propheten, die gegenüber in Jericho waren, ihn sahen, da sprachen sie: Der Geist des Elia ruht auf Elisa! Und sie kamen ihm entgegen und beugten sich vor ihm zur Erde nieder, 16 und sie sprachen zu ihm: Siehe doch, es sind bei deinen Knechten fünfzig tapfere Männer; mögen sie doch gehen und deinen Herrn suchen, ob nicht etwa der Geist Jehovas ihn weggetragen und ihn auf einen der Berge oder in eins der Täler geworfen hat. Aber er sprach: Sendet nicht. 17 Und sie drangen in ihn, bis er sich schämte. Da sprach er: Sendet! Und so sandten sie fünfzig Mann; und sie suchten drei Tage lang, aber sie fanden ihn nicht. 18 Und sie kehrten zu ihm zurück (er verweilte aber noch in Jericho); und er sprach zu ihnen: Habe ich euch nicht gesagt: Gehet nicht hin?

19 Und die Männer der Stadt sprachen zu Elisa: Siehe doch, die Lage der Stadt ist gut, wie mein Herr sieht, aber das Wasser ist schlecht, und das Land ist unfruchtbar. Eig. bringt Fehlgeburten20 Da sprach er: Holet mir eine neue Schale, und tut Salz darein! Und sie holten sie ihm. 21 Und er ging hinaus zu der Quelle des Wassers, und warf das Salz hinein und sprach: So spricht Jehova: Ich habe dieses Wasser gesund gemacht; es wird weder Tod noch Unfruchtbarkeit mehr daraus entstehen. 22 Und das Wasser wurde gesund bis auf diesen Tag, nach dem Worte, das Elisa geredet hatte. 23 Und er ging von dannen hinauf nach Bethel; und als er auf dem Wege hinaufging, da kamen kleine Knaben aus der Stadt heraus, und verspotteten ihn und sprachen zu ihm: Komm herauf, And.: Steige hinauf Kahlkopf! Komm herauf, And.: Steige hinauf Kahlkopf! 24 Und er wandte sich um und sah sie an und fluchte ihnen im Namen Jehovas. Da kamen zwei Bären aus dem Walde und zerrissen von ihnen 42 Kinder. 25 Und er ging von dannen nach dem Berge Karmel; und von dort kehrte er nach Samaria zurück.

Ka Tangohia a Irāia ki te Rangi

1 , i te meatanga a Ihowā kia tangohia atu a Irāia ki te rangi i roto i te tūkauati, ka haere atu a Irāia rāua ko Eriha i Kirikara. 2 , ka mea atu a Irāia ki a Eriha, "Hei konei koe noho ai, kua ungā hoki ahau e Ihowā ki Pētēre."

Anō ko Eriha, "E ora ana a Ihowā, e ora ana hoki tōu wairua, e kore ahau e whakarere i a koe." Heoi, haere tahi ana rāua ki raro, ki Pētēre.

3 , ka puta mai ngā tama a ngā poropiti i Pētēre ki a Eriha, ā, ka mea ki a ia, "E mōhio ana rānei koe ko āianei tangohia ai e Ihowā tōu ariki i runga i tōu upoko?"

Anō ko ia, "E mōhio ana anō ahau; whakarongoa."

4 , ka mea a Irāia ki a ia, "E Eriha, hei konei koe noho ai; kua ungā hoki ahau e Ihowā ki Heriko."

Anō ko tērā, "E ora ana a Ihowā, e ora ana hoki tōu wairua, e kore ahau e whakarere i a koe." Heoi, haere ana rāua ki Heriko.

5 , ka whakatata mai ngā tama a ngā poropiti i Heriko ki a Eriha, ā, ka mea ki a ia, "E mōhio ana rānei koe ko āianei tangohia ai e Ihowā tōu ariki i runga i tōu upoko?"

Anō ko ia, "E mōhio ana anō ahau; whakarongoa."

6 , ka mea a Irāia ki a ia, "Hei konei koe noho ai; kua ungā hoki ahau e Ihowā ki Horano."

Anō ko tērā, "E ora ana a Ihowā, e ora ana anō hoki tōu wairua, e kore ahau e whakarere i a koe." , haere ana rāua tokorua.

7 , ka haere ētahi tāngata e rima tekau, he tama ngā poropiti, ā, atu ana i tawhiti; me te anō rāua tokorua i te taha o Horano. 8 , ka mau a Irāia ki tōna koroka, whakakopaia ana e ia, patua ana ki ngā wai, ā, ka wehea ki tētahi taha, ki tētahi taha, ā, whiti ana rāua i te wāhi maroke.

9 Ā, rāua whitinga, ka mea a Irāia ki a Eriha, "Tonoa mai, ko te aha e meatia e ahau māu i ahau kīanō kia wehea noatia i a koe."

Anō ko Eriha, "Kia rereruatia mai ki ahau te wāhi wairua i a koe ."

10 , ka mea tērā, "He mea pakeke tāu i tono mai ; he ahakoa , ki te kite koe i ahau e tangohia atu ana i a koe, ka rite ki tāu ; ki te kāhore, ka kore e pēnā."

11 , i a rāua e haere ana, me te kōrero haere, ka puta mai tētahi hāriata ahi me ngā hōiho ahi, ā, wehea ana rāua tokorua; ā, kake ana a Irāia i roto i te tūkauati ki te rangi. 12 Ā, ka kite a Eriha, ka karanga ia, "E tōku pāpā, e tōku pāpā, e ngā hāriata o Īharaira, e ōna kaieke hōiho!" Ā, kīhai ia i kite i a ia i muri. , ka mau ia ki ōna kākahu ake, ā, haea iho kia rua ngā wāhi.

13 I tangohia ake hoki e ia te koroka o Irāia i marere i runga i a ia, ā, hoki ana, ana i te pareparenga o Horano. 14 , ka mau ia ki te koroka o Irāia i marere nei i runga i a ia, ā, patua iho ki ngā wai, me te anō, "Kei hea a Ihowā, te Atua o Irāia?" , ka patua e ia ngā wai, wehe ana ki tētahi taha, ki tētahi taha; ā, whiti ana a Eriha.

15 Ā, te kitenga o ngā tama a ngā poropiti, o ērā o Heriko i te ritenga mai ki a ia, ka mea rātou, "Kua tau te wairua o Irāia ki runga ki a Eriha."

, haere ana mai rātou ki te whakatau i a ia, piko ana ki tōna aroaro ki te whenua. 16 , ka mea rātou ki a ia, "Nanā, tēnei ētahi tāngata e rima tekau kei āu pononga, he mārohirohi; tukua rātou kia haere ki te rapu i tōu ariki; kei tūpono kua kāhakina atu ia e te Wairua o Ihowā, kua makā ki runga ki tētahi maunga, ki roto rānei ki tētahi awaawa."

, ka mea ia, "Kaua e ungā."

17 Ā, i rātou tohenga ā whakamā noa ia, ka atu ia, "Ungā." , ungā ana e rātou e rima tekau ngā tāngata; ā, e toru ngā i rapu ai rātou, heoi kīhai kitea. 18 , hoki ana rātou ki a ia, (i Heriko hoki ia e noho ana); ā, ka mea ia ki a rātou, "Kīhai ianei ahau i atu ki a koutou, Kaua e haere?"

Ngā Merekara a Eriha

19 , ka mea ngā tāngata o te ki a Eriha, "Nanā, he pai te tūranga o tēnei , e kite nei hoki tōku ariki; engari ko te wai he kino, ā, ko te whenua he whakatahe."

20 , ka mea ia, "Maua mai he oko hou ki ahau, ka mea he tote ki roto." , ka kawea mai e rātou ki a ia.

21 , haere ana ia ki te mātāpuna o te wai, ā, makā ana te tote ki roto, me te anō, "Ko te kupu tēnei a Ihowā: Kua ora tēnei wai i ahau; heoi anō o konei mate, o konei whakatahe." 22 , ora tonu ake taua wai ā mohoa noa nei, pērā tonu me Eriha kupu i kōrero ai.

23 , ka haere atu ia i reira ki Pētēre; ā, i a ia e haere ana i te ara, ka puta mai ētahi tamariki ririki i te , ka taunu ki a ia, ka mea, "Pākira, haere ki runga; pākira, haere ki runga."

24 , ka tahuri ake ia, ka titiro ki a rātou, ā, kangā iho rātou i runga i te ingoa o Ihowā. , ko te putanga mai o ngā pea uha e rua i te ngahere, ā, haehaea ana ētahi o rātou, e whā tekau rua ngā tamariki.

25 , haere atu ana ia i reira ki Maunga Karamere, ā, hoki ana i reira ki Hamaria.

Veja também