1 Nā, ka mea a Ihowā ki ahau: "Ahakoa i tū a Mohi rāua ko Hamuera ki tōku aroaro, e kore ahau e whai ngākau ki tēnei iwi. Makā atu rātou i tōku aroaro, kia haere atu rātou. 2 Nā, ki te mea rātou ki a koe, ‘Me haere mātou ki hea?’ kātahi koe ka mea ki a rātou, ‘Ko te kupu tēnei a Ihowā:
Ko ngā mea mō te mate, ki te mate,
ā, ko ngā mea mā te hoari, ki te hoari;
ko ngā mea hoki mō te hemokai, ki te hemokai;
ā, ko ngā mea mō te whakarau, ki te whakarau.’
3 "E whā hoki ngā tū mea e whakaritea e ahau mō rātou," e ai tā Ihowā, "ko te hoari hei whakamate, ko ngā kurī hei haehae, ā, ko ngā manu o te rangi, ko ngā kararehe hoki o te whenua hei kai, hei whakamōtī. 4 Ka tukua hoki rātou e ahau kia poipoia haeretia i waenga i ngā kīngitanga katoa o te whenua, mō tā Mānahi tama a Hetekia kīngi o Hūrā, mō tāna i mea ai ki Hiruhārama.
5 Ko wai oti e tohu i a koe, e Hiruhārama,
ko wai rānei e tangi ki a koe?
Ko wai e peka atu ki te ui,
kei te ora rānei koe?
6 Kua whakarērea ahau e koe," e ai tā Ihowā,
"kua hoki whakamuri koe.
Koia i totoro atu ai tōku ringa ki a koe, i whakamōtītia ai koe;
kua hōhā ahau ki te rīpenetā.
7 Kua pōwhiriwhiritia rātou e ahau ki te mea pōwhiriwhiri
i ngā kūwaha o te whenua;
kua whakapania rātou e ahau i te tamariki,
kua ngaro i ahau tāku iwi;
kāhore rātou i tahuri mai i ō rātou ara.
8 Ko ā rātou pouaru i tōku aroaro kua tokomaha atu
i te onepū o ngā moana;
kua kawea e ahau ki a rātou, hei hoariri mō te whaea o ngā taitama,
he kaipāhua i te poutūmārōtanga;
kua meinga e ahau kia pā whakarere
ki a ia te pāwera me te tūmatatenga.
9 Ngohe kau te wahine ka tokowhitu nei āna tamariki;
kua hemo tōna wairua;
kua rere tōna rā i te mea ko te awatea nei anō;
kua whakamā hoki ia, kua numinumi kau.
Ka tukua atu hoki e ahau ō rātou mōrehu ki te hoari
i te aroaro o ō rātou hoariri,"
e ai tā Ihowā.
10 Auē, tōku mate, e tōku whaea, i whānau mai ahau
i roto i a koe he tangata totohe,
he tangata ngangare ki te whenua katoa!
Kīhai ahau i whakatārewa atu i te moni whakatupu,
kīhai anō te moni whakatupu i whakatārewaina mai ki ahau;
otiia kei te kanga rātou katoa ki ahau.
11 I mea a Ihowā:
"He pono ka whakakahangia koe e ahau mō te pai;
he pono ka meinga e ahau te hoariri kia īnoi ki a koe
i te wā o te hē, i te wā o te mamae.
12 "E taea rānei e tētahi te wāhi te rino,
te rino o te raki, te parāhi rānei?
13 Ka hoatu e ahau ōu rawa me ōu taonga
hei taonga parakete, kāhore hoki he utu,
ā, hei mea tērā mō ōu hara katoa,
arā i ōu rohe katoa.
14 Ā, ka meinga rātou e ahau kia haere tahi me ōu hoariri
ki te whenua kīhai i mōhiotia e koe;
nō te mea kei te ngiha he ahi i ahau e riri nei,
kā tonu atu ki a koutou."
15 E Ihowā, e mōhio ana koe;
mahara ki ahau, tirohia ahau,
rapua he utu mō tōku matenga i ōku kaitūkino.
Kaua ahau e tangohia atu i a koe ka pūhoi nei ki te riri;
kia mōhio koe, mōu ahau i tāwaia ai.
16 I kitea āu kupu, ā, kainga ake e ahau,
ā, ki ahau hei whakakoa,
hei whakahari āu kupu mō tōku ngākau;
kua huaina hoki tōu ingoa mōku,
e Ihowā, e te Atua o ngā mano.
17 Kīhai ahau i noho i roto i te whakaminenga o te hunga whakahī,
kīhai i whakamanamana atu;
i noho mokemoke ahau, he whakaaro ki tōu ringa;
kua whakakīia nei hoki ahau e koe ki te riri.
18 He aha tōku mamae i mau tonu ai,
tōku patunga tē mahu ai,
tē pai ai ki te rongoā?
Ka rite rawa rānei koe ki ahau me te awa pāremoremo,
me ngā wai e kore e mau?
19 Mō reira ko te kupu tēnei a Ihowā:
"Ki te hoki koe nā ka whakahokia koe e ahau,
kia tū ai koe ki tōku aroaro,
ā, ki te tangohia atu e koe te mea utu nui i te mea kino,
ka rite koe ki tōku māngai.
Ko rātou e hoki ki a koe,
kaua ia koe e hoki ki a rātou.
20 Ka meinga hoki koe e ahau ki tēnei iwi
hei taiepa parāhi;
ā, ka whawhai rātou ki a koe,
otiia e kore rātou e kaha ki a koe;
nō te mea kei a koe ahau
hei whakaora i a koe, e mawhiti ai koe,"
e ai tā Ihowā.
21 "Ka meinga anō koe e ahau kia mawhiti i roto i te ringa o te hunga kino,
ka hokona anō koe e ahau i roto i te ringa o te hunga nanakia."
1 2 Mos 32:11f, 4 Mos 14:13f, 1 Sam 7:9f, Ps 99:6, Hes 14:14f. Men Herren sade till mig: Även om Mose och Samuel15:1Mose och SamuelStora bedjare som bad om nåd för folket (2 Mos 32:30f, 4 Mos 14:11f, 1 Sam 7:8, 12:23). trädde fram inför mig skulle jag ändå inte bli vänligt sinnad mot detta folk. Driv bort dem från mitt ansikte och låt dem gå.
2 Jer 43:11, Sak 11:9, Upp 13:10. Om de frågar dig: "Vart ska ni gå?" ska du svara dem: Så säger Herren: Till döden den som tillhör döden, till svärdet den som tillhör svärdet, till svälten den som tillhör svälten och till fångenskapen den som tillhör fångenskapen. 3 3 Mos 26:16, 5 Mos 28:26, Jer 7:33. Fyra slags plågor ska jag låta drabba dem, säger Herren: Svärdet för att döda dem, hundarna för att släpa bort dem, och himlens fåglar och markens vilddjur för att äta upp och göra slut på dem. 4 5 Mos 28:25, 2 Kung 21:11, 23:26, 24:3, 2 Krön 29:8, Jer 24:9. Jag ska göra dem till ett avskräckande exempel för alla riken på jorden, på grund av det som Juda kung Manasse15:4ManasseUtövade våld, barnoffer och grov avgudadyrkan (se 2 Kung 21)., Hiskias son, har gjort i Jerusalem.
5 För vem har förbarmande
med dig, Jerusalem,
vem har medlidande med dig?
Vem tar en omväg för att fråga
hur det är med dig?
6 2 Mos 32:12, 14, 5 Mos 32:15, Jes 1:4. Du har förkastat mig, säger Herren,
och vänt mig ryggen.
Därför har jag räckt ut min hand
mot dig för att förgöra dig.
Jag är trött på att hålla tillbaka.
7 Jag kastade dem med kastskovel15:7kastskovelRensade ut agnarna från vetet (Matt 3:12 med not).
vid landets portar,
jag gjorde dem barnlösa,
jag förgjorde mitt folk –
men de vände inte om
från sina vägar.
8 Deras änkor blev fler inför mig
än sandkornen i havet.
Mödrarna till deras unga män
lät jag härjas av inkräktare
mitt på ljusa dagen.
Plötsligt lät jag ångest och skräck
drabba dem.
9 1 Sam 2:5, Amos 8:9. Den som hade fött sju söner
svimmade och gav upp andan.
Hennes sol gick ner
medan det ännu var dag,
hon får blygas och skämmas.
De som är kvar av dem
ska jag överlämna
åt deras fienders svärd,
säger Herren.
10 Job 3:1f, 11, 10:18, Jer 11:18f, 20:1f, 14, 26:7f, 38:6. "Ve mig, min mor,
att du fött mig,
en man som skapar strid
och osämja för hela landet!
Jag har inte lånat dem något
och de har inte gett lån till mig.
Ändå förbannar alla mig."
11 Jer 21:1f, 37:3, 42:1f. Men Herren svarade: "Sannerligen, jag ska styrka dig så att det går väl för dig. Sannerligen, jag ska göra så att dina fiender kommer och bönfaller inför dig i olyckans och nödens tid. 12 Kan man bryta sönder järn, järn från norr eller koppar?
13 Ps 44:13, Jes 52:3f, Jer 17:3f. Din rikedom och dina skatter ska jag lämna till plundring, men inte för betalning, utan för alla dina synders skull i hela ditt land. 14 5 Mos 32:22f. Och jag ska föra bort dig med dina fiender till ett land du inte känner, för min vredes eld är upptänd och den ska brinna mot er."
15 Herre, du förstår.
Tänk på mig
och ta hand om mig,
och ge mig hämnd
på mina förföljare.
Ryck inte bort mig,
du som är sen till vrede.
Tänk på hur jag hånas
för din skull.
16 Ps 119:103, Hes 3:1f. Dina ord kom och jag åt dem,
ditt ord blev mitt hjärtas fröjd
och glädje,
för jag är uppkallad
efter ditt namn,
Herre Gud Sebaot.
17 Jes 8:11, Jer 6:11, Hes 3:14. Jag har inte suttit tillsammans
med gycklare för att roa mig.
Eftersom din hand var över mig
satt jag ensam,
för du har fyllt mig med vrede.
18 Job 6:15f, Mika 1:9, 14. Varför ska jag ständigt plågas,
och varför är mitt sår oläkbart?
Det vill inte läka.
Du har blivit för mig
som en sinande bäck,
som ett vatten
som ingen kan lita på.
19 Därför säger Herren så:
Om du vänder om
låter jag dig komma tillbaka,
och du ska få tjäna mig.
Om du skiljer det äkta
från det oäkta
ska du bli som min mun.
Folket ska vända tillbaka till dig,
men du ska inte vända tillbaka
till dem.
20 Jer 1:8, 18f, 6:27, Hes 3:8f. Jag ska göra dig till en fast
kopparmur mot detta folk.
De ska strida mot dig,
men de kan inte besegra dig,
för jag är med dig
för att hjälpa dig och rädda dig,
säger Herren.
21 Jag ska rädda dig
ur de ondas våld
och befria dig
ur våldsmännens hand.