1 Heoi, kua tae te kīngi rāua ko Hāmana ki te hākari, ki te kuīni, ki a Ehetere, 2 ā, ka mea anō te kīngi ki a Ehetere i te rua o ngā rā, i te mea e inu wāina ana, "He aha tāu e mea nei māu, e Kuīni Ehetere? Ka hoatu hoki ki a koe. He aha hoki tāu e tono ai? Ahakoa ko te hāwhe o te kīngitanga, ka meatia."
3 Kātahi ka whakautu a Kuīni Ehetere, ka mea, "Ki te mea kua manakohia ahau e koe, e te kīngi, ā, ki te pai te kīngi; ko tāku e mea ai māku, ko ahau kia whakaorangia, ko tāku e tono nei māku, ko tōku iwi. 4 Kua oti hoki mātou, ahau me tōku iwi, te hoko kia whakangaromia, kia whakamatea, kia hunā. Otiia me i hokona mātou hei pononga tāne, hei pononga wāhine, kua whakarongo puku ahau. E kore anō ia e rite i te hoariri ngā mea a te kīngi ka maumauria nei."
5 Kātahi ka utua e Kīngi Ahahueruha, ka mea ki a Kuīni Ehetere, "Ko wai rā? Kei hea rā te tangata i pokanoa nei tōna ngākau ki te mea i tēnei mea?"
6 Anō rā ko Ehetere, "He hoariri, he hoa whawhai, anei ko te Hāmana kino nei." Kātahi ka mataku a Hāmana i te aroaro o te kīngi rāua ko te kuīni. 7 Nā, whakatika ana te kīngi, i te inumanga wāina, he riri hoki nōna, ā, haere ana ki te kāri o te whare. Ko Hāmana hoki, tū tonu ki te īnoi ki a Kuīni Ehetere mōna kia whakaorangia; i kite hoki ia kua takoto te hē mōna i te kīngi.
8 Kātahi ka hoki te kīngi i te kāri o te whare ki te whare inu wāina, nā, ko Hāmana kua takoto ki te takotoranga o Ehetere.
Kātahi ka mea te kīngi, "E takotoria anō rānei e ia te kuīni i tōku aroaro i te whare?"
Puta ana te kupu i te māngai o te kīngi, ka hīpokina e rātou te mata o Hāmana. 9 Kātahi ka mea a Harapona, tētahi o ngā rangatira rūma i te aroaro o te kīngi, "Nanā, te tārawa e rima tekau whatīanga te tiketike, i hangā e Hāmana mō Mororekai, nāna nei te kupu pai mō te kīngi, e tū rā i te whare o Hāmana."
Anō rā ko te kīngi, "Tāronatia ia ki runga." 10 Heoi, tāronatia ana a Hāmana ki runga ki te tārawa i oti rā i a ia mō Mororekai, ā, ka māriri iho te riri o te kīngi.
1 Est 5:8, 6:14. Så kom kungen och Haman till festmåltiden hos drottning Ester. 2 Est 5:3, 6, 9:12. Även nu på den andra dagen sade kungen till Ester medan vinet dracks: "Vad är din önskan, drottning Ester? Den ska beviljas. Vad är din begäran? Om det så gäller halva riket ska den uppfyllas." 3 Drottning Ester svarade: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och om kungen så finner för gott: Skona mitt liv, det är min önskan, och skona mitt folk, det är min begäran. 4 Est 3:13. För vi har blivit sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dödas och förgöras. Hade vi bara blivit sålda som slavar och slavinnor skulle jag ha tigit. Den olyckan hade inte varit stor nog att besvära kungen med." 5 Då svarade kung Ahasveros drottning Ester: "Vem är det? Var är han som har vågat göra något sådant?" 6 Est 3:10. Ester sade: "Det är en motståndare och fiende, den onde Haman där."
Haman blev förskräckt för kungen och drottningen. 7 Kungen reste sig från bordet i vredesmod, lämnade sitt vin och gick ut i palatsets trädgård. Men Haman stannade kvar7:7stannade kvarEtt svårt brott, eftersom ingen icke-kastrerad man fick vara ensam med någon av kungens kvinnor (jfr not till 2:3). för att vädja till drottning Ester för sitt liv, för han insåg att kungen hade beslutat om hans olycka. 8 När kungen kom tillbaka från palatsets trädgård till festsalen hade Haman sjunkit ner mot soffan där Ester satt. Då sade kungen: "Tänker han till och med våldföra sig på drottningen härinne i mitt eget hus?" Knappt hade kungen sagt detta förrän man täckte över Hamans ansikte. 9 Est 2:21f, 5:14. Harbona, en av kungens hovmän, sade: "Det finns en påle som Haman reste för Mordokaj, som hjälpte kungen med sina ord. Den står vid Hamans hus, femtio alnar hög." Då sade kungen: "Häng upp honom på den!"
10 Ps 94:23, Ords 26:27. Och man hängde upp Haman på den påle som han hade låtit sätta upp för Mordokaj. Sedan lade sig kungens vrede.