Pular para o conteúdo
Publicidade

Números 32

MRI2012

1 Und die Kinder Ruben und die Kinder Gad hatten viel Vieh, in gewaltiger Menge; und sie sahen das Land Jaser und das Land Gilead, und siehe, der Ort war ein Ort für Vieh. 2 Und die Kinder Gad und die Kinder Ruben kamen und sprachen zu Mose und zu Eleasar, dem Priester, und zu den Fürsten der Gemeinde und sagten: 3 Ataroth und Dibon und Jaser und Nimra und Hesbon und Elale und Sebam und Nebo und Beon, 4 das Land, welches Jehova vor der Gemeinde Israel geschlagen hat, ist ein Land für Vieh, und deine Knechte haben Vieh. 5 Und sie sprachen: Wenn wir Gnade in deinen Augen gefunden haben, so möge dieses Land deinen Knechten zum Eigentum gegeben werden; laß uns nicht über den Jordan ziehen! 6 Und Mose sprach zu den Kindern Gad und zu den Kindern Ruben: Sollen eure Brüder in den Streit ziehen, und ihr wollt hier bleiben? 7 Und warum wollt ihr das Herz der Kinder Israel davon abwendig machen, in das Land hinüber zu ziehen, welches Jehova ihnen gegeben hat? 8 So haben eure Väter getan, als ich sie von Kades-Barnea aussandte, das Land zu besehen: 9 sie zogen hinauf bis zum Tale Eskol und besahen das Land; und sie machten das Herz der Kinder Israel abwendig, daß sie nicht in das Land gingen, welches Jehova ihnen gegeben hatte. 10 Und der Zorn Jehovas entbrannte an jenem Tage, und er schwur und sprach: 11 Wenn die Männer, die aus Ägypten hinaufgezogen sind, von zwanzig Jahren und darüber, das Land sehen werden, das ich Abraham und Isaak und Jakob zugeschworen habe! denn sie sind mir nicht völlig nachgefolgt; 12 ausgenommen Kaleb, der Sohn Jephunnes, der Kenisiter, und Josua, der Sohn Nuns; denn sie sind Jehova völlig nachgefolgt. 13 Und der Zorn Jehovas entbrannte wider Israel, und er ließ sie vierzig Jahre lang in der Wüste umherirren, bis das ganze Geschlecht aufgerieben war, welches getan hatte, was böse war in den Augen Jehovas. 14 Und siehe, ihr seid aufgestanden an eurer Väter Statt, eine Brut von sündigen Männern, um die Glut des Zornes Jehovas gegen Israel noch zu mehren. 15 Wenn ihr euch hinter ihm W. von hinter ihm her abwendet, so wird er es noch länger in der Wüste lassen, und ihr werdet dieses ganze Volk verderben.

16 Und sie traten zu ihm und sprachen: Kleinviehhürden wollen wir hier bauen für unsere Herden, und Städte für unsere Kinder; 17 wir selbst aber wollen uns eilends rüsten vor den Kindern Israel her, bis wir sie an ihren Ort gebracht haben; und unsere Kinder sollen in den festen Städten bleiben vor den And. üb.: wegen der Bewohnern des Landes. 18 Wir wollen nicht zu unseren Häusern zurückkehren, bis die Kinder Israel ein jeder sein Erbteil empfangen haben. 19 Denn wir wollen nicht mit ihnen erben jenseit des Jordan und weiterhin, denn unser Erbteil ist uns diesseit des Jordan gegen Sonnenaufgang zugekommen. 20 Da sprach Mose zu ihnen: Wenn ihr dieses tut, wenn ihr euch vor Jehova zum Streite rüstet, 21 und alle unter euch, die gerüstet sind, vor Jehova über den Jordan ziehen, bis er seine Feinde vor sich ausgetrieben hat, 22 und das Land vor Jehova unterjocht ist, und ihr danach zurückkehret, so sollt ihr schuldlos sein gegen Jehova und gegen Israel; und dieses Land soll euch zum Eigentum sein vor Jehova. 23 Wenn ihr aber nicht also tut, siehe, so habt ihr wider Jehova gesündigt; und wisset, daß eure Sünde euch finden wird. 24 Bauet euch Städte für eure Kinder und Hürden für euer Kleinvieh, und tut, was aus eurem Munde hervorgegangen ist. 25 Und die Kinder Gad und die Kinder Ruben sprachen zu Mose und sagten: Deine Knechte werden tun, so wie mein Herr gebietet. 26 Unsere Kinder, unsere Weiber, unsere Herden und all unser Vieh d. h. Zug- und Lastvieh sollen daselbst in den Städten Gileads sein; 27 deine Knechte aber, alle zum Heere O. Kriege Gerüsteten, werden vor Jehova hinüberziehen in den Streit, so wie mein Herr redet.

28 Und Mose gebot ihrethalben Eleasar, dem Priester, und Josua, dem Sohne Nuns, und den Häuptern der Väter der Stämme der Kinder Israel; 29 und Mose sprach zu ihnen: Wenn die Kinder Gad und die Kinder Ruben, alle zum Streit Gerüsteten, mit euch vor Jehova über den Jordan ziehen, und das Land vor euch unterjocht sein wird, so sollt ihr ihnen das Land Gilead zum Eigentum geben; 30 wenn sie aber nicht gerüstet mit euch hinüberziehen, so sollen sie sich unter euch ansässig machen im Lande Kanaan. 31 Und die Kinder Gad und die Kinder Ruben antworteten und sprachen: Wie Jehova zu deinen Knechten geredet hat, so wollen wir tun. 32 Wir wollen gerüstet vor Jehova in das Land Kanaan hinüberziehen, und unser Erbbesitztum verbleibe uns diesseit des Jordan. 33 Und Mose gab ihnen, den Kindern Gad und den Kindern Ruben und der Hälfte des Stammes Manasse, des Sohnes Josephs, das Königreich Sihons, des Königs der Amoriter, und das Königreich Ogs, des Königs von Basan, das Land nach seinen Städten in ihren Grenzen, die Städte des Landes ringsum. 34 Und die Kinder Gad bauten Dibon und Ataroth und Aroer, 35 und Ateroth-Schofan und Jaser und Jogbeha, 36 und Beth-Nimra und Beth-Haran, feste Städte und Kleinviehhürden. 37 Und die Kinder Ruben bauten Hesbon und Elale und Kirjathaim, 38 und Nebo und Baal-Meon, deren Namen geändert wurden, und Sibma; und sie benannten die Städte, die sie bauten, mit anderen Namen. - 39 Und die Söhne Makirs, des Sohnes Manasses, zogen nach Gilead und nahmen es ein; und sie trieben O. er trieb die Amoriter, die darin wohnten, aus. 40 Und Mose gab Gilead dem Makir, dem Sohne Manasses; und er wohnte darin. 41 Und Jair, der Sohn Manasses, zog hin und nahm ihre Dörfer ein und nannte sie Dörfer Jairs. 42 Und Nobach zog hin und nahm Kenath und seine Tochterstädte ein und nannte es Nobach nach seinem Namen.

Ngā Iwi ki te Rāwhiti o Horano

1 , he tini rawa ngā kāhui a ngā tama a Reupena, rātou ko ngā tama a Kara; ā, ka kite rātou i te whenua o Iatere, i te whenua hoki o Kireara, , he wāhi pai tēnā wāhi ngā kāhui. 2 , ka haere ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena, ka kōrero ki a Mohi rāua ko Ereātara tohunga, ki ngā rangatira anō o te whakaminenga, ka mea, 3 "Ko Ataroto, ko Ripono, ko Iatere, ko Nimira, ko Hehepona, ko Ereare, ko Hepama, ko Nepo, ko Peono 4 ko te whenua katoa i patua e Ihowā i te aroaro o te whakaminenga o Īharaira he whenua pai tēnā ngā kāhui, he kāhui anō hoki a āu pononga." 5 I mea anō rātou, "Mehemea e manakohia ana mātou i tōu aroaro, me hōmai tēnei whenua hei kāinga āu pononga; kaua mātou e meatia kia whiti i Horano."

6 , ka mea a Mohi ki ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena: "Ko ō koutou tēina koia kia haere ki te whawhai, ā, ko koutou kia noho ki konei? 7 He aha koutou i pēhi ai i te ngākau o ngā tama a Īharaira kia kaua e whiti ki te whenua i hōmai e Ihowā ki a rātou? 8 I pēnā anō ō koutou mātua i tāku tononga atu i a rātou i Karehepārenea kia kite i te whenua. 9 I rātou haerenga hoki ki runga ki te awaawa o Ehekora, ā, ka kite rātou i te whenua, , pēhia ana e rātou ngā ngākau o ngā tama a Īharaira, kia kaua e haere ki te whenua i hōmai nei e Ihowā ki a rātou. 10 , ko te muranga o Ihowā riri i taua , ā, ka oati ia, ka mea, 11 E kore rawa ngā tāngata i haere mai nei i Īhipa, ngā mea e rua tekau, he maha atu rānei ō rātou tau, e kite i te whenua i oati ai ahau ki a Āperahama, ki a Īhaka, ki a Hākopa; rātou kīhai i tino whai i ahau 12 heoi anō ko Karepe, ko te tama a Iepune Keniti, rāua ko Hohua, te tama a Nunu; rāua i tino whai i a Ihowā.13 , ko te muranga o te riri o Ihowā ki a Īharaira, ā, meinga ana rātou kia kōpikopiko i te koraha, e whā tekau ngā tau, ā poto noa taua whakapaparanga i mahi i te kino i te tirohanga a Ihowā.

14 ", kua ara ake koutou hei whakakapi ō koutou mātua, he huanga tāngata hara, hei whakanui atu i te mura o Ihowā riri ki a Īharaira. 15 te mea ki te tahuri koutou, ā, kāhore e whai i a ia, ka waiho anō rātou e ia i te koraha; ā, koutou ka ngaro ai tēnei iwi katoa."

16 , ka whakatata rātou ki a ia, ka mea: "Ka hangā e mātou he taiepa hipi ki konei ā mātou kararehe, me ētahi ā mātou tamariki. 17 Ko mātou ia ka haere me ā mātou patu i mua i ngā tama a Īharaira, kia kawea anō rātou e mātou ki te wāhi rātou; ā, me noho ā mātou tamariki ki ngā e whai taiepa ana, he wehi hoki i ngā tāngata o tēnei whenua. 18 E kore mātou e hoki ki ō mātou whare, kia riro anō tōna kāinga i tēnei, i tēnei o ngā tama a Īharaira. 19 E kore hoki mātou e tahi me rātou i te kāinga i tāwāhi o Horano, i tua atu rānei; te mea ka riro mai he kāinga mātou i tēnei taha o Horano, i te taha ki te rāwhiti."

20 , ka mea a Mohi ki a rātou: "Ki te meatia tēnei mea e koutou ki te haere koutou me ā koutou patu i te aroaro o Ihowā ki te whawhai, 21 ki te whiti katoa hoki koutou i Horano me ā koutou patu i te aroaro o Ihowā, kia peia anō e ia ōna hoariri i mua i a ia, 22 ā, ka taea te whenua i te aroaro o Ihowā kātahi koutou ka hoki, ā, ka harakore ki te aroaro o Ihowā, ki te aroaro anō hoki o Īharaira; ā, koutou tēnei whenua hei nohoanga i te aroaro o Ihowā.

23 "Tēnā ia, ka kore koutou e pēnā, nanā, kua hara koutou ki a Ihowā; ā, kia mōhio koutou, e hopukia anō koutou e koutou hara. 24 Hangā ngā ā koutou tamariki, me ngā taiepa ā koutou hipi; meatia anō hoki te mea i puta mai i ō koutou māngai."

25 , ka kōrero ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena ki a Mohi, ka mea, "Ka pēnā āu pononga me tōku ariki i whakahau ai. 26 Ko reira ā mātou tamariki, ā mātou wāhine, ā mātou kāhui, me ā mātou kararehe katoa, ko ngā o Kireara. 27 Ko āu pononga ia me whiti katoa atu, rite rawa i te patu te pakanga, whawhai ai i te aroaro o Ihowā; me pērā me tōku ariki i ai."

28 , ka whakahaua te tikanga rātou e Mohi ki a Ereātara tohunga, rātou ko Hohua tama a Nunu, ko ngā ariki hoki o ngā whare o ngā mātua o ngā iwi o ngā tama a Īharaira. 29 Ā, ka mea a Mohi ki a rātou, "Ki te whiti katoa atu i roto i a koutou ngā tama a Kara i Horano, rātou ko ngā tama a Reupena, me ā rātou patu anō, whawhai ai i te aroaro o Ihowā, ā, ka taea te whenua i koutou aroaro; , me hoatu e koutou te whenua o Kireara kia puritia e rātou; 30 ki te kāhore ia rātou e whiti tahi i a koutou, me ā rātou patu, , tēnā he wāhi hei puritanga rātou i roto i a koutou i te whenua o Kanaana."

31 , ka whakautua e ngā tama a Kara rātou ko ngā tama a Reupena, ka mea, "Ka rite tonu mātou e mea ai ki Ihowā i kōrero mai ai ki āu pononga. 32 Me whiti mātou me ā mātou patu i te aroaro o Ihowā ki te whenua o Kanaana, ā, hei puritanga mātou mātou kāinga i tēnei taha o Horano."

33 , ka hōmai e Mohi ki a rātou, ki ngā tama a Kara, ki ngā tama a Reupena rātou ko tētahi tānga o te iwi o Mānahi tama a Hōhepa te kīngitanga o Hihona kīngi o ngā Amori, me te kīngitanga o Oka kīngi o Pahana, te whenua me ōna i roto i ō rātou rohe, arā ngā o te whenua ā tawhio noa.

34 , ka hangā e ngā tama a Kara a Ripono, a Ataroto, a Aroere, 35 me Ateroto Hopana, me Iatere, me Iokopeha, 36 me Petenimira, me Peteharana; he taiepa, me ngā taiepa ngā hipi. 37 Ā, ngā tama a Reupena i hanga a Hehepona, a Ereare, a Kiriataima, 38 a Nepo, a Paara-Meono, (i whakaputaia kētia hoki ngā ingoa) me Hipima. I huaina anō hoki e rātou he ingoa ki ngā i hangā e rātou.

39 Ā, i haere atu ngā tama a Makiri tama a Mānahi ki Kireara, ā, tangohia ana e ia, peia ana hoki te Amori i reira. 40 Ā, i hoatu e Mohi a Kireara ki a Makiri tama a Mānahi; ā, noho ana ia i reira. 41 Ā, i haere a Haira tama a Mānahi, ā, tangohia ana e ia ngā o reira, ā, huaina iho e ia, ko Hawotohaira. 42 Ā, i haere a Nopaha, ā, tangohia ana e ia a Kenata, me ōna ririki, ā, huaina iho ki tōna ingoa, ki a Nopaha.

Veja também