1 Koia ahau, tā te Ariki herehere, ka whakahau nei i a koutou kia rite tā koutou haere ki te karangatanga i karangatia ai koutou, 2 kia pāpaku rawa te ngākau, kia māhaki, kia manawanui, kia āta hanga tētahi ki tētahi, i runga i te aroha; 3 me whai kia mau te kotahitanga o te Wairua, he mea paihere nā te rangimārie. 4 Kotahi tonu te tinana, kotahi te Wairua, pērā hoki me tō koutou karangatanga, kotahi tonu te mea o tō koutou karangatanga hei tūmanakotanga atu; 5 kotahi Ariki, kotahi whakapono, kotahi iriiri, 6 kotahi Atua, ko te Matua o ngā mea katoa, kei runga nei ia i ngā mea katoa, puta noa ia i ngā mea katoa, kei roto hoki i te katoa.
7 Kua oti ia te aroha noa te hōmai ki tēnei, ki tēnei, o tātou, i runga i te mēhua o tā te Karaiti hōmaitanga. 8 Nā reira hoki ia i mea ai:
"I tōna kakenga ki runga,
whakaraua ana e ia ngā whakarau,
ā, hoatu mea ana ia mā ngā tāngata."
9 (Nā, ko tēnei, "I kake ia ki runga," he aha, mehemea kāhore ia i mātua heke ki ngā wāhi o raro rawa o te whenua? 10 Tērā i heke rā, ko ia anō i kake atu nei ki runga ake i ngā rangi katoa, kia kī ai ngā mea katoa i a ia.) 11 Ā, hōmai ana e ia ko ētahi hei āpōtoro; ko ētahi hei poropiti; ko ētahi hei kaikauwhau i te rongopai; ko ētahi hei hēpara, hei kaiwhakaako; 12 kia tino rite ai te hunga tapu mō te mahi minita, mō te hanga i te whare, arā i te tinana o te Karaiti; 13 kia tae katoa rā anō tātou ki te kotahitanga o te whakapono, o te mātauranga hoki ki te Tama a te Atua, kia tino tangata, kia eke ki te mēhua o te tino kaumātuatanga e tutuki ai ki tō te Karaiti.
14 Kia mutu ai tō tātou tamarikitanga, te ākina, te kāhakihakina e ngā hau katoa o te whakaako, he whakawiringa kē nā te tangata, he māminga, he whakapōhēhē. 15 Engari, kia kōrero pono ai i runga i te aroha, kia tupu ai tātou ki roto ki a ia i ngā mea katoa, ko te upoko nei ia, ko te Karaiti; 16 nōna nei te tinana katoa, he mea whakapiri mārie, he mea āta hono e ngā meatanga a ngā hononga katoa, whakarite rawa ki te nui o te mahinga a ia wāhi, a ia wāhi, e mea ana i te tinana kia neke ake, hei whare e hanga ana i a ia i runga i te aroha.
17 Nā, ko tāku tēnei e kī nei, e whakaatu nei i roto i te Ariki, kia kāti tā koutou haere pērā me ērā atu tauiwi, e haere nei i roto i te whakahīhī o tō rātou hinengaro, 18 kua oti nei te whakapōuri ō rātou whakaaro, kua tangata kē ki tō te Atua ora, i te kūware o roto i a rātou, he pakeke hoki nō ō rātou ngākau. 19 Kāhore ō rātou ohoohonga, ā, tukua ana rātou e rātou anō ki te hiahia taikaha; riro pū rātou ki te mahi i ngā mea poke katoa.
20 Ko koutou ia kīhai i pērā tō koutou ako i a te Karaiti, 21 ki te mea kua rongo koutou ki a ia, kua whakaakona e ia ki ngā mea e rite ana ki te pono i roto i a Īhu. 22 Kia whakarērea e koutou te tangata tawhito, he āhua nō tō koutou whakahaere ō mua; he mea pirau nei hoki ia i runga i ngā hiahia tinihanga; 23 kia whakahoutia te wairua o tō koutou hinengaro; 24 kia kākahuria iho hoki ki a koutou te tangata hou, nō tā te Atua nei te hanganga i runga i te tika, i te tapu o te pono.
25 Heoi, whakarērea atu te teka; kia pono te kōrero ki tōna hoa, ki tōna hoa; he wāhi hoki tātou tētahi nō tētahi. 26 "Kia riri, ā, kaua e hara": kei toene te rā ki tō koutou riri, 27 kaua hoki tētahi wāhi e tukua ki te rēwera. 28 Ko te tangata tāhae, me whakamutu tāna tāhae; engari me mahi ko ōna ringa anō hei mahi i te mea pai, kia whai rawa ai ia hei hoatutanga māna ki te rawakore.
29 Kei puta tētahi kupu kino i ō koutou māngai, engari hei te mea e tau ana hei hanga i te pai, kia whiwhi ai ki te pai ngā tāngata e rongo ana. 30 Kaua hoki e whakapōuritia te Wairua Tapu o te Atua, nāna nei koutou i hīri mō te rā o te whakaoranga. 31 Kia wehea rawatia atu i roto i a koutou te nanakia, te riri, te āritarita, te ngangau, te kōrero kino, me te mauāhara katoa; 32 kia ngāwari tō koutou tikanga tētahi ki tētahi, kia pai te ngākau, me te hohou noa iho i te rongo tētahi ki tētahi, kia pērā anō me te Atua i hohou nei i te rongo ki a koutou i roto i a te Karaiti.
1 Ef 3:1, Kol 1:10. Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 2 Kol 3:12f. Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. 3 Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 Rom 12:5, 1 Kor 12:13.en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 Mal 2:10, Rom 11:36.en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla.
7 Rom 12:3, 6, 1 Kor 12:4f. Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan. 8 Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor.4:8 Ps 68:19. Ordet "gav" följer en rabbinsk tolkningstradition som återfinns i den arameiska targumen (översättningen) till Psaltaren.9 Joh 3:13, 6:62, Ef 1:9f. Det att han steg upp, vad innebär det om inte att han också steg ner till jorden4:9ner till jordenOrdagrant: "till den lägre jorden" (jämfört med himlen). Annan översättning: "ner i underjorden" (jfr 1 Petr 3:19).? 10 Ef 1:23, Kol 1:19. Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt.
11 Luk 6:13, Rom 12:7, 1 Kor 12:28. Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, 12 2 Tim 3:17. för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp 13 Kol 1:28. tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.
14 1 Kor 14:20, Hebr 13:9. Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. 15 Ef 1:22, Kol 1:18. Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 Ef 2:21, Kol 2:19. Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.
17 1 Petr 4:3. Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som hedningarna lever. Deras tankar är tomma, 18 Kol 1:21, 1 Petr 1:14. deras förstånd är förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan. 19 Rom 1:24f. Avtrubbade kastar de sig ut i orgier och ägnar sig åt all slags orenhet och får aldrig nog.
20 Men det är inte så ni har lärt känna Kristus. 21 Ni har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. 22 Rom 6:6, Kol 3:8f, 1 Petr 2:1. Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. 23 Rom 12:2. Låt er förnyas till ande och sinne 24 1 Mos 1:26f, 2 Kor 5:17. och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet.
25 Sak 8:16, Kol 3:9. Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är ju delar i samma kropp. 26 Jak 1:19f.Grips ni av vrede, synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede4:26 Ps 4:5.27 1 Petr 5:9, Jak 4:7. och ge inte djävulen något tillfälle4:27tillfälleAnnan översättning: "utrymme".. 28 1 Tess 4:11f, 2 Tess 3:8f. Tjuven ska sluta stjäla och i stället arbeta och göra nytta med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver.
29 Matt 12:36, Ef 5:4. Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för4:29blir till glädje förAnnan översättning: "förmedlar nåd till". dem som hör det. 30 Jes 63:10, Luk 21:28, 2 Kor 1:22. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag. 31 Kol 3:8. Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och förolämpningar och all annan ondska. 32 Matt 6:14, Kol 3:12f, 1 Petr 3:8. Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, så som Gud i Kristus har förlåtit er.