1 I puta anō te kupu a Ihowā ki ahau, i mea: 2 "Haere, karanga ki ngā taringa o Hiruhārama, mea atu, Ko te kupu tēnei a Ihowā:

E mahara ana ahau ki a koe,

ki te mahi pai a tōu tamarikitanga,

ki te aroha i tōu mārenatanga,

i a koe i aru i ahau i te koraha,

i te whenua kīhai i whakatōkia.

3 He tapu a Īharaira ki a Ihowā,

ko ngā mātāmua ia o ōna hua.

Ko te hunga katoa e kai ana i a ia,

ka kīia he hē tā rātou;

ka pā te kino ki a rātou,"

e ai tā Ihowā.

4 Whakarongo ki te kupu a Ihowā, e te whare o Hākopa,

e ngā hapū katoa o te whare o Īharaira.

5 Ko te kupu tēnei a Ihowā:

"He aha tāku kino i mau i ō koutou mātua,

i matara atu ai rātou i ahau,

i whai ai rātou i te horihori,

ā, horihori iho rātou?

6 Kāhore hoki ā rātou kīanga ake, ‘Kei hea a Ihowā,

nāna nei tātou i kawe mai i te whenua o Īhipa,

nāna nei tātou i ārahi i te koraha,

i te whenua tītōhea, he maha nei ngā rua,

i te whenua o te matewai, o te ātārangi o te mate,

i te whenua kīhai i haerea e te tangata,

kīhai anō i nohoia e te tangata?’

7 Ā, nāku koutou i kawe mai ki te whenua maha ōna hua,

ki te kai i ōna hua, i ōna mea papai.

Nā, i tō koutou taenga mai, kei te whakapoke i tōku whenua,

meinga ana e koutou tōku wāhi tupu hei mea whakarihariha.

8 Kāhore ngā tohunga i kī, ‘Kei hea a Ihowā?’

Ko ngā kairahurahu o te ture, kāhore i mātau ki ahau;

kua hē hoki ngā rangatira ki ahau;

ko ngā poropiti, nā Paara ngā tikanga i poropiti ai rātou,

whāia ana e rātou ngā mea kāhore nei he pai.

9 "Mō reira ka totohe anō ahau ki a koutou,"

e ai tā Ihowā,

"ka totohe hoki ahau ki ngā tama a ā koutou tama.

10 Tēnā rā, whiti atu ki ngā motu o Kitimi titiro ai;

unga tāngata anō ki Kerara, ka whakaaroaro mārie;

tirohia hoki mehemea tērā anō te rite o tēnei mea i mua.

11 I whakaputaia kētia rānei ōna atua e tētahi iwi,

ehara nei anō i te atua?

Nā, ko tōku iwi, kua whakaputaina kētia e rātou tō rātou korōria

hei mea kāhore ōna pai.

12 Mīharo mai, e ngā rangi, ki tēnei,

kia nui hoki te wehi, kia ngaro noa iho,"

e ai tā Ihowā.

13 "Ka rua hoki ngā hē kua mahia nei e tāku iwi:

Ko ahau, ko te puna o ngā wai ora

kua mahue i a rātou,

haua iho e rātou ētahi poka, he poka pakaru,

e kore nei e mau te wai ki roto.

14 He pononga rānei a Īharaira? He pononga i whānau ki te whare?

He aha ia i waiho ai hei pāhuatanga?

15 Kua ngengere ngā raiona kūao ki a ia,

kua hāmama;

ā, kua meinga e rātou tōna whenua kia ururua;

kua tahuna ōna pā, kāhore hoki he tangata noho i reira.

16 I pakaru anō tōu tumuaki

i ngā tamariki o Nopo, o Tahapanehe.

17 He teka ianei nāu anō tēnei i mahi ki a koe,

i te mea nāu i whakarere a Ihowā, tōu Atua,

i a ia e ārahi ana i a koe i te ara?

18 Tēnā rā ko te aha māu i te ara ki Īhipa

i inu ai koe i ngā wai o Hihoro?

He aha rānei māu i te ara ki Ahiria,

i inu ai koe i ngā wai o te awa?

19 Ko tōu hē anō hei riri i tāu,

ko ōu tahuritanga kētanga anō hei papaki i a koe.

Kia mōhio koe, kia kite hoki,

he mea kino, he mea kawa,

kei tāu whakarerenga i a Ihowā, i tōu Atua,

kāhore hoki ōu wehi ki ahau,"

e ai tā te Ariki, tā Ihowā o ngā mano.

20 "I wāhia hoki tōu ioka e ahau i mua,

motumotuhia ana e ahau ōu here;

ā, kī mai ana koe, ‘E kore ahau e mahi!’

Heoi, i runga koe i ngā pukepuke tiketike katoa,

i raro hoki i ngā rākau kōuru nui katoa,

e koropiko ana, e kairau ana.

21 He wāina pai anō koe i tāku whakatōkanga i a koe,

he momo pai katoa.

Nā te aha koe i puta kē ai ki ahau,

he mea kua heke te tupu, he wāina kē?

22 Ahakoa i horoi koe i a koe ki te hōura,

ā, nui noa tāu hopi,

e mau ana anō tōu hē ki tōku aroaro,"

e ai tā te Ariki, tā Ihowā.

23 "He pēhea tāu kī, ‘Kāhore ōku poke,

kīhai ahau i whai i a Paarimi’?

Tirohia iho ōu ara i te raorao,

kia mōhio ki āu mahi –

tōu rite, kei te kāmera tere, kōpikopiko tonu ōna ara;

24 kei te kāihe mohoao kua mōhio ki te koraha,

e hongi ana i te hau mō tōna hiahia;

ka matenui ia ko wai hei whakahoki i a ia?

Ko te hunga katoa e rapu ana i a ia

e kore e whakangenge noa i a rātou;

i tōna marama anō ka kitea ia e rātou.

25 Kaiponuhia tōu waewae, kei kore te hū,

tōu korokoro hoki kei mate i te wai.

Nā, kei te mea koe, ‘Kua hē!

Kāhore; he tāngata kē hoki āku i aroha ai,

ā, ko rātou tāku e whai ai.’

26 "Ka whakamā te tāhae ina mau,

ka pēnā anō te whare o Īharaira, ka whakamā –

rātou ko ō rātou kīngi, ko ō rātou rangatira,

ko ō rātou tohunga, ko ō rātou poropiti.

27 I a rātou e mea nā ki te rākau, ‘Ko koe tōku pāpā,’

ki te kāmaka, ‘I whānau ahau i roto i a koe.’

Hurihia ake e rātou ko te kōhamo ki ahau,

kāhore hoki te aroaro;

heoi i te wā e hē ai rātou, ka kī mai rātou,

‘Whakatika ki te whakaora i a mātou.’

28 Kei hea rā ōu atua i hangā e koe mōu?

Kia whakatika rātou, ki te mea ka ora koe

i a rātou i te wā e hē ai koe.

Rite tonu hoki ki ōu pā

te maha o ōu atua, e Hūrā.

29 "He aha te mea e totohe ai koutou ki ahau?

Kua mahi kē koutou katoa i te kino ki ahau,"

e ai tā Ihowā.

30 "Maumau whiu noa ahau i ā koutou tamariki;

kīhai rātou i ākona.

Ko tā koutou hoari nāna i kai ō koutou poropiti,

i pērā anō me tā te raiona kai kino.

31 "E te whakatupuranga nei, whakaaroa te kupu a Ihowā!

He koraha rānei ahau ki a Īharaira,

he whenua pōuri kerekere?

He aha tāku iwi i mea ai, ‘Kua matara mātou;

heoi anō ō mātou taenga atu ki a koe’?

32 E wareware rānei te kōtiro ki āna whakapaipai,

te wahine mārena hou ki ōna whītiki?

Ko tāku iwi ia kua wareware ki ahau,

e kore ngā rā e taea te tatau.

33 Tāu mahi ki te whakapai i tōu ara hei rapunga i te aroha!

Nā, kei te whakaako koe i ngā wāhine kikino anō hoki ki ōu ara.

34 Kua kitea anō ki ngā remu o ōu kākahu

te toto o ngā wairua o ngā ware harakore.

Kīhai i kitea e ahau i te wāhi i pakaru ai,

engari i runga i ēnei katoa.

35 Heoi, kei te kī nā koe, ‘He harakore nei ahau;

he pono e tahuri kē atu ana tōna riri i ahau.’

Nanā, ka whakawā ahau i a koe,

mō tāu kīanga, ‘Kāhore ōku hara.’

36 He aha koe i kōpikopiko rawa ai,

i mea ai kia pōkaia kētia he ara mōu?

Ka whakamā anō koe ki Īhipa,

ka pērā me koe i whakamā rā ki Ahiria.

37 Inā, ka haere atu anō koe i reira,

i runga anō ōu ringa i tōu mātenga,

nō te mea kua paopao a Ihowā ki ōu whakawhirinakitanga,

e kore anō koe e whai wāhi i ēnā."

1 Herrens ord kom till mig. Han sade: 2 *Hes 16:8, Upp 2:4. Gå och predika för Jerusalem och säg: Så säger Herren:

Jag minns din ungdoms hängivenhet,

hur du älskade mig

under din brudtid

och följde mig i öknen,

i landet där man inte sår.

3 *Ps 105:14f, Jer 30:16, Jak 1:18. Israel var heligt för Herren,

den första frukten av hans skörd.

Alla som äter av den

drar på sig skuld,

olycka drabbar dem,

säger Herren.

4 Hör Herrens ord,

ni av Jakobs hus,

ni alla släkter av Israels hus.

5 *2 Kung 17:15, Mika 6:3f, Rom 1:21. Så säger Herren:

Vad fann era fäder för fel hos mig,

eftersom de gick bort ifrån mig

och följde värdelösa avgudar

och själva blev värdelösa?

6 *5 Mos 8:15, 32:10, Job 35:10, Hos 13:5. De frågade inte: "Var är Herren,

han som förde oss upp

ur Egyptens land,

han som ledde oss i öknen,

det öde och oländiga landet,

torkans och dödsskuggans land,

landet där ingen färdas

och där ingen människa bor?"

7 *5 Mos 8:7f, Jer 16:18. Jag förde er in i det bördiga landet

och ni fick äta dess frukt

och dess goda.

Men när ni hade kommit dit,

orenade ni mitt land

och gjorde min arvedel avskyvärd.

8 *1 Sam 2:12, 12:21, Mal 2:7. Prästerna frågade inte:

"Var är Herren?"

De som hade hand om lagen

kände mig inte,

och herdarna var trolösa

mot mig.

Profeterna profeterade i Baals namn

och följde dem

som inte kan hjälpa.

9 *Hes 20:35f, Hos 4:1, Mika 6:2. Därför ska jag fortsätta

gå till rätta med er, säger Herren,

och gå till rätta med era barnbarn.

10 *Ps 120:5, Jer 18:13f. Dra bort till kitteernas kuster

och se efter,

skicka bud till Kedar*2:10kitteerna … KedarCypern i västerhavet och araber i den östra öknen (jfr 1 Mos 10:4, 25:13). och undersök,

se om något sådant har hänt där:

11 *Ps 106:20. Har ett folk någonsin

bytt bort sina gudar?

Och ändå är de inga gudar.

Men mitt folk har bytt bort

sin härlighet

mot något som inte kan hjälpa.

12 *5 Mos 32:1, Jes 1:2. Häpna, ni himlar, över detta,

rys av stor förfäran, säger Herren,

13 *Ps 36:10, Jer 17:13, Joh 4:13f. för mitt folk har begått

en dubbel synd:

De har övergett mig,

källan med det levande vattnet*2:13levande vattnetFriskt och flödande, inte stillastående och osunt. Jfr Joh 4:10, 7:38.,

och gjort sig usla brunnar

som inte håller vatten.

14 *2 Mos 4:22. Är Israel en träl?

Är han född som slav?

Varför har han blivit ett byte?

15 *Jes 5:29, Jer 4:7, 9:11, 50:17. Lejonen*2:15LejonenTroligen assyrierna (jfr Nah 2:11 med not) som hade härjat landet upprepade gånger (se 2 Kung 15:29, 17:3f, 18:7f). ryter mot honom,

man hör dem morra.

De gör hans land till en ödemark.

Hans städer bränns ner

så att ingen kan bo i dem.

16 *Jes 19:13. Även Memfis och Tachpanches*2:16Memfis och TachpanchesEgyptens huvudstad söder om Kairo och gränsstad i östra Nildeltat. Egypten härjade Israel 609 f Kr (2 Kung 23:29f). barn

betar din hjässa kal*2:16betar din hjässa kalAnnan översättning: "krossar din hjässa"..

17 *Jer 4:18. Men är det inte du själv

som vållar dig detta,

genom att du överger

Herren din Gud

när han vill leda dig

på den rätta vägen?

18 *Jes 31:1. Varför vill du till Egypten

för att dricka av Nilens*2:18NilenHebr. Shihór, "Horus vatten", troligen det östra Nildeltat närmast Israel. vatten?

Och varför vill du till Assyrien

för att dricka av flodens vatten?

19 *Jes 3:9, Hos 5:5. Det är din ondska som tuktar dig

och ditt avfall som straffar dig.

Inse därför och tänk på

hur ont och bittert det är

att du överger Herren din Gud

och inte fruktar mig,

säger Herren Gud Sebaot.

20 *Jes 57:5f, Jer 3:6. Redan för länge sedan

bröt jag sönder ditt ok

och slet av dina band,

men du sade:

"Jag vill inte tjäna dig."

På alla höga kullar

och under alla gröna träd

lade du dig ner och bedrev otukt.

21 *2 Mos 15:17, Ps 44:3, 80:9, Jes 5:1f, Matt 21:33, Mark 12:1, Luk 20:9. Jag hade planterat dig

som en ädel vinstock, helt äkta.

Hur kunde du då bli en oäkta,

främmande vinstock för mig?

22 Även om du tvättar dig med soda

och tar mängder av såpa

är ändå din synds fläckar

kvar inför mig, säger Herren Gud.

23 *Jer 7:31. Hur kan du säga:

"Jag har inte orenat mig,

jag har inte följt baalerna?"

Tänk hur du bar dig åt i dalen,

kom ihåg vad du har gjort!

Du är som ett ystert kamelsto

som löper hit och dit,

24 som en vildåsna

som är van vid öknen

och flåsar i sin brunst.

Vem kan hålla tillbaka

hennes begär?

Den som söker henne

behöver inte löpa sig trött.

Vid parningstiden*2:24parningstidenOrdagrant: "hennes månad".

finner man henne lätt.

25 *Jer 18:11f. Akta din fot

så att du inte tappar skon

och din strupe

så att den inte blir törstig.

Men du svarar: "Det är förgäves!

Jag älskar främmande gudar

och tänker följa dem."

26 Liksom tjuven står med skam

när han ertappas,

så ska Israels hus få skämmas

med sina kungar och furstar,

sina präster och profeter,

27 *5 Mos 32:17f, Dom 10:7f, Jer 18:17, 32:33. de som säger till trästycket:

"Du är min far",

och till stenen:

"Du har fött mig".

De vänder ryggen mot mig

och inte ansiktet.

Men i olyckans tid ropar de:

"Res dig och rädda oss!"

28 *5 Mos 32:37f, Dom 10:14, Jer 11:12f. Var är då dina gudar

som du gjorde åt dig?

Låt dem resa sig!

Kan de rädda dig

i din olyckas tid?

För du, Juda,

har lika många gudar

som du har städer!

29 Varför går ni till rätta med mig?

Ni har alla vänt er bort från mig,

säger Herren.

30 *1 Kung 19:10, 2 Kung 21:16, 2 Krön 24:20, Jes 1:5, Jer 5:3, 17:23, Matt 23:34. Förgäves har jag slagit era barn,

de lät sig inte tillrättavisas.

Likt ett lejon som vållar fördärv

har ert eget svärd slukat

era profeter.

31 Du släkte, se Herrens ord!

Har jag varit en öken för Israel

eller ett land av mörker?

Varför säger mitt folk: "Vi är fria,

vi kommer inte mer till dig?"

32 *Jer 3:21. Inte glömmer en jungfru

sina smycken

eller en brud sin utstyrsel?

Men mitt folk har i alla tider

glömt mig.

33 Hur skickligt går du inte till väga

när du söker kärlek!

Även de sämsta kvinnor

har du lärt dina vägar.

34 På dina mantelflikar finns blod

av fattiga som var oskyldiga,

de hade inte ertappats vid inbrott*2:34ertappats vid inbrottHusägare hade rätt att döda inbrottstjuvar (2 Mos 22:2)..

35 Trots allt detta säger du:

"Jag är oskyldig.

Han är inte arg på mig längre."

Men jag vill gå till rätta med dig,

eftersom du säger:

"Jag har inte syndat."

36 *2 Krön 28:20, Jes 30:3f. Varför far du än hit än dit

för att ta en annan väg?

Du blir besviken på Egypten

liksom du blev besviken

på Assyrien.*2:36besviken på AssyrienFolket hade försökt vinna stormaktens gunst (2 Kung 15:19, 16:7f), men i stället själva blivit plundrade (2 Kung 15:29, 18:9f).

37 *2 Sam 13:19. Också därifrån måste du gå din väg

med händerna på huvudet,*2:37händerna på huvudetSorgegest (jfr 2 Sam 13:19 med not).

för Herren förkastar

dem som du litar till,

du får ingen framgång genom dem.