1 "Putere atu, e ngā tama a Pineamine,
i roto i Hiruhārama!
Whakatangihia te tētere ki Tekoa,
kōkiritia ake he ahi tohu ki Petehakereme.
He kino hoki te titiro mai nei i te raki,
he whakangaromanga nui.
2 Ka tapahia atu e ahau te wahine ātaahua,
te wahine whakatarapī, te tamāhine a Hiona.
3 Ka haere mai ngā hēpara, me ā rātou kāhui ki a ia;
ka whakatūria ō rātou tēneti ki tētahi taha ōna, ki tētahi taha;
ka kai rātou ki tōna wāhi, ki tōna wāhi.
4 "Kia rite ngā mea mō te whawhai ki a ia;
whakatika, kia whakaekea i te poutūmārōtanga.
Auē te mate mō tātou! Kua tāwharara hoki te rā,
kua whakawairua kau anō ngā ātārangi o te ahiahi.
5 Maranga, kia whakaekea e tātou te pō,
kia wāwāhia anō ōna whare kīngi."
6 Ko te kupu hoki tēnei a Ihowā o ngā mano:
"Tuaina he rākau,
haupūria ake he pukepuke hei whawhai ki Hiruhārama.
Ko te pā tēnei e whiua;
he tūkino kau tāna i roto i a ia.
7 Rite tonu ki te pukenga ake o te wai
o te puna te pukenga ake o tōna kino.
He tūkino, he pāhua te rangona ana i roto i a ia;
kei tōku aroaro tonu te mamae me te patunga.
8 E ako, e Hiruhārama,
kei puta kē tōku ngākau ki a koe,
kei meinga koe e ahau kia ururuatia,
he whenua kāhore e nohoia."
9 Ko te kupu tēnei a Ihowā o ngā mano:
"Ka āta hamua mārietia ngā toenga o Īharaira,
ānō he wāina;
kia rite tāu ki tā te kaikohi karepe,
whakahokia iho tōu ringa ki roto ki ngā kete."
10 Ki a wai rā tāku kōrero, tāku whakaatu tikanga,
e rongo ai rātou?
Nanā, he mea kokotikore tō rātou taringa,
tē whakarongo ai rātou.
Nanā, hei tāwainga mā rātou te kupu a Ihowā,
kāhore e arongia e rātou.
11 Nā, kī tonu ahau i te riri o Ihowā;
ruha iho ahau i te koromaki.
"Ringihia ki runga ki te kōhungahunga i te ara,
ki te whakaminenga anō o ngā taitamariki, hui katoa;
nō te mea ka hopukia te tāne rāua ko te wahine,
te koroheke rāua ko te tangata kua maha ōna rā.
12 Ka riro kē ō rātou whare i ētahi atu,
ngā māra ngātahi anō ko ngā wāhine;
nō te mea ka totoro tōku ringa
ki ngā tāngata o te whenua,"
e ai tā Ihowā.
13 "Ko te mea iti ō rātou, ko te mea nui hoki
kei runga i te apo;
ko te poropiti, ko te tohunga,
rātou katoa kei te mahi teka.
14 Ko tā rātou rongoātanga hoki
i te mamae o tāku iwi he hanga noa iho;
e kī ana, ‘Ka mau te rongo, ka mau te rongo’;
i te mea kāhore nei he maunga rongo.
15 I whakamā rānei rātou i a rātou e mahi ana i ngā mea whakarihariha?
Hore rawa ō rātou whakamā,
kāhore hoki i mōhio ki te numinumi.
Mō reira ka hinga rātou i roto i te hunga e hinga ana;
i te wā e whiu ai ahau i a rātou,
ka whakatakā rātou,"
e ai tā Ihowā.
16 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"E tū ki ngā ara, tirohia atu,
uia ngā ara tawhito kei hea te ara pai,
ka haere i reira, ā, ka kite koutou
i te tānga manawa mō ō koutou wairua.
Heoi, e kī mai ana rātou, ‘E kore mātou e haere i reira.’
17 I whakatūria anō e ahau ētahi kaitūtei mō koutou, i mea ahau,
‘Whakarongo ki te tangi o te tētere.’
Heoi, e kī ana rātou, ‘E kore mātou e whakarongo.’
18 Mō reira, whakarongo, e ngā iwi,
kia mōhio anō koe, e te huihui,
ki ngā mea kei roto i a rātou.
19 Whakarongo, e te whenua;
tēnei ahau te kawe mai nei i te kino mō tēnei iwi,
i ngā hua o ō rātou whakaaro;
mō rātou kīhai i whakarongo ki āku kōrero;
ko tāku ture, paopaongia ake e rātou.
20 Hei aha te whakakakara i tae mai ai ki ahau i Hēpā,
te kākaho kakara i te whenua tawhiti?
E kore ā koutou tahunga tinana e arongia,
e kore anō ā koutou patunga tapu e reka ki ahau.
21 Mō reira ko te kupu tēnei a Ihowā:
Tēnei ahau te whakatakoto nei
i ngā tūtukitanga waewae ki mua i tēnei iwi,
e tūtuki ngātahi ai ngā mātua, ngā tamariki;
ka ngaro te tangata noho tata rāua ko tōna hoa."
22 Ko te kupu tēnei a Ihowā:
"Tēnei te haere mai nei he iwi i te whenua ki te raki,
ka whakaarahia mai anō he iwi nui i ngā pito o te whenua.
23 Ka mau rātou ki te kōpere, ki te tao;
he nanakia rātou, e kore hoki e tohu tāngata.
Ko tō rātou reo, ānō kei te moana e haruru ana,
ā, eke ai rātou i runga i te hōiho;
rārangi rawa rātou, me te mea he tāngata e mea ana
ki te whawhai ki a koe, e te tamāhine a Hiona."
24 Kua rongo mātou ki tōna rongo;
ngoikore iho ō mātou ringa.
Mau pū mātou i te pāwera, i te mamae,
me te mea he wahine e whānau ana.
25 Kei puta atu ki te māra,
kaua hoki e haere i te ara;
kei reira hoki te hoari a te hoariri,
ā, kei ngā taha katoa te wehi.
26 E te tamāhine a tāku iwi, whītikiria te kākahu taratara,
ka takaoriori ki te pungarehu,
hei te tangi ki te huatahi tāu tangi ki a koe,
kia tīwerawera te tangi;
nō te mea kīhai i aha kua tae mai
te kaipāhua ki a tātou.
27 "Kua oti koe te mea e ahau hei pourewa,
hei pā kaha, i roto i tōku iwi;
kia mōhio ai koe,
kia whakamātau ai i tō rātou ara.
28 He tino nui tō rātou tutū,
ā, ko tā rātou i a rātou e hāereere ana he ngau tuarā.
He parāhi rātou, he rino;
he hunga whakangau kē rātou katoa.
29 Kei te kakā te hau o te pupuhi ahi;
kua pau te matā i te ahi,
maumau whakarewa noa te kaitahi para;
kāhore nei hoki te hunga kino kia unuhia atu.
30 E huaina rātou e te tangata he hiriwa i paopaongia,
nō te mea kua paopao nei a Ihowā ki a rātou."
1 Jer 1:14, 4:6. Fly från Jerusalem,
ni Benjamins barn!
Blås i hornet i Tekoa6:1TekoaOrt i bergsbygden ca 1,5 mil söder om Jerusalem. Tekoa liknar ordet för "hornstöt".,
res ett högt baner
i Bet-Hakkerem6:1Bet-HakkeremBetyder "vingårdshuset". Enligt Hieronymus halvvägs till Tekoa.,
för en olycka hotar från norr
med stor förödelse.
2 Jag ska ödelägga dotter Sion,
den vackra och bortskämda.
3 Jer 4:17, 12:10. Herdar ska komma över henne
med sina hjordar.
De ska slå upp sina tält
runt omkring henne
och var och en ska beta av
sitt stycke.
4 Rusta er till strid mot henne!
"Kom, låt oss dra upp
vid middagstid!
Men ve oss, dagen går mot sitt slut
och kvällens skuggor förlängs.
5 Kom, låt oss dra upp om natten
och förstöra hennes palats."
6 Jer 22:17, Sef 3:1. För så säger Herren Sebaot:
Fäll träd och bygg vallar6:6vallarBelägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish).
mot Jerusalem!
Här är staden som ska straffas.
Den är full av förtryck.
7 Ps 55:10f. Som en källa flödar av vatten,
så flödar den av sin ondska.
Man hör om våld och förödelse där,
sår och slag är ständigt
inför mina ögon.
8 Ta varning, Jerusalem,
så att jag inte vänder mig
ifrån dig
och gör dig till en ödemark,
ett land där ingen bor.
9 Ob v 5. Så säger Herren Sebaot:
Man ska bärga en efterskörd
från dem som är kvar av Israel,
som från en vinstock.
Räck ut din hand på nytt,
som när man plockar druvor
från rankorna.
10 Jer 5:21, Hes 12:2, Apg 7:51. Till vem ska jag tala
och för vem ska jag vittna
så att de hör?
Deras öron är stängda6:10stängdaOrdagrant: "oomskurna" (jfr Apg 7:51).
så att de inte kan höra.
Herrens ord föraktas bland dem,
de vill inte veta av det.
11 Jer 15:17. Därför är jag fylld av Herrens vrede,
jag orkar inte hålla tillbaka den.
Ös ut den över barnen på gatan
och över de unga där de samlas.
Både man och kvinna ska drabbas,
också den gamle
och den som fyllt sina dagars mått.
12 5 Mos 28:30, Jer 8:10f, Klag 5:2. Främlingar ska ta över deras hus,
deras åkrar och hustrur,
för jag ska räcka ut min hand
mot dem som bor i landet,
säger Herren.
13 Jes 56:11, Jer 22:17, 23:11. Hög som låg,
alla söker de oärlig vinst.
Både profet och präst,
alla handlar de lögnaktigt.
14 Hes 13:10, Amos 6:6, Mika 3:5, 1 Tess 5:3. De tar det lätt med att bota
mitt folks skada
och säger: "Allt är väl, allt är väl!"
Men allt är inte väl.
15 De ska stå där med skam,
för de har gjort avskyvärda saker.
Ändå känner de ingen skam
och förstår inte att blygas.
Därför ska de falla
bland dem som faller.
När tiden kommer
och jag straffar dem
ska de komma på fall,
säger Herren.
16 Jes 28:12, Mal 4:4, Matt 11:29, 23:37. Så säger Herren:
Ställ er vid vägarna och spana,
fråga efter de urgamla stigarna.
Fråga efter den goda vägen
och vandra på den,
så ska ni finna ro för era själar6:16finna ro för era själarUttrycket används av Jesus i Matt 11:29..
Men de svarade:
"Vi vill inte vandra på den."
17 Jes 21:6, 11f, Hes 3:17f, 33:2f. När jag satte väktare
över er och sade:
"Lyssna till basunens ljud",
svarade de: "Vi vill inte lyssna."
18 Hör därför, ni hednafolk,
och lägg märke till, du församling,
vad som sker bland dem.
19 Ords 1:31, Jer 9:13. Hör du jord: Se, jag ska låta
olycka drabba detta folk,
frukten av deras tankar,
eftersom de inte har lyssnat
på mina ord
utan förkastat min lag.
20 Jes 1:11, Jer 7:22, 14:12, Hes 27:22, Amos 5:21f, Mika 6:6. Vad bryr jag mig om
rökelse6:20rökelseTändes dagligen i templet (2 Mos 30:7f, Luk 1:9f), en symbol för bön (Upp 5:8, 8:3). från Saba
eller finaste kalmus6:20kalmusDoftande gräs, ursprungligen från Indien. Ingick i smörjelseoljan (2 Mos 30:23).
från fjärran land?
Era brännoffer har jag inte behag till
och era slaktoffer
tycker jag inte om.
21 Därför säger Herren så:
Se, jag ska lägga stötestenar
framför detta folk,
och på dem ska fäder och söner
snubbla tillsammans,
grannar och vänner förgås.
22 5 Mos 28:49f, Jes 5:26f, Jer 5:15f, 10:22, 50:41f. Så säger Herren:
Se, ett folk kommer
från landet i norr,
ett stort hednafolk reser sig
vid jordens yttersta ände.
23 De bär båge och lans6:23lansAnnan översättning: "kroksabel".,
de är grymma och skoningslösa.
Deras röst är som havets dån,
och på sina hästar rider de fram,
rustade som kämpar till strid
mot dig, dotter Sion.
24 Jer 4:31, 49:24. Vi har hört ryktet om dem.
Våra händer sjunker ner,
ängslan griper oss,
ångest som hos en barnaföderska.
25 Gå inte ut på fältet
och vandra inte på vägen,
för fiendens svärd är där
med skräck från alla sidor.
26 Jer 4:8, Amos 8:10, Sak 12:10. Du, mitt folk, min dotter,
klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,
sjung sorgesång
som efter ende sonen
och håll bitter dödsklagan.
Plötsligt drabbar oss fördärvaren.
27 Jer 1:18, 15:20. Jag har satt dig att pröva mitt folk
och gjort dig till en fast borg,
för att du ska lära känna
och pröva deras väg.
28 Jer 5:23, 9:4, Hes 22:18. Alla är de förhärdade rebeller
som går med förtal,
de är som koppar och järn,
allihop är fördärvare.
29 Blåsbälgen pustar,
men ur elden kommer bara bly.
Mer rening är meningslös,
de onda rensas inte ut.
30 Jer 7:15, 29, Hes 22:18. "Förkastat silver" kallar man dem,
för Herren har förkastat dem.