1 I muri i ēnei mea, i te kīngitanga o Arataherehe kīngi o Pahia, nā, ko Etera tama a Heraia, tama a Atāria, tama a Hirikia, 2 tama a Harumu, tama a Hāroko, tama a Ahitupu, 3 tama a Amaria, tama a Atāria, tama a Meraioto, 4 tama a Terahia, tama a Uti, tama a Puki, 5 tama a Apīhua, tama a Pinehaha, tama a Ereātara, tama a Ārona tino tohunga – 6 i haere mai tēnei Etera i Papurōna. Nā, he karaipi kakama ia ki te ture a Mohi i hōmai nei e Ihowā, e te Atua o Īharaira. I runga anō i a ia te ringa o Ihowā, o tōna Atua, ā, hōmai ana e te kīngi ki a ia ngā mea katoa i tonoa e ia. 7 Nā, i haere mai anō ētahi o ngā tama a Īharaira, nō ngā tohunga hoki o ngā Rīwaiti, o ngā kaiwaiata, o ngā kaitiaki kēti, o ngā Netinimi, ki Hiruhārama i te whitu o ngā tau o Kīngi Arataherehe.

8 Nā, kua tae ia ki Hiruhārama i te rima o ngā marama o te whitu o ngā tau o te kīngi. 9 Nō te tuatahi hoki o ngā rā o te marama tuatahi i tīmata ai ia te haere mai i Papurōna, ā, nō te tuatahi o ngā rā o te rima o ngā marama i tae mai ai ki Hiruhārama, i runga hoki i a ia te ringa pai o tōna Atua. 10 I whakatikaia hoki e Etera tōna ngākau ki te rapu i te Ture a Ihowā, ki te mahi anō hoki, ā, ki te whakaako i a Īharaira ki ngā tikanga, ki ngā whakaritenga.

11 Nā, ko ngā kupu tēnei o te pukapuka i hōmai e Kīngi Arataherehe ki te tohunga, ki te karaipi ki a Etera; he karaipi ia nō ngā kupu o ngā whakahau a Ihowā, nō āna tikanga hoki ki a Īharaira:

12 Nā Arataherehe kīngi o ngā kīngi

ki te tohunga, ki a Etera, ki te karaipi o te ture a te Atua o te rangi, he tino tika, he aha atu.

13 Ko tāku tikanga tēnei ka whakatakotoria nei; nā, ko te hunga katoa o te iwi o Īharaira, o ōna tohunga hoki, o ngā Rīwaiti i tōku kīngitanga e whai ngākau ana kia haere ki Hiruhārama, me haere tahi me koe. 14 He mea unga nā hoki koe nā te kīngi rātou ko āna kaiwhakatakoto whakaaro tokowhitu, ki te ui i ngā mea o Hūrā, o Hiruhārama, kia rite ai ki te ture a tōu Atua i tōu ringa nā.

15 Ki te kawe anō i te hiriwa, i te kōura i hoatu noa nei e te kīngi, rātou ko āna kaiwhakatakoto whakaaro ki te Atua o Īharaira, kei Hiruhārama nei tōna nohoanga, 16 i te hiriwa katoa anō, i te kōura e kitea e koe i te kāwanatanga katoa o Papurōna, i ngā mea hōmai noa anō a te iwi, a ngā tohunga, a te hunga e hōmai noa ana mō te whare o tō rātou Atua i Hiruhārama.

17 Nā, kia hohoro koe te hoko ki tēnei moni he pūru, he hipi toa, he reme, he whakahere totokore, me ngā ringihanga, ka whakaeke ai ki runga ki te āta o te whare o tō koutou Atua i Hiruhārama. 18 Nā, ko tā koutou ko ōu tēina e pai ai mō te toenga o te hiriwa, o te kōura, meatia, kia rite ki tā tō koutou Atua e pai ai. 19 Ā, ko ngā oko ka hoatu nei ki a koe mō ngā mahi o te whare o tōu Atua, me hoatu e koe ki te aroaro o te Atua i Hiruhārama. 20 Ā, ko ērā atu mea e meatia ana e koe mō te whare o tōu Atua, e tika ana kia hoatu e koe, hoatu i roto i te whare taonga o te kīngi.

21 Nā, tēnei ahau, a Kīngi Arataherehe te whakatakoto nei i te tikanga ki ngā kaitiaki taonga katoa i tāwāhi o te awa: Nā, ko ngā mea katoa e tonoa i a koutou e Etera tohunga, e te karaipi o te ture a te Atua o te rangi, kia hohoro te mea, 22 ahakoa kotahi rau taranata hiriwa, ahakoa kotahi rau mēhua wīti, ahakoa kotahi rau pāti wāina, ahakoa kotahi rau pāti hinu; me te tote anō, e kore tōna taimaha e tuhituhia.

23 Ko ngā mea katoa e kīia mai ana e te Atua o te rangi, me mahi kia tino rite mō te whare o te Atua o te rangi; he aha oti kia ai ai he riri mai ki te kīngitanga o te kīngi rātou ko āna tama? 24 Kia mōhio anō koutou; ko ngā tohunga katoa, ko ngā Rīwaiti, ko ngā kaiwaiata, ko ngā kaitiaki kēti, ko ngā Netinimi, ko ngā kaimahi o tēnei whare o te Atua, e kore e tika kia tangohia he takoha taonga, he takoha tāngata, he takoha huarahi i a rātou.

25 Nā māu, e Etera, kei a koe nā hoki te mōhio o te Atua, māu e whakarite ngā kaiwhakarite, ngā kaiwhakarongo totohe, hei whakarite mō ngā iwi katoa i tērā taha o te awa, hei te hunga katoa e mōhio ana ki ngā ture a tōu Atua; nā, ko te hunga kāhore e mōhio, mā koutou e whakaako. 26 Ā, ko te tangata e kore e mahi i te ture a tōu Atua, i te ture anō a te kīngi, kia hohoro te whakapā o te whiu ki a ia, te whakamate rānei, te pei rānei he whenua kē, me tango rānei āna taonga, me here rānei.

27 Kia whakapaingia a Ihowā, te Atua o ō tātou mātua, nāna nei i hōmai te whakaaro pēnei ki te ngākau o te kīngi, arā kia whakapaia te whare o Ihowā i Hiruhārama; 28 nāna hoki i whakaputa aroha mai ki ahau i te aroaro o te kīngi rātou ko āna kaiwhakatakoto whakaaro, o ngā rangatira rarahi anō a te kīngi. Nā, kua whai kaha ahau; i runga hoki i ahau te ringa o Ihowā, o tōku Atua, nā, ka huihuia e ahau ētahi tino tāngata i roto i a Īharaira, hei hoa haere mōku ki runga.

1 Efter en tid*7:1Efter en tid58 år senare, år 458 f Kr i Artashastas sjunde regeringsår (vers 7)., under den persiske kungen Artashastas regering, begav sig Esra*7:1EsraJudisk präst och skriftlärd som hade god kontakt med den persiska kungliga administrationen (vers 12f). Enligt judisk tradition sammanställde han Esra, Nehemja och Krönikeböckerna, kanske även Psaltaren, och grundade en skola av skriftlärda som skulle utvecklas till Stora rådet (Apg 5:21f, 23:1f). hem från Babel.

Esra var son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia, 2 son till Shallum, son till Sadok, son till Ahitub, 3 son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot, 4 son till Seraja, son till Uzzi, son till Bucki, 5 son till Abishua, son till Pinehas, son till Eleasar, son till översteprästen Aron. 6 Esra var skriftlärd och mycket kunnig i Mose lag, den som Herren, Israels Gud, hade gett. Kungen gav honom allt han begärde, eftersom Herren hans Guds hand var över honom.

7 Också en del av Israels barn och av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvakterna och tempeltjänarna gav sig i väg upp till Jerusalem i Artashastas sjunde regeringsår. 8 Esra kom till Jerusalem i femte månaden i kungens sjunde regeringsår. 9 *Esra 8:18, 31. Den första dagen i första månaden hade det blivit bestämt att man skulle lämna Babel, och på första dagen i femte månaden*7:9Första … femte månadenMotsvarar mars-april och juli-augusti år 458 f Kr. kom han till Jerusalem, eftersom Guds goda hand var över honom. 10 Esra hade vänt sitt hjärta till att studera Herrens lag och leva efter den och lära ut lag och rätt i Israel.

11 Så stod det i den skrivelse som kung Artashasta gav prästen Esra, den skriftlärde, kunnig i Herrens bud och stadgar för Israel: 12 "Från Artashasta*7:12Från ArtashastaBrevet (vers 12-26) återges i grundtexten på arameiska. Kungen hade tidigare hindrat Jerusalems återuppbyggad (4:21), men bekostade nu tempeltjänsten och lät också tretton år senare sin munskänk Nehemja resa till Jerusalem i liknande ärende (se Neh 2)., kungarnas kung, till prästen Esra, lärare i himlens Guds lag, och så vidare.

13 Jag befaller att var och en av Israels folk och deras präster och leviter som bor i mitt rike och som vill fara till Jerusalem ska resa med dig. 14 *Est 1:10, 14. Kungen och hans sju rådgivare sänder i väg dig för att undersöka förhållandena i Juda och Jerusalem utifrån din Guds lag, som är i din hand. 15 *Esra 8:25. Du ska föra dit silver och guld som kungen och hans rådgivare frivilligt har gett till Israels Gud som bor i Jerusalem. 16 Ta också med dig allt silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem.

17 *Esra 6:9. För dessa pengar ska du samvetsgrant köpa tjurar, baggar, lamm och sådant som behövs till de matoffer och drickoffer som hör till. Detta ska du offra på altaret i er Guds hus i Jerusalem. 18 Gör vad du och dina bröder finner lämpligt att göra, efter er Guds vilja, med det silver och guld som blir över. 19 Alla de kärl du får till tempeltjänsten i din Guds hus ska du överlämna inför Jerusalems Gud. 20 Det du måste betala för resten av det som behövs till din Guds hus, ska du utbetala ur kungens skattkammare.

21 Jag, kung Artashasta, befaller alla skattmästare i landet på andra sidan floden: Allt som prästen Esra, lärare i himlens Guds lag, begär av er, det ska noggrant göras och ges, 22 upp till 100 talenter silver, 100 korer vete, 100 bat vin och 100 bat*7:22100 talenter … 100 korer … 100 batCa 3 ton silver, 22 000 liter vete och 2 200 liter olja och vin. olja och därtill så mycket salt som behövs. 23 Allt vad himlens Gud befaller ska noggrant göras och ges till himlens Guds hus, för att inte vrede ska komma över kungens och hans söners rike. 24 Vi kungör för er att ingen ska ha rätt att lägga skatt, tull eller vägpengar på någon präst eller levit, sångare, dörrvakt, tempeltjänare eller annan tjänare i detta Guds hus.

25 Och du Esra, ska efter den vishet du fått av Gud utse domare och lagkloka som ska skipa rätt bland allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känner din Guds lagar. Om någon inte känner dem ska ni lära honom dem. 26 Den som inte följer din Guds lag och kungens lag ska omgående*7:26omgåendeAnnan översättning: "noggrant". dömas, antingen till döden eller till förvisning, indragning av egendom eller fängelse."

27 "Välsignad är Herren, våra fäders Gud, som ingav kungen i hjärtat att smycka Herrens hus i Jerusalem, 28 och som lät mig finna nåd inför kungen och hans rådgivare och kungens alla mäktiga furstar. Herren min Guds hand var över mig, så jag fattade mod och samlade en del av huvudmännen i Israel för att de skulle resa med mig."