1 Nā, ko tēnei katoa he mea whakaaro nā tōku ngākau, arā kia āta tirotirohia tēnei katoa; ko te hunga tika, ko te hunga whakaaro nui, me ā rātou mahi, kei roto i te ringa o te Atua. E kore te tangata e mōhio he aroha rānei, he kino rānei; kei tō rātou aroaro ngā mea katoa. 2 He rite tonu te pānga mai o ngā mea katoa ki ngā tāngata katoa; kotahi tonu te mea e pā ana ki te tangata tika, ki te tangata kino; ki te pai, ki te mā, ki te poke; ki te tangata i te patunga tapu, ki te tangata kāhore nei āna patunga tapu.

Ko te tangata pai rite tonu

ki te tangata hara,

ko te tangata e oati ana,

ki te tangata e wehi ana i te oati.

3 He hē tēnei i roto i ngā mea katoa e meatia ana i raro i te rā, kotahi tonu te mea e pā ana ki te katoa. Ko te ngākau anō hoki o ngā tama a te tangata kī tonu i te kino; kei roto hoki te haurangi i ō rātou ngākau i a rātou e ora ana; ā muri iho ka riro rātou ki ngā tūpāpaku. 4 Ko te tangata hoki e tūhono ana ki te hunga ora katoa ka whai tūmanakohanga; pai atu hoki te kurī ora i te raiona mate.

5 E mōhio ana hoki te hunga ora tērā rātou e mate;

ko ngā tūpāpaku ia, kāhore ō rātou mōhio ki tētahi mea,

kāhore ake hoki he utu i a rātou;

ka warewaretia hoki te mahara ki a rātou.

6 Ko tō rātou aroha hoki, ko tō rātou riri,

ko tō rātou hae, kua kore noa ake;

kāhore hoki he wāhi i a rātou ā ake ake,

o ngā mea katoa e meatia ana i raro i te rā.

7 Haere, kainga tāu kai i runga i te hari, inumia hoki tāu wāina i runga i te ngākau hari; nō te mea kua manako noa kē te Atua ki āu mahi. 8 I ngā wā katoa kia mā ōu kākahu; kaua hoki e whakakāhoretia te hinu mō tōu māhunga. 9 Kia ora tōu ngākau i tōu hoa wahine e aroha nā koe i ngā rā katoa o tōu oranga horihori, i hōmai nei ki a koe i raro i te rā, i ngā rā katoa o tōu horihori. Ko te wāhi hoki tēnā mōu i tēnei ao, i tōu māuiui anō hoki e māuiui nā koe i raro i te rā. 10 Ko ngā mea katoa e kitea e tōu ringa kia mahia, kia puta tōu uaua ki te mahi; kāhore hoki he mahi, kāhore he tikanga, kāhore he mātauranga, kāhore he whakaaro nui i te rēinga, i te wāhi ka haere atu nā koe ki reira.

11 I hoki ahau, ā, i kite ahau i raro i te rā,

ehara i te mea ko te hunga tere e puta i te oma,

ko te hunga mārohirohi rānei e toa i te pakanga,

ko te hunga whakaaro nui rānei e whiwhi i te taro,

ko te hunga mōhio rānei e whiwhi i te taonga,

ko te hunga tohunga rānei e manakohia,

engari nā te wā, nā te tūpono noa,

i hōmai ki a rātou katoa.

12 Kāhore hoki te tangata e mōhio ki te wā mōna;

he rite ki ngā ika e haoa ana ki te kupenga nanakia,

ki ngā manu hoki e mau ana i te māhanga,

he pērā anō hoki ngā tama a te tangata,

e māhangatia ana i te wā whakarihariha,

ina puta whakarere mai ki a rātou.

13 I kitea anō e ahau te whakaaro nui pēnei i raro i te rā, ā, he mea nui ki ahau. 14 Tērā tētahi pā iti, me ōna tāngata torutoru i roto. Nā, ka haere mai tētahi kīngi nui ki te tū i reira, whakapaea ana e ia, hangā ana e ia ētahi pourewa nunui hei tatau atu ki reira. 15 Nā, i kitea tētahi tangata rawakore, whakaaro nui, i roto, ā, nāna, nā tōna whakaaro nui, ka ora te pā. Otiia, kīhai tētahi tangata i mahara ki taua tangata rawakore. 16 Nā, ko tāku kīanga ake, "Engari rawa te whakaaro nui i te kaha; heoi whakahāweatia iho ngā whakaaro nui o te rawakore, kīhai hoki āna kupu i whakarangona."

17 Ko ngā kupu a te hunga whakaaro nui, he mea āta kōrero,

e rangona nuitia ake ana i te hāmama a te rangatira o ngā wairangi.

18 Pai ake te whakaaro nui i ngā rākau o te riri;

otiia kotahi noa te tangata hara, he nui tāna pai e takakino ai.

1 *5 Mos 33:3, Job 12:10. Allt detta har jag grubblat på, allt detta har jag prövat: att de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen människa vet vad som ligger framför henne. 2 *Job 9:22, 21:7, Ps 73:12f, Pred 2:14f, 7:15, 8:14, Jer 12:1. Allt händer lika för alla: för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode*9:2för den godeSeptuaginta och Peshitta tillägger: "och den onde"., den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed liksom den som skyr eden. 3 *Pred 1:11, 2:16, 8:10f, Jer 17:9, Rom 3:9f. Detta är något ont i allt som händer under solen, att det går alla lika. Och människornas hjärtan är fulla av ondska, av dårskap i deras hjärtan så länge de lever, och sedan går de ner bland de döda. 4 Den som är med i*9:4är med iAndra handskrifter: "är utvald att tillhöra". de levandes skara har ett hopp, för en levande hund har det bättre än ett dött lejon. 5 *Job 14:21, Ps 31:13. De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. 6 Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen.

7 *Pred 3:12f, 22, 5:17f, 8:15, Jes 22:13, 6:12, Luk 12:19, 1 Kor 15:32. Så ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta, för Gud är redan nöjd med det du gör. 8 Låt dina kläder alltid vara vita*9:8kläder … vitaUttryck för fest, renhet och upphöjdhet (Upp 3:4, 18, 7:14, 19:8). och låt oljan aldrig fattas på ditt huvud*9:8oljan … på ditt huvudUppfriskande i det varma klimatet (Ps 92:11, Matt 6:17), vanligt vid bjudningar (Ps 23:5, Luk 7:46). Symbol för den helige Ande (1 Sam 16:13).. 9 *Ords 5:18f, Pred 3:22, 6:12. Njut livet med en kvinna som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv som Gud ger dig under solen, alla dina förgängliga dagar. För det är din lott i livet och mödan som du har under solen. 10 *Job 17:13, Ps 6:6, 115:17, Jes 38:18, Joh 9:4. Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet.

11 *Ps 127:1, Ords 16:19, Pred 3:1f, Rom 9:16. Vidare såg jag under solen: Det är inte de snabba som vinner loppet eller hjältarna som vinner striden. Det är inte de visa som får bröd, de kloka som får rikedom eller de kunniga som får uppskattning. Allt beror på tid och tillfälle. 12 *Job 34:20, Mark 13:33, 35, Luk 12:20. Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid när den plötsligt drabbar dem.

13 Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor: 14 Det fanns en liten stad*9:14en liten stadSituationen liknar Davids och Joabs belägring av Abel Bet-Hammaaka (2 Sam 20:15f), förutom att den bortglömda räddaren var en vis kvinna. med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den. 15 *2 Sam 20:16, Pred 4:13. Därinne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg den fattige mannen. 16 *Ords 21:22, 24:5, Pred 7:12, 20. Då sade jag: Vishet är bättre än styrka. Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.

17 De visas ord som hörs i stillhet

är bättre än rop från en härskare

bland dårar.

18 Vishet är bättre än vapen.

Men en enda syndare

fördärvar mycket gott.