1 "I taua wā," e ai tā Ihowā, "ka waiho ahau hei Atua mō ngā hapū katoa o Īharaira, ko rātou hoki hei iwi māku."
2 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"Ko te iwi i toe i te hoari,
i kite i te manako ki te koraha; arā a Īharaira,
i ahau i haere atu ai ki te mea tānga manawa mōna."
3 I puta mai a Ihowā ki ahau i mua noa atu, i mea mai:
"Āe rā, he aroha pūmau tōku i aroha ai ahau ki a koe;
nā reira, te atawhai i kukume ai ahau i a koe.
4 Ka hangā anō koe e ahau, ā, ka oti koe te hanga,
e te wāhina o Īharaira.
Tērā anō koe ka whakapaipaia ki āu timipera,
ā, ka haere atu i roto i ngā kanikani a te hunga harakoa.
5 Tērā koe e whakatō anō he māra wāina
ki runga ki ngā maunga o Hamaria.
Ka whakatō ngā kaiwhakatō,
ā, ka kai i ōna hua.
6 Nō te mea tēnā anō te rā, e karanga ai ngā kaitiaki
i runga i ngā pukepuke o Ēparaima,
‘Whakatika, tātou ka haere ki runga,
ki Hiona, ki a Ihowā, ki tō tātou Atua.’ "
7 Ko te kupu hoki tēnei a Ihowā:
"Waiata i runga i te koa ki a Hākopa,
hāmama mō te metararahi o ngā iwi;
kōrerotia atu, whakamoemititia, mea atu,
‘E Ihowā, whakaorangia tāu iwi,
te mōrehu o Īharaira.’
8 Nanā, ka kawea mai rātou e ahau i te whenua ki te raki,
ka kohikohia mai i ngā tōpito o te whenua,
me ngā matapō, me ngā kopa,
me te wahine e hapū ana, me te wahine hoki e whakamamae ana, i ō rātou taha;
he hui nui tonu rātou e hoki mai ai ki konei.
9 Ka haere mai rātou me te tangi,
ā, ka ārahina rātou e ahau i runga i te īnoi.
Ka meinga rātou e ahau kia haere i te taha o ngā awa wai,
mā te ara tika e kore ai ō rātou waewae e tūtuki i reira;
nō te mea he pāpā ahau ki a Īharaira,
ā, ko Ēparaima tāku mātāmua.
10 "Whakarongo ki te kupu a Ihowā, e ngā iwi,
kōrerotia hoki ki ngā motu o tawhiti,
mea atu, ‘Ko te kaitītaritari o Īharaira, māna rātou e whakawhāiti,
māna rātou e tiaki, ka rite ki tā te hēpara i tāna kāhui.’
11 Kua hokona nei hoki a Hākopa e Ihowā, utua ana e ia,
tangohia mai ana i roto i te ringa o te mea i kaha rawa i a ia.
12 Nā, ka haere mai rātou ka waiata i te wāhi tiketike o Hiona,
ka rere huihui ki te pai o Ihowā,
ki te wīti, ki te wāina, ki te hinu,
ā, ki ngā kūao hipi, kūao kau:
ā, ka rite ō rātou wairua ki te kāri kua oti te whakamākūkū;
ā, ka tino mutu rawa tā rātou tangi.
13 Kātahi te wāhina ka koa ki te kanikani,
me ngā taitama ngātahi ko ngā kaumātua.
Ka meinga hoki e ahau tā rātou tangi hei koa,
ka whakamārietia rātou, ā, ka meinga rātou kia hari i ō rātou mamae.
14 Ka whakatinaia e ahau te wairua o ngā tohunga ki te ngako,
ka mākona anō tōku iwi i tōku pai,"
e ai tā Ihowā.
15 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"I rangona he reo ki Rama,
he uhunga, he tangi, tīwerawera ana,
ko Rahera e tangi ana ki āna tamariki,
ā, kīhai i pai kia whakamārietia mō āna tamariki,
kua kāhore nei."
16 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"Whakamutua te tangi o tōu reo,
ngā roimata hoki i ōu kanohi;
nō te mea ka whai utu tāu mahi,"
e ai tā Ihowā:
"ā, ka hoki mai anō rātou i te whenua o te hoariri.
17 Ka whai tūmanakohanga hoki tōu mutunga,"
e ai tā Ihowā:
"ā, ka hoki mai āu tamariki ki tō rātou ake rohe.
18 "He pono kua rongo ahau i a Ēparaima e tangi ana ki a ia anō, pēnei:
‘Kua pākia ahau e koe, ā, i pākia ahau,
pērā i te kūao kau kīhai i whakaakona ki te ioka.
Whakatahuritia ahau, ā, ka tahuri ahau;
ko koe nei hoki a Ihowā, tōku Atua.
19 He pono i muri i tōku tahuritanga, i rīpenetā ahau;
ā, i muri i tōku whakaakoranga i papaki ahau ki tōku hūhā.
I whakamā ahau, āe rā, i numinumi kau,
nō te mea e waha ana e ahau te ingoa kino o tōku taitamarikitanga.’
20 He tamaiti matenui ianei a Ēparaima nāku?
He tamaiti āhuareka ianei?
Nō te mea ka kōrero ana ahau i te hē mōna,
mau tonu tōku māharahara ki a ia.
Nō reira ōku whēkau i oho ai ki a ia;
he pono ka tohungia ia e ahau,"
e ai tā Ihowā.
21 "Whakatūria ake ētahi tohu ara māu;
hangā he pou waitohu.
E anga tōu ngākau ki te huanui,
ki te ara i haere ai koe.
Hoki mai, e te wāhina o Īharaira,
hoki mai anō ki ēnei pā ōu.
22 Kia pēhea te roa o tōu kōpikopiko,
e te tamāhine tāhurihuri kē?
Kua hangā hoki e Ihowā he mea hou ki runga ki te whenua –
ka karapoti te wahine i te tāne."
23 Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano, a te Atua o Īharaira: "Tēnei ake ka kōrerotia anō tēnei kupu ki te whenua o Hūrā, ki ōna pā hoki, ina whakahokia mai rātou e ahau i te whakarau: ‘Kia manaaki a Ihowā i a koe, e te nohoanga o te tika, e te maunga o te tapu!’ 24 Ā, ka noho tahi a Hūrā me ōna pā katoa ki reira; te hunga ngaki i te whenua me te hunga anō e haere tahi ana me ngā kāhui. 25 Kua tino whakamākonatia hoki e ahau te wairua ruha, kua whakakīia anō ngā wairua katoa e pōuri ana."
26 I konei ka maranga ahau, ā, ka titiro; nā, he reka ki ahau tāku moe.
27 "Nanā, kei te haere mai ngā rā," e ai tā Ihowā, "e whakatōkia ai e ahau te whare o Īharaira me te whare o Hūrā ki te purapura tangata, ki te purapura kararehe. 28 Nā, ka pērā i ahau i tiaki ai i a rātou i mua, he mea kia hūtia ake, kia wāhia iho, kia turakina ki raro, kia whakangaromia, kia tūkinotia; ka pērā anō tāku tiaki i a rātou, he mea kia hangā, kia whakatōkia," e ai tā Ihowā. 29 "I aua rā ka mutu tā rātou kī:
‘Kua kai ngā mātua i ngā karepe kaiota,
ā, mōniania ana ngā niho o ngā tamariki.’
30 Engari, ka mate tēnei, tēnei, i runga i tōna kino, i tōna kino; ko ngā tāngata katoa e kai ana i te karepe kaiota, ko ōna niho anō e mōniania."
31 "Nanā, kei te haere mai ngā rā," e ai tā Ihowā, "e whakaritea ai e ahau he kawenata hou ki te whare o Īharaira, ki te whare hoki o Hūrā. 32 E kore anō ia e rite ki te kawenata i whakaritea e ahau ki ō rātou mātua i te rā i pupuri ai ahau ki ō rātou ringa, ā, kawea mai ana rātou i te whenua o Īhipa – whakatakā ana e rātou taua kawenata āku, ahakoa i waiho ahau hei tahu mārena mā rātou," e ai tā Ihowā. 33 "Engari ko te kawenata tēnei e whakaritea e ahau ki te whare o Īharaira i muri i aua rā," e ai tā Ihowā. "Ka hoatu e ahau tāku ture ki ō rātou wāhi i roto, ka tuhituhia anō ki tō rātou ngākau; ā, ko ahau hei Atua mō rātou, ko rātou hei iwi māku. 34 I muri nei kāhore he whakaako a tētahi i tōna hoa tata, a tētahi i tōna teina, kāhore he kī atu, ‘Kia mōhio ki a Ihowā,’ ka mōhio hoki rātou katoa ki ahau, i te iti o rātou tae noa ki te mea rahi rawa," e ai tā Ihowā. "Nō te mea ka whakarērea noatia e ahau tō rātou kino, ā, heoi anō ōku mahara ki tō rātou hara."
35 Ko te kupu tēnei a Ihowā,
nāna nei i hōmai te rā
hei whakamārama i te awatea,
me ngā tikanga o te marama, o ngā whetū,
hei whakamārama i te pō,
nāna hoki i whakatūtehu te moana,
i nganga ai ōna ngaru –
ko Ihowā o ngā mano tōna ingoa:
36 "Ki te mawehe atu ēnei tikanga
i tōku aroaro," e ai tā Ihowā,
"ko reira anō ka kore te uri o Īharaira
hei iwi i tōku aroaro ā ake ake."
37 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"Mehemea e taea ana te rūri te rangi i runga,
te rapu hoki ngā tūranga o te whenua i raro,
kātahi hoki ahau ka paopao ki ngā uri katoa o Īharaira
mō ngā mea katoa kua mahia e rātou,"
e ai tā Ihowā.
38 "Nanā, kei te haere mai ngā rā," e ai tā Ihowā, "e hangā ai te pā hei mea ki a Ihowā, i te Pourewa atu o Hananēre tae noa ki te Kūwaha o te Koki. 39 Ā, ka tae tonu atu te aho rūri, tika tonu atu ki te pukepuke ki Karepe, taiāwhio tonu atu ki Koata. 40 Nā, ko te raorao katoa i ngā tūpāpaku, i ngā pungarehu, ā, ko ngā māra katoa hoki, ā tae noa ki te awa, ki Kitirono, ki te koki i te Kūwaha Hōiho whaka te rāwhiti, ka tapu katoa ki a Ihowā. E kore e hūtia ake, e kore anō e wāhia iho ā ake ake."
1 1 Mos 17:7, Jer 30:22, 2 Kor 6:16. På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.
2 Så säger Herren:
Det folk
som kommer undan svärdet
finner nåd i öknen.
Israel får gå dit där jag ger det ro.
3 Ps 25:6, Jes 54:8, Jer 32:18. Fjärran ifrån uppenbarade sig
Herren för mig31:3migAndra handskrifter (Septuaginta): "honom" (alltså Israel).:
"Med evig kärlek har jag älskat dig,
därför låter jag min nåd bli kvar
över dig.
4 2 Mos 15:20, Dom 11:34, Ps 68:26, Jer 24:6, 33:7. Än en gång ska jag upprätta dig,
och du ska bli upprättad,
du jungfru Israel.
Än en gång ska du ta din tamburin
och dra ut i dans
bland dem som är glada.
5 Än en gång ska du
plantera vingårdar
på Samariens berg,
och de som planterar
ska själva njuta av frukten.
6 Jes 2:3, Mika 4:2, Sak 8:21. För det kommer en dag
då väktare ropar på Efraims berg:
Kom, låt oss dra upp till Sion,
till Herren vår Gud."
7 Ps 14:7, 28:9. För så säger Herren:
Jubla i glädje över Jakob,
höj fröjderop över honom
som är den främste
bland folken.
Låt lovsången ljuda och säg:
"Fräls, Herre31:7Fräls, HerreAnnan översättning (Septuaginta): "HERREN har frälst"., ditt folk,
dem som är kvar av Israel."
8 Se, jag ska hämta dem
från landet i norr
och samla dem
från jordens yttersta hörn.
Bland dem finns
både blinda och halta,
både havande kvinnor
och barnaföderskor.
En stor skara
ska komma tillbaka hit.
9 2 Mos 4:22, Jes 63:16, 64:7, Jer 50:4, 2 Kor 6:18. Gråtande ska de komma,
men jag ska leda dem
där de går bedjande fram.31:9 där de går bedjande framOrdagrant: "med/under böner".
Jag ska föra dem till vattenbäckar
på en jämn väg
där de inte stapplar.
För jag är en Far för Israel,
och Efraim är min förstfödde son.
10 Ps 23:1, Jes 40:11, Jer 23:4, Hes 34:23, 37:24, Joh 10:11. Hör Herrens ord, ni hednafolk,
och förkunna det i kustländerna
i fjärran.
Säg: Han som skingrade Israel
ska också samla det
och bevara det
som en herde bevarar sin hjord.
11 För Herren ska befria Jakob
och friköpa honom
från den som är starkare än han.
12 Jes 35:10, 58:11, Hos 3:5. De ska komma
och jubla på Sions höjd
och strömma som en flod
till Herrens goda,
till säd, vin och olja
och till unga får och oxar.
Deras själ ska vara
som en vattenrik trädgård,
och de ska inte sörja mer.
13 Ps 30:12, 148:12f, Joh 16:20. Då ska flickorna vara glada
och dansa,
unga och gamla
ska glädja sig tillsammans.
Jag ska förvandla deras sorg
till glädje
och trösta dem och glädja dem
efter deras bedrövelse.
14 Prästerna ska jag mätta
med utsökta rätter,
och mitt folk ska mättas
av mitt goda, säger Herren.
15 1 Mos 35:19, 37:35, Ps 77:3, Jer 10:20, Matt 2:18. Så säger Herren:
Ett skri hörs i Rama31:15RamaHöjd en halvmil norr om Jerusalem där fångarna samlades 587 f Kr för transport till Babel (40:1). I närheten fanns Rakels grav (1 Sam 10:2), på vägen mot Betlehem (1 Mos 35:19). Versen citeras i Matt 2:18 som profetia om mordet på barnen i Betlehem.,
klagan och bitter gråt.
Det är Rakel som gråter
över sina barn,
hon vägrar låta sig tröstas,
för hennes barn finns inte mer.
16 Jes 40:10, Luk 7:13, 8:52, Upp 5:5. Men så säger Herren:
Stilla din högljudda gråt
och tårarna från dina ögon,
för ditt verk ska få sin lön,
säger Herren.
De ska komma tillbaka
från sina fienders land.
17 Jer 29:11. Det finns hopp för din framtid,
säger Herren.
Dina barn ska komma tillbaka
till sitt land.
18 Ps 51:12, Jer 3:21, Klag 5:21. Jag har hört hur Efraim klagar:
"Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
som en otämjd kalv.
Omvänd mig, så blir jag omvänd!
För du är Herren min Gud.
19 Jer 3:25, Hes 21:12, 36:31. När jag nu har vänt om
känner jag ånger,
och när jag nu besinnat mig
slår jag mig på höften31:19slår jag mig på höftenUttryck för sorg och smärta..
Jag både blygs och skäms
när jag nu bär
min ungdoms förnedring."
20 Jes 49:13, 54:10, Hos 11:8f. Är inte Efraim min käre son,
är han inte mitt älsklingsbarn?
Närhelst jag går till rätta
med honom tänker jag på honom.
Därför ömmar mitt hjärta
för honom.
Jag måste förbarma mig
över honom, säger Herren.
21 Sätt upp vägmärken åt dig,
skaffa dig vägskyltar31:21vägskyltarGrundtexten svårtolkad. Annan översättning: "det bittra".!
Lägg vägen på minnet,
stigen där du vandrade.
Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
vänd tillbaka till dina städer här.
22 Hur länge ska du irra hit och dit,
du trolösa dotter?
Herren vill skapa något nytt
på jorden:
En kvinna ska omsluta
en mäktig man.31:22En kvinna ska omsluta en mäktig manMöjligen profetia om Messias (Matt 1:18, Luk 1:31f).
23 5 Mos 30:3, Jes 1:26, 11:9, Sak 8:3. Så säger Herren Sebaot,
Israels Gud:
När jag på nytt har gjort slut
på fångenskapen
för Juda land och dess städer,
ska man än en gång
uttala detta ord:
"Herren välsigne dig,
du rättfärdighetens boning,
du heliga berg."
24 Och Juda folk med alla sina städer
ska bo där tillsammans,
både jordbrukare
och vandrande herdar.
25 Ps 23:2f, 107:9, Matt 11:28f. För jag ska stärka trötta själar
och mätta alla utsvultna själar.
26 Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.
27 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 Jer 1:10, 18:7, 9, 24:6. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 Klag 5:7, Hes 18:2. På den tiden ska man inte mer säga: "Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma."31:29Fäderna åt sura druvorEtt gängse ordspråk (se Hes 18:2). Jfr 2 Mos 20:5.30 5 Mos 24:16, Jes 3:11, Hes 18:4, 20. Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.
31 Jer 32:40, Hebr 8:8f. Se, dagar ska komma, säger Herren,
då jag sluter ett nytt förbund
med Israels hus
och med Juda hus,31:31f Citeras i Hebr 8:8f och 10:16f som profetia om det nya förbundet genom Kristi blod (jfr Luk 22:20).
32 2 Mos 24:3f, 5 Mos 5:2f. inte som förbundet jag slöt
med deras fäder
den dag då jag tog deras hand
och förde dem ut
ur Egyptens land –
förbundet med mig som de bröt
fastän jag var deras rätte herre –
säger Herren.
33 Jer 24:7, Hes 11:19, 36:26, Joh 6:45, Hebr 10:16f. Nej, detta är förbundet
som jag efter denna tid
ska sluta med Israels hus,
säger Herren:
Jag ska lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
och de ska vara mitt folk.
34 Jes 43:25, 54:13, Jer 33:8, 50:20, Mika 7:18, Joh 6:45, Apg 10:43, Rom 11:27, Hebr 10:17. Då ska de inte mer behöva
undervisa varandra,
ingen sin broder och säga:
"Lär känna Herren!"
Alla ska känna mig,
från den minste av dem
till den störste, säger Herren,
för jag ska förlåta
deras missgärningar
och aldrig mer minnas
deras synder.
35 1 Mos 1:14f, Ps 136:7f, Jes 51:15, Jer 10:16, 32:18. Så säger Herren,
han som har satt solen
till att lysa om dagen
och ordnat månen och stjärnorna
till att lysa om natten,
han som rör upp havet
så att vågorna dånar,
Herren Sebaot är hans namn:
36 Jer 33:20f, Ps 148:6. Om denna ordning upphör
inför mig, säger Herren,
först då ska Israels släkte
upphöra som folk inför mig
för alltid.
37 Så säger Herren:
Om himlen därovan kan mätas
och jordens grundvalar därnere
kan utforskas,
först då ska jag förkasta
hela Israels släkte
för allt de har gjort, säger Herren.
38 Neh 3:1, Sak 14:10. Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. 40 Jes 33:20. Hela dalen där man har lagt lik31:40dalen där man har lagt likHinnomsdalen i sydväst, som mötte Kidrondalen i öst. och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.