1 Ā, ka oti i a Horomona te whare o Ihowā, me te whare o te kīngi, me ngā mea katoa i hiahia ai a Horomona, i pai ai kia mahia; 2 nā, ko te rua o ngā putanga o Ihowā ki a Horomona, pērā me tōna putanga ki a ia ki Kipeono. 3 Nā, ka mea a Ihowā ki a ia:

"Kua rongo ahau i tāu īnoi, i tāu karanga i karanga ai koe i tōku aroaro; kua oti i ahau te whakatapu tēnei whare kua hangā nei e koe, hei waihotanga iho mō tōku ingoa ā ake ake; ka tau anō ōku kanohi, me tōku ngākau, ki reira i ngā rā katoa.

4 "Nā, ko koe, ki te rite tāu haere i tōku aroaro ki te haere a tōu pāpā, a Rāwiri, ā, ka tapatahi, ka tika te ngākau ka mahi koe i ngā mea katoa i whakahau ai ahau ki a koe, ka pupuri i āku tikanga, i āku whakaritenga; 5 kātahi ahau ka whakapūmau i te torōna o tōu kīngitanga ki a Īharaira ā ake ake; ka pērā me tāku i kōrero ai ki tōu pāpā, ki a Rāwiri, i ahau i kī rā, ‘E kore e whakakorea he tangata māu mō te torōna o Īharaira.’

6 "Otiia, ki te anga koutou ko ā koutou tama, ki te tahuri kē, ā, kāhore e whai i ahau, e pupuri i āku whakahau, i āku tikanga, i hoatu e ahau ki tō koutou aroaro, ā, ka haere, ka mahi ki ngā atua kē, ka koropiko ki a rātou, 7 kātahi ka hautopea atu e ahau a Īharaira i te mata o te whenua i hoatu e ahau ki a rātou; ā, ko tēnei whare i whakatapua nei e ahau mō tōku ingoa, ka ākiritia atu e ahau i tōku aroaro, ā, ka waiho a Īharaira hei whakatauki, hei taunutanga i roto i ngā iwi katoa. 8 Nā, ahakoa te tiketike o te whare nei, ka mīharo ia ngā tāngata katoa e haere ana nā konei, ka whakahī, ka mea, ‘Nā te aha tēnei mahi a Ihowā ki tēnei whenua, ki tēnei whare?’ 9 Nā, ka whakahoki rātou, ‘Mō rātou i whakarere i a Ihowā, i tō rātou Atua, i whakaputa mai nei i ō rātou mātua i te whenua o Īhipa, ā, ka tango ki ngā atua kē, ka koropiko ki a rātou, ka mahi ki a rātou; nō reira, i hōmai ai e Ihowā tēnei kino katoa ki runga ki a rātou.’ "

10 Nā, i te mutunga o ngā tau e rua tekau, i te mea ka oti te hanga e Horomona ngā whare e rua, te whare o Ihowā, me te whare o te kīngi; 11 nā, i hōmai e Hīrama kīngi o Tāira he rākau hīta ki a Horomona, he rākau kauri, he kōura, ko āna katoa i pai ai; nā, hoatu ana e Kīngi Horomona ki a Hīrama e rua tekau ngā pā i te whenua o Karirī.

12 Ā, ka haere ake a Hīrama i Tāira kia kite i ngā pā i hoatu nei e Horomona ki a ia, kīhai i rite ki tāna titiro. 13 Ka mea ia, "He aha ēnei pā i hōmai nei e koe ki ahau, e tōku tuakana?" Nā, huaina iho e ia ko te whenua o Kapuru, koia tēnei ināianei. 14 Nā, tukua atu ana e Hīrama ki te kīngi kotahi rau e rua tekau ngā taranata kōura.

15 Nā, ko te pūtake tēnei o te whakataka i whakatakā ai e Horomona; hei hanga i te whare o Ihowā, i tōna ake whare, i Miro, i te taiepa o Hiruhārama, i Hatoro, i Mekiro, i Kētere. 16 (I haere mai hoki a Parao kīngi o Īhipa, ā, horo ana a Kētere i a ia, tahuna ana e ia ki te ahi, patua iho hoki ngā Kanaani e noho ana i te pā, ā, hōmai ana hei kaipākūhā ki tāna tamāhine, ki te wahine a Horomona. 17 Nā, hangā ana e Horomona), a Kētere me Petehorono ki raro, 18 me Paarata, me Taramoro i te koraha, i taua whenua, 19 me ngā pā taonga katoa o Horomona, me ngā pā mō ngā hāriata, me ngā pā mō ngā kaieke hōiho, me tā Horomona i hiahia ai kia hangā ki Hiruhārama, ki Repanōna, ki te whenua katoa hoki o tōna kīngitanga.

20 Ko ngā mōrehu katoa o ngā Amori, o ngā Hiti, o ngā Perihi, o ngā Hiwi, o ngā Iepuhi ehara nei i ngā tama a Īharaira – 21 ko ā rātou tamariki i mahue i muri i a rātou i te whenua, kīhai nei i taea e ngā tama a Īharaira te huna rawa – nā, whakatakohatia ana rātou e Horomona, he mahi te takoha, ā tae noa ki tēnei rā. 22 Ko ngā tama ia a Īharaira, kīhai i meinga e Horomona hei kaimahi; ko rātou hoki hei tāngata whawhai, hei tāngata māna, hei rangatira māna, hei kaiwhakahauhau māna, hei rangatira anō mō ana hāriata, mō āna kaieke hōiho.

23 Ko ngā rangatira ēnei o ngā kaitohutohu, o ngā rangatira o te mahi a Horomona, e rima rau e rima tekau, he rangatira, mō ngā kaimahi i te mahi.

24 Nā, kua riro atu te tamāhine a Parao i te pā o Rāwiri ki runga, ki te whare i hangā e ia mōna; kātahi a Miro ka hangā e ia.

25 Nā, i te tau kotahi, e toru ngā tāpaenga a Horomona i ngā tahunga tinana, i ngā whakahere mō te pai ki runga ki te āta i hangā e ia mā Ihowā, i tahuna anō e ia te whakakakara ki tērā i te aroaro o Ihowā. Heoi, kua oti te whare i a ia.

26 Nā, he maha ngā kaipuke i hangā e Kīngi Horomona ki Ehiono Kēpere, ki tērā i Eroto i te taha o te Moana Whero, i te whenua o Ēroma. 27 Ā, tonoa ana e Hīrama āna tāngata ki runga ki ngā kaipuke, he kaimahi kaipuke, he mōhio ki te moana, hei hoa mō ngā tāngata a Horomona. 28 Nā, ka rere rātou ki Ōpira, ā, utaina ana he kōura i reira, e whā rau e rua tekau taranata, ā, kawea ana ki a Kīngi Horomona.

1 *2 Krön 7:11f. Sedan Salomo hade byggt färdigt Herrens hus och även kungapalatset och allt annat han hade känt längtan och lust att utföra, 2 *1 Kung 3:5f. visade sig Herren för Salomo en andra gång, så som han förut hade uppenbarat sig för honom i Gibeon. 3 *5 Mos 12:11, 1 Kung 8:22f, Ps 132:14.Herren sade till honom: "Jag har hört den bön och begäran du har framburit till mig. Detta hus som du har byggt har jag helgat för att där fästa mitt namn för evig tid. Mina ögon och mitt hjärta ska för alltid vara där. 4 *1 Kung 3:14, 11:38, 2 Krön 17:3. Om du vandrar inför mig så som din far David vandrade, med ärligt hjärta och i uppriktighet, så att du följer allt som jag har befallt dig och håller fast vid mina stadgar och föreskrifter, 5 *2 Sam 7:12f, 1 Kung 2:4, 1 Krön 17:11, 22:10. då ska jag låta din kungatron över Israel bestå för evigt, som jag lovade din far David, när jag sade: Aldrig ska det på Israels tron saknas en avkomling av dig.

6 *Jos 23:16. Men om ni och era barn vänder er bort från mig och överger mig och inte håller de bud och stadgar jag har förelagt er, utan går bort och tjänar andra gudar och tillber dem, 7 *5 Mos 4:26, 8:19, 28:25f, 37, Jer 7:15, 24:9. då ska jag utrota Israel ur det land som jag har gett dem. Det hus som jag har helgat åt mitt namn ska jag då förkasta från mitt ansikte. Och Israel ska bli ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk. 8 *5 Mos 29:24f, Jer 22:8f. Hur storslaget detta hus än är, ska var och en som då går förbi häpna och vissla. När man frågar: Varför har Herren gjort så mot detta land och mot detta hus? – 9 då ska man svara: Därför att de övergav Herren sin Gud som hade fört deras fäder ut ur Egyptens land, och höll sig till andra gudar och tillbad och tjänade dem, därför har Herren låtit allt detta onda drabba dem."

10 *1 Kung 6:38, 7:1, 2 Krön 8:1f. Sedan Salomo i tjugo år hade byggt på de två husen, Herrens hus och kungapalatset, 11 gav kung Salomo tjugo städer i Galileen åt kung Hiram av Tyrus som hade försett honom med cederträ, cypressträ och guld, så mycket han begärde. 12 Men när Hiram från Tyrus gav sig ut för att se städerna som Salomo hade gett honom, tyckte han inte om dem 13 utan sade: "Vad är detta för städer som du har gett mig, min broder?" Han kallade dem Kabuls*9:13KabulBetyder kanske "som ingenting" (Josefus) eller "gräns" (Septuaginta). Enligt 2 Krön 8:2 tycks Hiram ha återlämnat städerna. land, som de heter än i dag.

14 Men Hiram hade sänt hundratjugo talenter*9:14hundratjugo talenterCa 3,5 ton guld. guld till kungen.

15 *2 Sam 5:9, 1 Kung 5:13. På följande sätt var det med det arbetsfolk som kung Salomo samlade för att bygga Herrens hus, sitt eget hus och Millo*9:15MilloBetyder "fyllning", troligen en terrass på bergssidan som gav stöd under borgen. liksom Jerusalems murar samt Hasor, Megiddo och Gezer.

16 *Jos 16:10. Farao, Egyptens kung, hade dragit upp och intagit Gezer*9:16GezerStrategisk stad ca 3 mil väster om Jerusalem, vid gränsen mot filisteerna (2 Sam 5:25). Stadens kananeer hade ibland lytt under egyptierna, ibland under israeliterna (Jos 16:10). och tänt eld på staden och dödat de kananeer som bodde där. Sedan hade han gett den till hemgift åt sin dotter, som var Salomos hustru. 17 Men Salomo byggde upp Gezer och Nedre Bet-Horon, 18 Baalat och Tamar i öknen där i landet, 19 *1 Kung 4:26, 10:26, 2 Krön 1:14. dessutom alla de städer där han hade sina förråd, vagnar och hästar, och allt annat han önskade bygga i Jerusalem, på Libanon och i övrigt i det land som lydde under hans välde. 20 Allt det folk som fanns kvar av amoreerna, hetiterna, periseerna, hiveerna och jebusiterna, alltså de som inte tillhörde Israels barn 21 – deras avkomlingar, så många som fanns kvar i landet efter dem därför att Israels barn inte hade klarat att viga dem åt förintelse – dem gjorde Salomo till arbetspliktiga tjänare, så som de är än i dag. 22 *3 Mos 25:39f. Men av Israels barn gjorde Salomo ingen till slav, utan de blev krigare och hans tjänare, befälhavare och kämpar eller befäl för hans vagnar och ridhästar. 23 Överfogdarna över Salomos arbeten var femhundrafemtio. Dessa hade befälet över folket som utförde arbetet.

24 *1 Kung 3:1, 7:8. När faraos dotter hade flyttat upp från Davids stad till det hus som Salomo hade byggt åt henne, byggde han också Millo.

25 *2 Krön 4:1, 7:7. Salomo offrade tre gånger om året brännoffer och gemenskapsoffer på det altare som han hade byggt åt Herren och tände på det rökelsen inför Herrens ansikte. Så hade han då gjort huset färdigt.

26 Kung Salomo byggde också en flotta i Esjon-Geber, som ligger vid Elot*9:26Esjon-Geber … ElotNuvarande Eilat vid Akabaviken i södra Israel., på stranden av Röda havet, i Edoms land. 27 På denna flotta sände Hiram av sitt folk sjökunnigt skeppsmanskap som följde med Salomos folk. 28 De for till Ofir*9:28OfirTroligen i Jemen (1 Mos 10:29), möjligen Indien eller Östafrika. och hämtade därifrån guld, fyrahundratjugo talenter*9:28fyrahundratjugo talenterDrygt 12 ton guld., som de förde till kung Salomo.