1 Mā ngā ngaro mate ka piro whakahouhou ai te hinu a te kaiwhakananu;

ka pērā anō te whakaaro nui me te ingoa nui,

he iti noa te wairangi māna e tāmi.

2 Kei tōna ringa matau te ngākau o te tangata whakaaro nui;

kei tōna mauī ia te ngākau o te wairangi.

3 Āe rā hoki, ka haere te wairangi i te ara, ka taka ōna mahara,

ā, ka kōrero ia ki ngā tāngata katoa he wairangi ia.

4 Ki te ara te wairua o te rangatira, he riri ki a koe,

kaua tōu wāhi e whakarērea;

ka ai hoki te whakangāwari hei whakamārie mō ngā hara nui.

5 Tēnei tētahi kino i kitea e ahau i raro i te rā,

e rite tonu ana ki te hē i puta mai i te rangatira:

6 ko te wairangi e whakanohoia ana ki runga ki ngā wāhi tiketike rawa,

ā, ko ngā tāngata taonga e noho ana i te wāhi i raro.

7 I kite ahau i ngā kaimahi i runga i te hōiho,

ā, ko ngā rangatira e haere ana, ānō he kaimahi, i runga i te whenua.

8 Ko te tangata e keri ana i te rua, ka taka anō ki roto;

ko te tangata e wāhi ana i te taiepa, ka ngaua e te nākahi.

9 Ko te tangata e tārai ana i ngā kōhatu, ka mamae anō i reira;

ko te tangata e tata ana i te rākau, ka ora noa anō i reira.

10 Ki te pūhuki te rino, ā, kāhore e whakakoia te mata,

kia nui ake anō tōna kaha;

he pai ia ngā whakaaro nui hei whakatikatika.

11 Ki te ngau te nākahi i te mea kīanō i whakawaia,

kāhore hoki he painga o te kaiwhakawai.

12 He ātaahua ngā kupu a te māngai o te tangata whakaaro nui;

tēnā ko te wairangi ka horomia a ia anō e ōna ngutu.

13 Ko te tīmatanga o ngā kupu a tōna māngai he wairangi;

ko te mutunga o tāna kōrero, he haurangi, he hē.

14 He maha anō hoki ngā kupu a te wairangi;

engari e kore te tangata e mōhio ko te aha e puta mai.

Nā, ko ngā mea e puta mai i muri i a ia,

mā wai rā e whakaatu ki a ia?

15 Hōhā iho ngā wairangi i tāna mahi, i tāna mahi;

e kore nei hoki ia e mātau ki te haere ki te pā.

16 Auē te mate mōu, e te whenua he tamaiti nei tōu kīngi,

ā, e kai ana ōu rangatira i te ata!

17 Ka hari koe, e te whenua, he tamaiti nei nō ngā rangatira tōu kīngi,

ā, e kai ana ōu rangatira i te wā e tika ai –

hei mea whakakaha, ehara i te mea hei whakahaurangi.

18 Mā te māngere ka totohu iho ai te tuanui o te whare;

mā te ngoikore anō o ngā ringa ka tūturu ai te whare.

19 Hei mea mō te kata te hākari i tukua ai,

he mea whakahari anō te wāina;

ā, mā te hiriwa ka rite ai ngā mea katoa.

20 Kaua e kangā te kīngi, kaua rawa i roto i tōu whakaaro;

kaua hoki e kangā te tangata taonga i roto i tōu whare moenga;

nō te mea ka kawea te reo e tētahi manu o te rangi,

ka kōrerotia hoki taua mea e tētahi mea whai parirau.

1 Döda flugor får

parfymerarens olja

att stinka och jäsa.

Så uppväger liten dårskap

både vishet och ära.

2 Den vise har sitt hjärta åt höger*10:2högerFörknippades med heder och rättfärdighet (Ps 110:1, Matt 25:34).,

men dåren har sitt hjärta åt vänster.

3 *Ords 13:16, 15:2, 18:2. På alla sina vägar är dåren utan vett,

och han säger till alla

att han är en dåre.

4 *Ords 19:11, 25:15, Pred 8:1f. Om en furste blir vred på dig,

så lämna inte din plats,

för saktmod förhindrar stora synder.

5 Det finns ett ont

som jag har sett under solen,

ett misstag som kommer

från den som har makten:

6 *Ords 19:10, 29:2, Pred 9:17. Att dårskap sätts på höga poster

och framstående män

på obetydlig plats.

7 Jag har sett slavar till häst

och furstar till fots som slavar.

8 *Ps 7:16f, Ords 11:27, 26:27. Den som gräver en grop

faller själv däri,

och den som river en mur

blir biten av en orm.

9 Den som flyttar på sten

blir skadad av sten,

och den som klyver ved

blir skadad av trä.

10 Den som inte slipar eggen

när järnet blir slött

måste använda mer kraft.

Men vishet leder till framgång.

11 *Ps 58:5f, Jer 8:17. Om ormen hugger

innan den blivit tjusad

har ormtjusaren ingen nytta

av sin konst.

12 *Ords 10:11, 20f, 25:11, Luk 4:22. Ord från den vises mun

är välgörande*10:12är välgörandeAnnan översättning: "vinner gillande".,

men dåren förtärs

av sina egna läppar.

13 Början på hans tal är dårskap

och slutet svår galenskap.

14 *Pred 7:1, 8:7. Dåren är rik på ord,

men ingen människa

vet vad som ska ske.

Vem kan säga en människa

vad som kommer efter henne?

15 Dårarnas möda tröttar ut dem.

Inte ens till staden hittar de vägen.

16 *2 Krön 13:7, Jes 3:4, 5:11. Ve dig, du land

vars kung är ett barn*10:16vars kung är ett barnSalomo var ung men bad och fick vishet (1 Kung 3:7). Hans son Rehabeam blev kung vid 41 års ålder (14:21) men betedde sig som ett barn (12:8f).

och där furstarna festar

redan på morgonen!

17 Lyckliga land

vars kung är son till ädla män

och där furstarna har fest

vid rätt tid,

för att få styrka*10:17för att få styrkaAnnan översättning: "med självbehärskning".

och inte för att dricka.

18 Av lättja förfaller husets bjälkar,

och av försumlighet

regnar det in genom taket.

19 *Ps 104:15, Dan 5:1. Fest ordnar man för att roa sig

och vin ger glädje åt livet,

och pengar kan ge allt detta.

20 *2 Mos 22:28, Apg 23:5. Inte ens i din tanke

ska du förbanna en kung,

och inte ens i ditt sovrum

ska du förbanna den rike,

för himlens fåglar bär ditt tal

och de bevingade för vidare

vad du har sagt.