1 Nā, i te tau tuatahi o Hairuha kīngi o Pahia, he mea kia whakamanā ai te kupu a Ihowā, i whakapuakina e Heremaia, ka whakaohokia e Ihowā te wairua o Hairuha kīngi o Pahia, ā, tukua ana e tērā tāna karanga puta noa i tōna kīngitanga, i tuhituhia hoki e ia, i mea ia:

2 Ko te kupu tēnei a Hairuha kīngi o Pahia:

Kua oti ngā kīngitanga katoa o te whenua te hōmai ki ahau e Ihowā, e te Atua o ngā rangi; kua whakahaua mai hoki ahau e ia kia hangā he whare mōna ki Hiruhārama, ki tērā i Hūrā. 3 Ahakoa ko wai o koutou o tāna iwi katoa – hei a ia tōna Atua – ā, me haere ake ia ki Hiruhārama, ki tērā i Hūrā, ki te hanga i te whare o Ihowā, o te Atua o Īharaira – ko ia nei te Atua, kei Hiruhārama anō ia.

4 Nā, ko te tangata ka mahue ki te wāhi e noho ai ia, mā ngā tāngata o tōna wāhi ia e āwhina ki te hiriwa, ki te kōura, ki te taonga, ki te kararehe, hei tāpiri mō ngā mea hoatu noa mō te whare o te Atua i Hiruhārama.

5 Kātahi ka whakatika ngā upoko o ngā whare o ngā mātua o Hūrā, o Pineamine, me ngā tohunga, me ngā Rīwaiti – me te hunga katoa i whakaohokia nei ō rātou wairua e te Atua – ka mea ki te haere ki te hanga i te whare o Ihowā i Hiruhārama. 6 Nā, ko ngā tāngata katoa i ō rātou taha, kei te whakakaha i ō rātou ringa ki te oko hiriwa, ki te kōura, ki te taonga, ki te kararehe, ki te mea utu nui, he mea tāpiri ki ngā mea hōmai noa katoa. 7 Ā, i whakaputaina e Kīngi Hairuha ngā oko o te whare o Ihowā i kawea atu nei e Nepukaneha i Hiruhārama, i hoatu nei e ia ki roto ki te whare o ōna atua. 8 I whakaputaina ēnei e Hairuha kīngi o Pahia, arā e Mitirerata kaitiaki taonga, taua atu ana e ia ki a Hehepātara rangatira o Hūrā.

9 Ko te maha tēnei o aua mea: e toru tekau peihana kōura, kotahi mano peihana hiriwa, e rua tekau mā iwa māripi; 10 e toru tekau ngā hāka kōura, ko ngā hāka hiriwa, he āhua kē, e whā rau kotahi tekau; ko ētahi oko kē, kotahi mano.

11 Ko ngā oko katoa, ko ngā mea kōura, ko ngā mea hiriwa, e rima mano e whā rau. Ko ēnei katoa i kawea atu e Hehepātara i te kawenga o ngā whakarau i Papurōna ki Hiruhārama.

1 *2 Krön 36:22f, Jer 25:12, 29:10. Detta hände i den persiske kungen Koreshs*1:1den persiske kungen KoreshAv grekerna kallad Kyros (på latin Cyrus), regerade 559-530 f Kr. Hans "första regeringsår" syftar dock på 539 f Kr då han i oktober tog över Babel, förutsagt av profeten Jesaja (Jes 44:28f). Hans toleransedikt, som gav viss religionsfrihet åt alla folk i hans rike (jfr vers 2-4), publicerades på Kyroscylindern som idag återfinns på British Museum. första regeringsår. För att Herrens ord genom Jeremia*1:1HERRENS ord genom Jeremia Se Jer 25:11f, 29:10. skulle uppfyllas påverkade Herren den persiske kungen Koresh sinne, så att han över hela sitt rike lät kungöra, både muntligt och skriftligt:

2 "Så säger Koresh, kung av Persien: Herren, himlens Gud, har gett mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. 3 *Esra 4:3, 5:13, Ps 76:2f. Den bland er som tillhör hans folk ska bege sig upp till Jerusalem i Juda för att bygga upp Herrens, Israels Guds hus, och hans Gud ska vara med honom. Han är den Gud som bor i Jerusalem. 4 Alla som finns kvar, på varje ort där de bor som främlingar, ska få hjälp av folket på orten. De ska få silver, guld, gods och boskap utöver det som frivilligt ges till Guds hus i Jerusalem."

5 Huvudmännen för Juda och Benjamins familjer samt prästerna och leviterna, alla de vilkas sinne Gud hade påverkat, gjorde sig redo att ge sig av för att bygga upp Herrens hus i Jerusalem. 6 Och alla deras grannar hjälpte dem med silverkärl, guld, gods och boskap och dyrbara gåvor, förutom alla frivilliga gåvor.

7 *2 Kung 24:13, 25:14f, 2 Krön 36:7, 18, Esra 5:14. Kung Koresh lät hämta fram de föremål*1:7föremålTemplets kärl hade tagits som krigsbyte i flera omgångar: 605 f Kr (Dan 1:2), 597 f Kr (2 Kung 24:13) och vid Jerusalems förstöring 587 f Kr (2 Kung 25:15-15, Jer 27:16-22). som hade tillhört Herrens hus men som Nebukadnessar*1:7NebukadnessarBabels kung som regerade 605-562 f Kr. Erövrade och förstörde Jerusalem år 587 f Kr (2 Kung 25). Lärde känna Herren genom Daniel (Dan 2-4). hade fört bort från Jerusalem och låtit sätta in i sin guds hus*1:7sin guds husAnnan översättning: "sina gudars hus".. 8 Koresh, kungen av Persien, överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som räknade upp dem åt Sheshbassar*1:8SheshbassarKanske det babyloniska namnet på Davidsättlingen Serubbabel (jfr 3:2 med 5:16). Annars möjligen en av perserkungen utsedd övergångsregent som sedan lämnade över till Serubbabel., fursten av Juda. 9 Detta var deras antal: 30 kärl av guld, 1 000 av silver, 29 andra offerkärl, 10 30 bägare av guld, 410 enklare silverbägare och 1 000 andra kärl. 11 Antalet*1:11AntaletUtöver de 2499 gamla tempelkärlen förde de även med sig nya kärl (vers 6). guldkärl och silverkärl var tillsammans 5 400. Allt detta förde Sheshbassar med sig när de bortförda begav sig från Babel till Jerusalem*1:11från Babel till JerusalemEn resa om ca 130 mil, vilket idealiskt tog två månader (men se 7:9)..