1 Ā, nō te rongonga o te Kuīni o Hēpā ki te rongo o Horomona, ki tāna i mea ai mō te ingoa o Ihowā, ka haere mai ia ki te whakamātau i a ia ki ngā kupu pakeke. 2 Nā, haere mai ana ia ki Hiruhārama, nui atu hoki te tira, he kāmera e waha ana i ngā mea kakara, i tōna nui o te kōura, i te kōhatu utu nui; nā, i tōna haerenga ki a Horomona, ka kōrerotia e ia ki a ia ngā mea katoa i roto i tōna ngākau. 3 Ā, whakaaturia ana e Horomona ki a ia te tikanga o āna kupu katoa, kāhore he kupu i ngaro i te kīngi, i kore te whakaatu ki a ia. 4 Ā, nō te kitenga o te Kuīni o Hēpā i te mōhio katoa o Horomona, i te whare hoki i hangā e ia, 5 i te kai o tāna tēpu, i te nohoanga o āna tāngata, i te tūranga o āna kaimahi, i ō rātou kākahu, i āna kairiringi wāina, i tōna pikitanga i piki atu ai ki te whare o Ihowā, kore ake he wairua i roto i a ia.

6 Ā, ka mea ia ki te kīngi, "Pono tonu ngā mea i rongo ai ahau i tōku whenua mō āu mahi, mō tōu mōhio. 7 Heoi, kīhai ahau i whakapono ki aua kōrero, ā tae noa mai ahau, kite noa ōku kanohi. Nanā, kīhai te hāwhe i kōrerotia ki ahau; nui atu tōu mōhio, tōu pai, i te rongo i rongo ai ahau. 8 Anō te hari o āu tāngata, anō te hari o ēnei pononga āu e tū tonu nei i tōu aroaro, e whakarongo nei ki tōu mōhio! 9 Kia whakapaingia a Ihowā, tōu Atua i whakaahuareka nei ki a koe, i hōmai nei i a koe ki runga ki te torōna o Īharaira. He aroha mau tonu hoki nō Ihowā ki a Īharaira, nā, meinga ana koe e ia hei kīngi, hei mahi i te whakawā, i te tika."

10 Nā, hōmai ana e ia ki te kīngi kotahi rau e rua tekau taranata kōura, tōna tini o ngā mea kakara, me ngā kōhatu utu nui; kāhore he mea kakara i tae mai i muri nei hei rite te nui ki ēnei i hōmai nei e te Kuīni o Hēpā ki a Kīngi Horomona.

11 Ā, nā ngā kaipuke o Hīrama nāna nei i mau mai te kōura i Ōpira, nā reira anō i kawe mai ngā rākau aramuka me ngā kōhatu utu nui i Ōpira, tōna tini. 12 Nā, ka hangā aua rākau aramuka e te kīngi hei pou mō te whare o Ihowā, mō te whare anō o te kīngi, hei hāpa, hei hātere, he mea mā ngā kaiwaiata; kāhore anō i tae noa mai he rākau aramuka hei rite, kāhore hoki i kitea i mua, ā taea noatia tēnei rā.

13 Nā, ka hoatu e Kīngi Horomona ki te Kuīni o Hēpā ngā mea katoa i pai ai ia, āna hoki i tono ai, he tāpiri ki runga ki ngā mea i hoatu e te ringa o Kīngi Horomona ki a ia. Heoi, ka tahuri ia, ā, haere ana rātou ko āna tāngata ki tōna whenua.

14 Nā, ko te taimaha o te kōura i tae ki a Horomona i te tau kotahi, e ono rau e ono tekau mā ono taranata kōura; 15 hāunga a ngā kairapu taonga, i mau mai ai me ngā taonga a ngā kaihokohoko, a ngā kīngi katoa o Arāpia, a ngā kāwana o te whenua.

16 Nā, ka hangā e Kīngi Horomona ētahi pukupuku, e rua rau, he mea patu te kōura; e ono rau ngā hekere kōura ki te pukupuku kotahi. 17 Ā, i hangaia e ia ētahi pukupuku iti iho e toru rau, he mea patu te kōura; e toru pāuna kōura ki te pukupuku kotahi; ā, hoatu ana e te kīngi ki te whare o te ngahere o Repanōna.

18 Ā, i hangā e te kīngi tētahi torōna nui ki te rei, whakakikoruatia iho ki te kōura pai rawa. 19 E ono ngā kaupae ki te torōna, he mea porotaka a runga o muri o te torōna; he okiokinga ringa anō kei te wāhi e nohoia ana, i tētahi taha; i tētahi taha, e rua anō ngā raiona e tū ana i te taha o ngā okiokinga. 20 Kotahi tekau mā rua hoki ngā raiona i reira e tū ana i tētahi taha, i tētahi taha, i runga i ngā kaupae e ono; kāhore he mea pērā i hangā i tētahi atu rangatiratanga.

21 Nā, ko ngā oko inu katoa a Kīngi Horomona, he kōura kau; me ngā oko katoa o te whare o te ngahere o Repanōna, he kōura parakore; kāhore he hiriwa; kīhai tērā i kīia he mea nui ngā rā o Horomona.

22 He maha hoki a te kīngi kaipuke ki Tarahihi i te moana, he mea huihui ki ngā kaipuke a Hīrama. Kotahi te ūnga mai i ngā tau e toru o ngā kaipuke o Tarahihi, hei kawe mai i te kōura, i te hiriwa, i te rei, i ngā makimaki, me ngā pīkake.

23 Nā, nui atu a Kīngi Horomona i ngā kīngi katoa o te whenua te whai taonga, te mōhio. 24 I whāia anō a Horomona e ngā whenua katoa, kia rongo ai rātou i tōna mōhio i hōmai nei e te Atua ki tōna ngākau. 25 Me te kawe mai anō rātou i tāna hākari, i tāna hākari, i ngā oko hiriwa, i ngā oko kōura, i ngā kākahu, i ngā mea mō te whawhai, i ngā kakara reka, i ngā hōiho, i ngā muera, he mea tatau ā-tau tonu.

26 Nā, ka āmia e Horomona he hāriata, he kaieke hōiho; kotahi mano e whā rau ana hāriata, tekau mā rua mano ngā kainoho hōiho, he mea wehe nāna ki ngā pā hāriata, ki te kīngi hoki, ki Hiruhārama. 27 Nā, meinga ana te hiriwa e te kīngi ki Hiruhārama kia rite ki te kōhatu; i meinga anō e ia ngā hīta kia rite ki te hikamora i te raorao te tini.

28 Ā, ko ngā hōiho o Horomona, he mea mau mai i Īhipa; nā ngā kaihoko a te kīngi i tango kāhui mai, tēnā kāhui me tōna utu. 29 Nā, e ono rau ngā hekere hiriwa i riro ai te hāriata i puta ai i Īhipa, kotahi rau e rima tekau i riro ai te hōiho; ko rātou hei kawe mō ngā kīngi katoa o ngā Hiti, mō ngā kīngi o Hīria.

1 *2 Krön 9:1f, Matt 12:42, Luk 11:31. När drottningen av Saba*10:1SabaTroligen Jemen i änden på arabiska halvön, ca 250 mil söder om Jerusalem. fick höra ryktet om Salomo och om Herrens namn, kom hon för att sätta honom på prov med svåra frågor. 2 Hon kom till Jerusalem med ett mycket stort följe och med kameler som bar väldoftande kryddor och guld i mängd samt dyrbara stenar. När hon kom inför Salomo, talade hon med honom om allt som låg på hennes hjärta. 3 Och Salomo svarade på alla hennes frågor. Ingenting var dolt för kungen, utan han kunde ge henne svar på allt.

4 När drottningen av Saba såg Salomos hela vishet och såg huset han hade byggt 5 och rätterna på hans bord och hur hans tjänare satt där och hur de som betjänade honom skötte sina sysslor och hur de var klädda, och hans hovmän och brännoffren som han offrade i Herrens hus, blev hon utom sig av förundran. 6 Och hon sade till kungen: "Så var det då sant det jag i mitt land hörde om dina ord och om din vishet. 7 Jag ville inte tro det, förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Men se, inte ens hälften hade berättats för mig. Du har långt mer vishet och rikedom än jag hade hört genom ryktet. 8 Lyckliga är dina män och lyckliga är dessa dina tjänare, som ständigt får stå inför dig och höra din visdom. 9 *1 Kung 5:7, 2 Krön 2:11. Välsignad är Herren din Gud, som har funnit sådant behag i dig och satt dig på Israels tron! Herren älskar Israel för evigt, det är därför han har gjort dig till kung, för att du ska skipa lag och rätt."

10 Hon gav kungen hundratjugo talenter*10:10hundratjugo talenterCa 3,5 ton guld. guld och dessutom mängder av väldoftande kryddor samt dyrbara stenar. En så stor mängd väldoftande kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig mer förts in.

11 *1 Kung 9:26f, 22:49. När Hirams flotta hämtade guld från Ofir, förde den också med sig almugträ*10:11almugträKanske aromatiskt sandelträ som växer i Indien. i stor mängd och dyrbara stenar. 12 Av almugträet lät kungen göra tillbehör till Herrens hus och till kungapalatset samt harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har sedan fram till denna dag inte förts in eller setts i landet.

13 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade och begärde. Till det kom allt annat han i sin kungliga frikostighet skänkte henne. Sedan vände hon om och reste hem med sina tjänare till sitt land igen.

14 Det guld som årligen kom in till Salomo vägde sexhundrasextiosex talenter*10:14sexhundrasextiosex talenterCa 20 ton guld., 15 utöver det som kringresande handelsmän och köpmän förde in, och det som kom från alla kungarna i Arabien och från ståthållarna i landet.

16 *1 Kung 14:26, 2 Krön 9:15f, 12:9. Kung Salomo lät göra tvåhundra stora sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld sexhundra siklar guld 17 *1 Kung 7:2. samt trehundra mindre sköldar av uthamrat guld och använde till varje sådan sköld tre minor*10:16fsexhundra siklar … tre minorDrygt 6 kg och nästan 2 kg guld. guld. Kungen satte upp dem i Libanonskogshuset. 18 Dessutom lät kungen göra en stor tron av elfenben och täckte den med fint guld. 19 Tronen hade sex trappsteg och tronens ryggstycke var avrundat upptill. På båda sidor om sätet fanns armstöd, och två lejon stod utmed armstöden. 20 Tolv lejon stod där, ett på varje sida om de sex trappstegen. Något sådant har aldrig tillverkats i något annat rike. 21 Alla kung Salomos dryckeskärl var av guld, och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Ingenting var av silver, det hade inget värde på Salomos tid.

22 *1 Kung 9:27f, 22:49. Kungen hade en egen Tarshishflotta*10:22TarshishflottaLångdistansskepp som kunde segla t ex över Medelhavet (se 22:49, 1 Mos 10:4). på havet tillsammans med Hirams flotta, och en gång vart tredje år kom Tarshishflottan hem och förde med sig guld och silver, elfenben, apor och påfåglar.

23 *1 Kung 3:12f, 4:30, 1 Krön 29:25, 2 Krön 1:1, Pred 2:9. Kung Salomo blev större än någon annan kung på jorden,*10:23större än någon annan kung på jordenSe Salomos messianska kungapsalm Ps 72 och Pred 1:16f. både i rikedom och vishet. 24 *1 Kung 4:34. Från alla länder kom man för att besöka Salomo och höra den visdom som Gud hade lagt ner i hans hjärta. 25 Var och en förde med sig gåvor: föremål av silver och guld, kläder, vapen, väldoftande kryddor, hästar och mulåsnor. Detta hände år efter år.

26 *1 Kung 4:26, 9:19, 2 Krön 1:14f, 9:25f. Salomo samlade också vagnar och ridhästar, så att han hade 1 400 vagnar och 12 000 ridhästar. Dem inrymde han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem hos kungen själv. 27 Kungen styrde så att silver blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsträ i Låglandet. 28 *2 Krön 1:16. Hästarna som Salomo skaffade kom från Egypten. En del av kungens uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris. 29 Varje vagn som hämtades och fördes in från Egypten kostade 600 siklar silver och varje häst 150*10:29600 siklar … 150Drygt 6 kg och 1,5 kg silver. Salomos vagnar var långt mycket dyrare än det vanliga priset om ca 100 siklar per vagn.. Likaså infördes genom deras försorg sådana till hetiternas alla kungar och till kungarna i Aram.