1 Ko te ingoa pai, pai atu i te hinu utu nui;
ko te rā o te matenga, pai atu i te rā o tō te tangata whānautanga.
2 Ko te haere ki te whare tangihanga,
pai atu i te haere ki te whare hākari;
ko te mutunga hoki ia o ngā tāngata katoa;
ā, ka rongoātia e te tangata ora ki roto ki tōna ngākau.
3 Ko te ngākau mamae, pai atu i te kata;
mā te pōuri hoki o te mata ka pai ai te ngākau.
4 Kei te whare tangihanga te ngākau o te hunga whakaaro nui;
kei te whare ia o te kata te ngākau o ngā wairangi.
5 Ko te whakarongo, ina rīria te hē e te tangata whakaaro nui,
pai atu i tā te tangata whakarongo ki te waiata a ngā wairangi.
6 Rite tonu hoki ki te papātanga o ngā tātarāmoa
i raro i te kōhua te kata a te wairangi.
He horihori anō tēnei.
7 He pono mā te pāhua ka wairangi ai te tangata whakaaro nui,
mā te mea hōmai noa hoki ka kore ai te ngākau mahara.
8 Ko te mutunga o te mea, pai atu i tōna tīmatanga;
pai atu te wairua manawanui i te wairua whakakake.
9 Kei hohoro tōu wairua ki te riri;
kei te uma hoki o ngā wairangi te riri e noho ana.
10 Kaua e mea, "He aha ngā rangi ō mua i pai ake ai i ēnei?"
Kāhore hoki he whakaaro nui ōu i ui ai koe ki tēnā.
11 He pai tonu te whakaaro nui, ānō he taonga tuku iho;
āe rā, he pai rawa ake ki te hunga e kite ana i te rā.
12 Hei whakamarumaru iho te whakaaro nui, hei pērā hoki i te moni te whakamarumaru;
ko te pai ia o te mātauranga koia tēnei, ka ora i te whakaaro nui ngā tāngata nāna.
13 Whakaaroa tā te Atua mahi;
ko wai hoki hei mea kia tika tāna i mea ai kia hape?
14 I te rā pai kia koa,
ā, i te rā kino whakaaro;
kua mahia nei hoki e te Atua tētahi kia takoto tahi me tētahi,
he mea kia kaua ai e kitea e te tangata tētahi mea i muri i a ia.
15 Kua kite ahau i tēnei katoa i ngā rā ōku i te horihori;
he tangata tika tētahi, ngaro iho ia i runga i tōna tika;
he tangata kino tētahi, roa noa iho ia i te ao i runga i tōna kino.
16 Kaua e whakanuia rawatia tōu tika;
kaua hoki e whakanuia rawatia ōu whakaaro;
he aha koe i whakangaro ai i a koe?
17 Kaua e whakanuia rawatia tōu kino,
kaua anō hoki e wairangi;
kia mate koe hei aha, i te mea kāhore anō tōu wā kia rite noa?
18 He pai ki te puritia tēnei kupu e koe;
kaua hoki tōu ringa e unuhia mai i tērā;
ko te tangata hoki e wehi ana i te Atua ka puta mai i roto i ērā katoa.
19 Ko te whakaaro nui rahi ake tōna kaha mō te tangata whakaaro
i tō ngā rangatira kotahi tekau i roto i te pā.
20 Kāhore hoki he tangata tika i te whenua e mahi ana i te pai,
ā, kāhore ōna hara.
21 Kaua anō e whakarongo ki ngā mea katoa e kōrerotia ana;
kei rongo koe ki tāu pononga e kanga ana i a koe;
22 he maha hoki ngā wā, e mōhio ana tōu ngākau,
i kanga ai koe anō i ētahi.
23 I whakamātauria e ahau tēnei katoa, he mea whakaaro mārie; i mea ahau,
"Ka whakaaro nui ahau,"
otiia i matara noa atu tēnei i ahau.
24 Ko te mea onāianei he tawhiti rawa, he hōhonu rawa hoki;
ko wai hei kite?
25 I anga tōku ngākau, i mea kia mōhio, kia kimihia,
kia rapua ngā whakaaro nui me ngā tikanga,
kia mōhio anō hoki he wairangi te kino,
he pōrangi te wairangi.
26 Ā, ka kite ahau i te mea kawa atu i te mate,
arā i te wahine, he rore nei,
he kupenga tōna ngākau,
he rāhiri hoki ōna ringa.
Ko te tangata e paingia ana e te Atua ka mawhiti i a ia;
ko te tangata hara ia ka mau i a ia.
27 "Nanā, kua kitea tēnei e ahau," e ai tā te Kaikauwhau, "he mea whakarite tētahi mea ki tētahi, kia kitea ai te tikanga. 28 He mea e rapua nei anō e tōku wairua, ā, kāhore anō i kitea; kotahi te tangata i kitea e ahau i roto i te mano. Nā, i roto i ēnei katoa kāhore ahau i kite i tētahi wahine. 29 Nanā, ko tēnei anake i kitea e ahau, arā i tika te tangata i tā te Atua hanganga; engari he maha ngā tikanga i rapua e rātou."
1 Job 14:2f, Pred 8:7, 17, 10:14. För vem vet vad som är gott för människan i livet under hennes förgängliga livsdagar där hon lever som en skugga? Och vem kan säga en människa vad som kommer att ske efter henne under solen?
2 Ords 22:1, Pred 4:2. Bättre gott namn än god salva7:2Bättre gott namn än god salvaPå hebreiska tov shem mi-shémen tov.,
och bättre dödens dag
än födelsens dag.
3 Ps 39:5, Jak 4:9. Bättre gå till sorgehus
än till gästabud,
för det är slutet för alla människor,
och den som lever
bör ta det till hjärtat.
4 Pred 2:2, Matt 5:4, 2 Kor 7:8f. Bättre sorg än skratt,
av plågat ansikte mår hjärtat bra.
5 Ps 1:1f. De visas hjärtan är i sorgens hus,
dårarnas hjärtan i glädjens hus.
6 Ps 141:5, Ords 15:31f, 17:10, Pred 9:17. Bättre höra den vises tillrättavisning
än höra dårars sång,
7 för dårens skratt är som
sprakandet av törne7:7sprakandet av törneDe värdelösa törnbuskarna gav mycket ljud men lite värme i brasan.
under grytan.
Också det är förgängligt.
8 2 Mos 23:8, 5 Mos 16:19, Ords 17:23. Oärlig vinst gör den vise till en dåre,
mutor fördärvar hjärtat.
9 Ords 14:29. Bättre slutet på en sak än dess början,
bättre tålmodig än högmodig.
10 Ords 14:17, 29, Jak 1:19. Var inte snar till vrede,
för vrede bor i dårars bröst.
11 Fråga inte:
Varför var det bättre förr?
Det är inte av vishet du frågar så.
12 Ords 3:13f, 8:18f. Vishet är lika gott som ett arv7:12lika gott som ett arvAnnan översättning: "gott tillsammans med ett arv" (men jfr vers 13).,
en förmån för dem som ser solen.
13 Vishetens beskydd
är som pengars beskydd.
Men kunskapens fördel
är att visheten ger liv
åt sin ägare.
14 Job 12:14f, Pred 1:15. Se på Guds verk:
Vem kan göra rakt
det han har gjort krokigt?
15 Fil 4:12. På glädjens dag ska du vara glad,
på olyckans dag ska du tänka på
att Gud har gjort
både den ena och den andra,
för att människan inte ska förstå
vad som kommer efter henne.
16 Job 21:7f, Pred 8:14, Ps 73:3f, Jer 12:1f. Allt har jag sett
under mina förgängliga dagar:
Den rättfärdige går under
i sin rättfärdighet,
den ogudaktige lever länge
i sin ondska.
17 Var inte alltför rättfärdig
och inte alltför vis.
Varför förstöra dig själv?
18 Ps 55:24, Ords 10:27, Pred 8:13, 12:13. Var inte alltför ogudaktig
och inte dåraktig.
Varför dö före din tid?
19 Pred 2:3, Matt 23:23, 2 Petr 1:10. Det är bäst att hålla fast vid det ena
utan att släppa det andra,
för den som fruktar Gud
finner en väg ut ur allt detta.
20 Ords 21:22, 24:5, Pred 9:16, 18. Visheten gör den vise starkare
än tio mäktiga i staden.
21 1 Kung 8:46, 2 Krön 6:36, Job 14:4, Ords 20:9, Rom 3:23, 1 Joh 1:8. För det finns ingen
rättfärdig människa på jorden
som gör det goda och aldrig syndar.
22 2 Sam 16:10f. Fäst dig inte
vid allt som människor säger,
så hör du inte
att din tjänare förbannar dig.
23 Ditt hjärta vet ju att du själv
många gånger
har förbannat andra.
24 Job 28:12f, Pred 8:17. Allt detta har jag prövat
genom vishet.
Jag sade: "Jag vill bli vis."
Men visheten var
fjärran från mig.
25 Det som är långt borta
och mycket djupt,
vem finner det?
26 Pred 1:17, 2:12. Och jag vände mitt hjärta
till att förstå, utforska,
söka vishet och sammanhang.
Jag ville förstå att ondska är dårskap
och dåraktighet galenskap.
27 Ords 5:3f, 22:14. Och jag fann:
Bittrare än döden är den kvinna
vars hjärta är snaror7:27den kvinna vars hjärta är snarorSalomos hedniska hustrur förledde honom till avgudadyrkan (1 Kung 11:4). och nät,
vars händer är bojor.
Den som är god inför Gud
kommer undan henne,
men syndaren fångas av henne.
28 Se, detta fann jag, säger Predikaren,
när jag lade det ena till det andra
för att få sammanhang,
29 något som min själ ännu söker
men inte har funnit.
En man bland tusen
har jag funnit,
men någon kvinna bland alla dessa
har jag inte funnit.
30 1 Mos 1:27, 8:21, Jer 17:9. Se, bara detta har jag funnit:
Gud skapade människan rak,7:30rakAnnan översättning: "ärlig" eller "rättfärdig" (så som hon skulle vara).
men de har tänkt ut
många påhitt.