1 Kaj jen estas la beno, per kiu benis Moseo, la Dia homo, la Izraelidojn antaŭ sia morto. 2 Li diris:
La Eternulo venis de Sinaj
Kaj eklumis al ili de Seir;
Li ekbrilis de la monto Paran
Kaj venis el milmiloj da sanktuloj;
Ĉe Lia dekstra flanko estas fajro de leĝo por ili.
3 Vere Li amas la popolojn;
Ĉiuj Liaj sanktuloj estas en Via mano;
Kaj ili falis antaŭ Viaj piedoj,
Por aŭskulti Viajn vortojn.
4 Instruon transdonis al ni Moseo,
Heredaĵon por la komunumo de Jakob.
5 Kaj li fariĝis reĝo en Jeŝurun,
Kiam kunvenis la ĉefoj de la popolo,
Kune la triboj de Izrael.
6 Vivu Ruben, kaj li ne mortu;
Kaj liaj viroj ne estu malmultaj. 7 Kaj ĉi tion pri Jehuda li diris:
Aŭdu, ho Eternulo, la voĉon de Jehuda,
Kaj alkonduku lin al lia popolo;
Per siaj manoj li sin defendos,
Kaj Vi estu helpanto kontraŭ liaj malamikoj.
8 Kaj pri Levi li diris:
Viaj signoj de lumo kaj de justo estu por Via sankta viro,
Kiun Vi elprovis en Masa,
Kun kiu Vi malpacis ĉe la Akvo de Malpaco;
9 Kiu diras pri sia patro kaj pri sia patrino:
Mi ne vidis ilin;
Kiu ne rekonis siajn fratojn
Kaj ne konis siajn filojn:
Ĉar ili observis Viajn dirojn
Kaj gardis Vian interligon;
10 Ili instruu Viajn leĝojn al Jakob
Kaj Vian instruon al Izrael;
Ili metu incenson antaŭ Vian vizaĝon,
Kaj bruloferojn sur Vian altaron.
11 Benu, ho Eternulo, lian forton,
Kaj favoru la faron de liaj manoj;
Frapu la lumbon de tiuj, kiuj leviĝas kontraŭ lin,
Kaj de liaj malamantoj, ke ili ne povu releviĝi.
12 Pri Benjamen li diris:
La amato de la Eternulo loĝos sendanĝere ĉe Li;
Li protektas lin ĉiutage,
Kaj inter Liaj brakoj li ripozas.
13 Kaj pri Jozef li diris:
Benita de la Eternulo estas lia tero,
Per donoj de la ĉielo, per roso,
Kaj per la profundaĵo, kuŝanta malsupre,
14 Kaj per donoj, produktataj de la suno,
Kaj per donoj, kiujn eligas la lunoj,
15 Kaj per la plejbonaĵoj de la antikvaj montoj,
Kaj per la donoj de la eternaj montetoj,
16 Kaj per la donoj de la tero kaj de ĝia abundeco.
Kaj la favoro de Tiu, kiu aperis en la arbetaĵo,
Venu sur la kapon de Jozef
Kaj sur la verton de la elektito inter liaj fratoj.
17 Lia unuenaskita bovido estas belega,
Kaj liaj kornoj estas kiel kornoj de bubalo;
Per ili li kornobatos ĉiujn popolojn kune ĝis la randoj de la tero.
Tio estas la dekmiloj de Efraim,
Tio estas la miloj de Manase.
18 Kaj pri Zebulun li diris:
Ĝoju, Zebulun, ĉe via eliro;
Kaj Isaĥar, en viaj tendoj.
19 La popolojn ili vokas sur la monton;
Tie ili oferbuĉas oferojn de justeco;
Ĉar ili nutras sin per la riĉaĵo de la maro,
Kaj per trezoroj, kaŝitaj en la sablo.
20 Kaj pri Gad li diris:
Benata estu la disvastiganto de Gad;
Kiel leono li kuŝas,
Kaj li disŝiras brakon kune kun la verto.
21 Li elrigardis al si komencaĵon,
Ĉar tie la leĝdonanto destinis por li parton;
Kaj li venis kun la ĉefoj de la popolo,
Plenumis la justecon de la Eternulo
Kaj Liajn decidojn pri Izrael.
22 Kaj pri Dan li diris:
Dan estas juna leono,
Kiu elsaltas el Baŝan. 23 Kaj pri Naftali li diris:
Naftali estas sata de favoro
Kaj plena de beno de la Eternulo;
Okcidenton kaj sudon li posedu.
24 Kaj pri Aŝer li diris:
Benita inter la filoj estas Aŝer;
Li estu amata de siaj fratoj,
Kaj li trempu en oleo sian piedon;
25 Fero kaj kupro estu viaj rigliloj;
Kaj dum via tuta vivo daŭru via bonstato.
26 Ne ekzistas simila al Dio, ho Jeŝurun,
Kiu sidas en la ĉielo por via helpo,
En Sia majesto en la nuboj.
27 La Dio antikva estas loĝejo,
Kaj malsupre estas brakoj eternaj.
Kaj Li forpelis de antaŭ vi la malamikon,
Kaj diris: Ekstermu.
28 Kaj Izrael loĝas sendanĝere, sola;
La fonto de Jakob estas sur tero de greno kaj mosto,
Kaj lia ĉielo gutigas roson.
29 Feliĉa vi estas, ho Izrael!
Kiu estas simila al vi, popolo helpata de la Eternulo,
La ŝildo de via helpo kaj la glavo de via gloro?
Flatos vin viaj malamikoj,
Kaj vi paŝados sur iliaj altaĵoj.
Mose välsignar Israel
1 1 Mos 49:1f. Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose uttalade över Israels barn före sin död. 2 Dan 7:10, Hab 3:3, Apg 7:53, Gal 3:19. Han sade:
Herren kom från Sinai,
han gick upp över dem från Seir.
Han strålade fram från berget Paran,
ur skaran av mångtusen heliga.
På hans högra sida
brann i eld en lag för dem.
3 I sanning älskar han folken.
Alla hans heliga är i din hand.
De faller ner vid din fot,
de tar emot av dina ord.
4 Mose gav oss en lag,
en arvedel för Jakobs församling.
5 Han blev kung i Jeshurun
när folkets huvudmän samlades,
Israels alla stammar.
6 Låt Ruben leva och inte dö.
Men hans män blir en liten skara.
7 Detta sade han om Juda:
Hör, o Herre, Juda röst,
låt honom komma till sitt folk.
Med sina händer strider han
för dem.
Bli hans hjälp mot hans fiender.
8 2 Mos 17:7, 28:30, 4 Mos 20:13. Om Levi sade han:
Dina tummim33:8Dina tummimAndra handskrifter (så Septuaginta): "Ge Levi dina tummim". och dina urim33:8tummim … urimTvå stenar, kanske ljus och mörk, som användes för att söka Guds vilja genom lottkastning (4 Mos 27:21, 1 Sam 28:6, Ords 16:33).
tillhör din trogne
som du prövade i Massa,
som du kämpade med
vid Meribas vatten,
9 2 Mos 32:25f, Matt 10:37, 19:29, Luk 14:26. han som sade om sin far och sin mor:
’Jag ser dem inte’,
som inte ville kännas vid
sina bröder33:9inte ville kännas vid sina bröderVid Guds straffdom efter guldkalven (se 4 Mos 32:27).
eller veta av sina barn,
för de tog vara på ditt ord
och höll ditt förbund.
10 De ska lära Jakob dina förordningar
och Israel din lag.
De ska bära fram rökelse
för din näsa33:10för din näsaAnnan översättning (så Septuaginta): "för din vrede" (jfr 4 Mos 16:46).
och heloffer på ditt altare.
11 Välsigna, o Herre, hans kraft,
låt hans händers verk behaga dig.
Krossa höfterna
på hans motståndare
så att hans fiender
inte kan resa sig.
12 Om Benjamin sade han:
Herrens älskade
ska bo i trygghet hos honom
som alltid skyddar honom.
Mellan hans höjder ska han bo.
13 Om Josef sade han:
Må hans land
bli välsignat av Herren
med himlens ädlaste gåvor,
med dagg,
med gåvor från djupet
som ligger där nere,
14 med solens finaste skördar
och månvarvens finaste frukter,
15 med de uråldriga bergens
yppersta skatter
och de eviga höjdernas
finaste frukt,
16 2 Mos 3:2f, Apg 7:30. med jordens finaste frukt
och all dess fullhet,
med nåd från honom
som bodde i busken33:16bodde i buskenDen brinnande busken där Gud uppenbarade sig för Mose (2 Mos 3)..
Låt detta komma
över Josefs huvud,
över hjässan på fursten
bland bröder.
17 4 Mos 23:22, 24:8. Härlig är den förstfödde
bland hans tjurar,
som vildoxens är hans horn.
Med dem stångar han folken,
också dem som bor
vid jordens ändar.
Sådana är Efraims tiotusenden,
sådana Manasses tusenden.
18 Om Sebulon sade han:
Gläd dig, Sebulon, när du drar ut,
och du Isaskar i dina tält.
19 De bjuder in folk till sitt berg,
där offrar de rätta offer,
för de suger till sig havens rikedom
och skatter dolda i sanden.
20 Om Gad sade han:
Lovad är han
som gav rymligt land åt Gad!
Han bor som en lejonhona
och krossar både arm och hjässa.
21 4 Mos 32:16f. Han utsåg den bästa delen
åt sig själv,
för där var hans
härskarlott förvarad.
När folkets huvudmän
kom samman,
utförde han Herrens rätt
och hans domar med Israel.
22 Om Dan sade han:
Dan är ett ungt lejon
som rusar ner från Bashan.33:22BashanGolanhöjderna. Dan flyttade senare till området nordväst om Bashan (se Dom 18).
23 Om Naftali sade han:
Naftali har fått riklig nåd
och full välsignelse av Herren.
Väster och söder
ska du ta i besittning.
24 Om Asher sade han:
Välsignad bland söner
är Asher.
Må han bli älskad av sina bröder
och doppa sin fot i olja.
25 Av järn och koppar
ska dina reglar vara,
och som dina dagar din kraft.
26 Ingen är som Jeshuruns Gud,
han som far fram på himlen
till din hjälp,
på skyarna i sitt majestät.
27 Ps 90:1. En tillflykt är han, urtidens Gud,
och här nere råder
hans eviga armar.
Han ska jaga fienderna framför dig
och säga: Förgör dem!
28 Jer 23:6, 33:16. Så ska Israel bo i trygghet,
Jakobs källa lämnas ifred
i ett land med säd och vin,
under en himmel
som dryper av dagg.
29 Salig är du, Israel.
Vem är som du?
Du är ett folk
som har sin räddning i Herren.
Han är din skyddande sköld,
ditt ärorika svärd.
Dina fiender ska krypa för dig,
och du ska gå fram
över deras höjder.