1 Ā, ka maha ngā rā, ka puta mai te kupu a Ihowā ki a Irāia i te toru o ngā tau; i mea ia, "Haere, whakakitea atu koe ki a Āhapa; ā, māku e hoatu he ua ki te whenua." 2 Nā, haere ana a Irāia ki te whakakite i a ia ki a Āhapa.
Nui atu hoki te matekai o Hamaria. 3 Nā, ka karanga a Āhapa ki a Opāria, kaitohutohu o tōna whare. (Nā, he nui te wehi o Opāria ki a Ihowā; 4 ā, i tā Ietēpere hautopenga atu i ngā poropiti a Ihowā, nā, ka mau a Opāria ki ngā poropiti kotahi rau, ā, hunā ana e ia, takirima tekau ngā tāngata ki te ana kotahi, ā, whāngainga ana rātou e ia ki te taro, ki te wai.)
5 Nā, ka mea a Āhapa ki a Opāria, "Haere puta noa i te whenua ki ngā puna wai katoa; ki ngā awa katoa; tērā pea ka kitea e tātou tētahi tarutaru e ora ai ngā hōiho me ngā muera; kei poto katoa ā tātou kararehe." 6 Heoi, ka wehea e rāua te whenua hei haerenga mō rāua; haere ana a Āhapa, tōna kotahi i tētahi ara, haere ana a Opāria, tōna kotahi i tētahi ara.
7 Ā, i a Opāria i te ara, nā, ko Irāia kua tūtaki ki a ia; ā, ka mōhio ia ki tērā, ka tāpapa, ka mea, "Ko koe rānei tēnā, e tōku Ariki, e Irāia?"
8 Anō rā ko ia ki a ia, "Ko ahau rā; haere, kōrero atu ki tōu ariki, ‘Ko Irāia tēnei.’ "
9 Nā, ka mea tērā, "He aha rā tōku hara i hoatu ai tāu pononga ki te ringa o Āhapa kia whakamatea? 10 E ora ana a Ihowā, tōu Atua, kāhore he iwi, he kīngitanga, i kore nei tōku ariki e tono tāngata ki reira ki te rapu i a koe; ā, i tā rātou meatanga mai, ‘Kāhore nei,’ whakaoatitia iho e ia taua kīngitanga, taua iwi rānei, me kāhore rātou i kite i a koe. 11 Nā, kua mea nā koe ināianei, ‘Haere, kōrero atu ki tōu ariki, Ko Irāia tēnei.’
12 "Nā, ākuanei, kei tōku mawehenga atu i a koe, ka kāhakina atu koe e te Wairua o Ihowā ki te wāhi e kore ai ahau e mōhio; ā, i tōku taenga atu ki te whakaatu ki a Āhapa, ā, ka kore ia e kite i a koe, kātahi ahau ka patua e ia; heoi e wehi ana tāu pononga i a Ihowā, nō tōku tamarikitanga ake. 13 Kāhore ianei i kōrerotia ki tōku ariki tāku i mea ai i tā Ietēpere patunga i ngā poropiti a Ihowā, tāku hunanga i ngā poropiti kotahi rau a Ihowā, takirima tekau ngā tāngata ki roto i te ana kotahi, ā, whāngainga ana e ahau ki te taro, ki te wai? 14 Ā, ka mea mai nā koe ināianei, ‘Haere, kōrero atu ki tōu ariki, "Ko Irāia tēnei." ’ Ka patua hoki ahau e ia."
15 Anō rā ko Irāia ki a ia, "E ora ana a Ihowā o ngā mano e tū nei ahau i tōna aroaro, ko ā tēnei rā pū ahau puta ai ki a ia."
16 Heoi, haere ana a Opāria ki te whakatau i a Āhapa, ā, kōrerotia ana ki a ia. Nā, haere ana a Āhapa ki te whakatau i a Irāia. 17 Ā, nō te kitenga o Āhapa i a Irāia, nā, ka mea a Āhapa ki a ia, "Ko koe tēnei, e te kaiwhakararuraru o Īharaira?"
18 Anō rā ko ia, "Kāhore i whakararurarutia e ahau a Īharaira; engari koe me te whare o tōu pāpā i tā koutou whakarerenga nei i ngā whakahau a Ihowā, i a koe ka whai nei i ngā Paara. 19 Nā, tīkina āianei, huihuia mai a Īharaira katoa ki ahau ki Maunga Karamere, me ngā poropiti e whā rau e rima tekau a Paara, me ngā poropiti e whā rau o te Āhera, e kai nā ki te tēpu a Ietēpere."
20 Heoi, tono tāngata ana a Āhapa puta noa i ngā tama katoa a Īharaira, ā, whakaminea ana aua poropiti ki Maunga Karamere. 21 Nā, ka whakatata a Irāia ki te iwi katoa, ka mea, "Kia pēhea te roa o tō koutou tāhurihuri ki ngā tikanga e rua? Ki te mea ko Ihowā te Atua, me whai ki a ia; ki te mea ia ko Paara, me whai ki a ia."
Nā, kāhore he kupu i whakahokia e te iwi ki a ia.
22 Kātahi ka mea a Irāia ki te iwi, "Ko ahau anake kua mahue nei o ngā poropiti a Ihowā; e whā rau ia e rima tekau tāngata ngā poropiti a Paara.
23 "Nā, me hōmai e rātou ētahi pūru mā mātou, kia rua, mā rātou e whiriwhiri tētahi pūru mā rātou, ka tapatapahi ai, ka whakaeke ai ki runga ki ngā wahie, kaua hoki he ahi e meatia atu. Māku hoki e taka tētahi pūru, e whakatakoto ki runga ki ngā wahie; e kore hoki e meatia atu he ahi. 24 Ā, mā koutou e karanga ki te ingoa o tō koutou atua; māku hoki e karanga ki te ingoa o Ihowā. Nā, ko te Atua e utua ai te karanga ki te ahi, ko ia hei Atua."
Nā, ka whakahoki te iwi katoa, ka mea, "Ka pai tēnā kupu."
25 Nā, ka mea a Irāia ki ngā poropiti a Paara, "Whiriwhiria tētahi pūru mā koutou, takā; ko tā koutou ki mua, he tokomaha hoki koutou; ka karanga ai ki te ingoa o tō koutou atua; kaua hoki he ahi e meatia atu."
26 Nā, ka tango rātou i te pūru i hoatu ki a rātou, ā, mahia ana e rātou. Nā, ka karanga ki te ingoa o Paara o te ata iho anō ā taea noatia te poutūmārōtanga; i mea ai, "E Paara utua mai tā mātou karanga." Otiia kāhore he kupu, kīhai hoki i utua e tētahi.
Ā, tūpekepeke ana rātou i te āta i hangā nei. 27 Ā, i te poutūmārōtanga, ka tāwai a Irāia ki a rātou, ka mea, "Karanga, kia nui te reo; he atua hoki ia; kei te pūrākau pea ia, kei tahaki rānei, kei te ara rānei, tēnā rānei kei te moe, ā, me whakaara."
28 Nā, nui atu tō rātou reo ki te karanga, ka haehae i a rātou ki te māripi, ki te oka, ko tā rātou tikanga hoki ia, ā, tārere noa ngā toto ki runga ki a rātou. 29 Heoi, kua tāwharara te rā, nā, ka poropiti rātou ā tae noa ki te whakaekenga o tō te ahiahi whakahere; otiia kāhore he reo, kīhai i utua te karanga, kāhore tētahi hei whakarongo.
30 Nā, ka mea a Irāia ki te iwi katoa, "Neke mai ki ahau." Nā, neke ana te iwi katoa ki a ia, Nā, ka whakatikaia e ia te āta a Ihowā i turakina. 31 I mau hoki a Irāia ki ngā kōhatu kotahi tekau mā rua; rite tonu te maha ki ngā iwi o ngā tama a Hākopa, ki a ia nei te kupu a Ihowā, i kī nei, "Ko Īharaira hei ingoa mōu." 32 Nā, hangā ana e ia aua kōhatu hei āta mō te ingoa o Ihowā; ā, keria ana he awa ki te taha o te āta ā taka noa, kia rua ngā mēhua purapura ka kī. 33 Nā, whakapaia ana e ia ngā wahie, ā, tapatapahia ana te pūru, whakatakotoria ana ki runga ki ngā wahie. Ā, ka mea ia, "Whakakīia ētahi oko, kia whā, ki te wai, ka riringi ki runga ki te tahunga tinana, ki ngā wahie."
34 I mea anō ia, "Tēnā anō." Nā, meatia anō e rātou.
I mea hoki ia, "Tuatorutia." Nā, ka tuatorutia e rātou. 35 Nā, ka rere te wai i ngā taha o te āta tawhio noa; whakakīia ana hoki e ia te waikeri ki te wai.
36 Nā, i te whakaekenga o tō te ahiahi whakahere, ka whakatata a Irāia poropiti, ā, ka mea: "E Ihowā, e te Atua o Āperahama, o Īhaka, o Īharaira, kia mōhiotia i tēnei rā ko koe te Atua i roto i a Īharaira, ko ahau tāu pononga, ā, nāu te kupu i mea ai ahau ēnei mea katoa. 37 Whakarongo mai ki ahau, e Ihowā, whakarongo mai ki ahau, kia mōhio ai tēnei iwi ko te Atua koe, e Ihowā, nāu anō i whakahoki ō rātou ngākau ki muri nei."
38 Nā, ko te tino takanga iho o te ahi a Ihowā, pau ake te tahunga tinana, me ngā wahie, me ngā kōhatu, me te puehu, mitikia ake ana anō hoki te wai i roto i te waikeri.
39 Ā, nō te kitenga o te iwi katoa, tāpapa ana, me te kī ake anō, "Ko Ihowā, ko ia te Atua; ko Ihowā, ko ia te Atua."
40 Kātahi ka mea a Irāia ki a rātou, "Hopukia ngā poropiti a Paara; kei mawhiti tētahi o rātou." Nā, hopukia ana e rātou, ā, kawea ana e Irāia ki raro, ki te awa, ki Kihona, patua iho ki reira.
41 Nā, ka mea a Irāia ki a Āhapa, "Haere ki runga, ki te kai, ki te inu; he haruru ua hoki te rarā mai nei." 42 Heoi, haere ana a Āhapa ki te kai, ki te inu. Ko Irāia ia i piki ki te tihi o Karamere; ā, tāpapa ana ia ki te whenua, ko tōna mata i roto i ōna turi.
43 Nā, ka mea ia ki tāna tangata, "Tēnā, piki atu ināianei, tirohia te ritenga atu o te moana."
Nā, piki ana ia, titiro ana, ā, ka mea, "Kāhore kau he mea."
Nā, ka mea anō tērā, "Hoki atu anō, kia whitu ngā hokinga."
44 Ā, i te whitu ka mea ia, "Nanā, he kapua nohinohi tērā te haere ake rā i roto i te moana; kei te kapu o te ringa tangata te rite."
Nā, ka mea tērā, "Haere, mea atu ki a Āhapa, ‘Whakanohoia tōu hāriata, ka haere ki raro; kei āraia koe e te ua.’ "
45 Nā, mea rawa ake kua pōuri pū te rangi i te kapua, i te hau, nui atu hoki te ua. Nā, rere ana tērā a Āhapa i runga i te hāriata, ā, haere ana ki Ietereere. 46 Ā, i runga i a Irāia te ringa o Ihowā; nā, whītikiria ana e ia tōna hope, ā, rere ana i mua i a Āhapa ā tae noa ki Ietereere.
1 1 Kung 17:1, Jak 5:17f. En lång tid därefter, på tredje året, kom Herrens ord till Elia. Han sade: "Gå och träd fram inför Ahab, så ska jag låta det regna på jorden." 2 Då gick Elia för att träda fram inför Ahab.
Men svälten var svår i Samaria. 3 Och Ahab kallade till sig Obadja18:3ObadjaBetyder "Herrens tjänare", ett mycket vanligt namn., som var hans överförvaltare. Obadja var en mycket gudfruktig man. 4 När Isebel var i färd med att utrota Herrens profeter, hade Obadja tagit hundra profeter och gömt dem i en grotta, femtio man åt gången, och gett dem mat och dryck. 5 Ahab sade till Obadja: "Far igenom landet, till alla vattenkällor och alla bäckar. Kanske finner vi gräs, så att vi kan behålla hästar och mulåsnor vid liv och slipper slakta någon boskap." 6 De fördelade mellan sig landet som de skulle fara igenom. Ahab gav sig ensam av åt ett håll och Obadja åt ett annat håll.
7 När Obadja for vägen fram, då kom plötsligt Elia emot honom. Han kände igen honom och föll ner på sitt ansikte och sade: "Är du här, min herre Elia?" 8 Han svarade honom: "Ja. Gå och säg till din herre: Elia är här." 9 Då sade han: "Hur har jag förbrutit mig, eftersom du vill ge din tjänare i Ahabs hand och låta honom döda mig? 10 Så sant Herren din Gud lever, det finns inget folk eller rike dit min herre inte har sänt någon för att söka efter dig. Om man har svarat: Han är inte här, så har han tagit en ed av det riket eller folket att man inte har funnit dig. 11 Och nu säger du: Gå och säg till din herre: Elia är här. 12 2 Kung 2:16, Apg 8:39. Om Herrens Ande skulle rycka bort dig när jag går ifrån dig, jag vet inte vart, och jag kommer till Ahab och berättar om dig, då skulle han döda mig när han inte finner dig. Och ändå har jag, din tjänare, vördat Herren ända från min ungdom. 13 Har man inte berättat för min herre vad jag gjorde när Isebel dödade Herrens profeter, hur jag gömde hundra av Herrens profeter i två grottor, femtio man i varje och gav dem mat och dryck? 14 Och nu säger du: Gå och säg till din herre att Elia är här. Han kommer att döda mig!" 15 Men Elia svarade: "Så sant Herren Sebaot lever, honom som jag tjänar, redan i dag ska jag träda fram inför Ahab."
16 Obadja gick och mötte Ahab och berättade detta för honom. Då gav sig Ahab i väg för att möta Elia. 17 När Ahab fick se Elia sade han till honom: "Är du här, du som drar olycka över Israel?" 18 1 Kung 16:31f, 21:25f. Elia svarade: "Det är inte jag som drar olycka över Israel, utan du och din fars hus, för ni överger Herrens bud och följer baalerna. 19 Men skicka nu efter och samla hela Israel till mig på berget Karmel18:19berget KarmelCa 550 meter hög åsrygg vid kusten i nordväst, nära gränsen mot Isebels hemland Fenicien. Ansågs av många vara ett heligt berg, t ex av Thutmose III (se not till 2 Mos 5:1)., tillsammans med Baals fyrahundrafemtio profeter och Asheras fyrahundra profeter som äter vid Isebels bord."
20 Då sände Ahab omkring bud över hela Israel och samlade profeterna på berget Karmel. 21 Jos 24:15, Dom 6:31, Matt 6:24. Elia trädde fram för allt folket och sade: "Hur länge ska ni halta på båda sidor? Om det är Herren som är Gud, så följ honom. Men om det är Baal, så följ honom." Men folket svarade honom inte med ett ord.
22 1 Kung 19:10, 14. Då sade Elia till folket: "Jag är ensam kvar som Herrens profet, och Baals profeter är fyrahundrafemtio man. 23 Ge oss två tjurar, och låt dem välja ut åt sig den ena tjuren och stycka den och lägga den på veden utan att tända eld. Sedan ska jag göra i ordning den andra tjuren och lägga den på veden utan att tända eld. 24 Därefter kan ni åkalla er guds namn, men jag ska åkalla Herrens namn. Den gud som svarar med eld18:24eldTroligen en blixt (jfr 2 Mos 9:24), som förknippades med stormguden Baal. Eld från himlen var ett tecken på att Gud hade tagit emot offret (1 Krön 21:26, 2 Krön 7:1)., han är Gud." Allt folket svarade: "Ditt förslag är bra."
25 Elia sade till Baals profeter: "Välj ut åt er den ena tjuren och gör i ordning den. Ni får välja först, eftersom ni är fler. Åkalla därefter er guds namn, men tänd inte elden!" 26 Ps 115:4f, Jer 10:5, Hab 2:18f. De tog den tjur som han gav dem och gjorde i ordning den. De åkallade Baals namn från morgonen ända till middagen och ropade: "Baal, svara oss!" Men inte ett ljud hördes, och ingen svarade. Och hela tiden dansade de omkring altaret som man hade byggt.
27 5 Mos 32:37. När det blev middag, retades Elia med dem och sade: "Ropa högre. Visst är han en gud, men han kanske sitter försjunken i tankar, eller så är han upptagen eller på resa, kanske sover han, men då ska han väl vakna18:27sover … vaknaEn årlig ritual för att väcka Baal nämns av Josefus och i ugaritiska texter.." 28 5 Mos 14:1. Då ropade de ännu högre och ristade sig18:28ristade sigUttryck för extas eller sorg (jfr 5 Mos 14:1) som i Ugarit förknippades med Baal., som de brukade, med svärd och spjut så att blodet rann på dem. 29 2 Mos 29:39, Ps 115:4f. När det blev eftermiddag profeterade de extatiskt ända tills det var tid för matoffret. Men inte ett ljud hördes, ingen svarade och ingen tycktes heller bry sig om dem.
30 Elia sade då till allt folket: "Kom fram hit till mig!" Och allt folket gick fram till honom. Då byggde han åter upp Herrens altare som hade blivit nerrivet. 31 1 Mos 32:28, 35:10, Jos 4:5, 20, 2 Kung 17:34. Elia tog tolv stenar, lika många som Jakobs söners stammar, eftersom Jakob hade fått ordet från Herren: "Israel ska vara ditt namn18:31Israel ska vara ditt namnSe 1 Mos 35:10.." 32 Av stenarna byggde Elia ett altare i Herrens namn och grävde ett dike runt altaret, stort nog för ett utsäde av två seamått18:32två seamåttCa 14 liter.. 33 Han lade upp veden, styckade tjuren och lade den på veden. 34 Sedan sade han: "Fyll fyra krukor med vatten och häll ut vattnet över brännoffret och veden." Därefter sade han: "Gör det en gång till." De gjorde så för andra gången. Och sedan sade han: "Gör det en tredje gång." De gjorde så för tredje gången. 35 Vattnet flöt runt omkring altaret, och han lät också fylla diket med vatten.
36 2 Mos 3:6, Matt 22:32. Då tiden var inne att frambära matoffret, trädde profeten Elia fram och sade: "Herre, Abrahams, Isaks och Israels Gud, låt det bli känt i dag att det är du som är Gud i Israel, att jag är din tjänare och att det är på din befallning jag har gjort allt detta. 37 Svara mig, Herre, svara mig, så att detta folk förstår att det är du Herre som är Gud, och omvänd du deras hjärtan."
38 3 Mos 9:24, Dom 6:21, 1 Krön 21:26, 2 Krön 7:1. Då föll Herrens eld ner och förtärde brännoffret, veden, stenarna och jorden och torkade upp vattnet som fanns i diket. 39 Sak 13:9. När allt folket såg det, föll de ner på sina ansikten och sade: "Det är Herren som är Gud! Det är Herren som är Gud!" 40 5 Mos 13:5, 18:20, 2 Kung 10:25. Men Elia sade till dem: "Grip Baals profeter. Låt inte en enda av dem komma undan." De grep dem och Elia förde dem ner till bäcken Kishon18:40bäcken KishonRinner från trakten av berget Tabor och norr om Karmel (Dom 4:7, 5:21). och dräpte dem där.
41 Elia sade till Ahab: "Bryt upp, ät och drick, för jag hör suset av regn." 42 Då reste sig Ahab upp för att äta och dricka. Men Elia steg upp på Karmels topp och böjde sig ner mot marken med ansiktet mellan knäna. 43 Han sade till sin tjänare: "Gå upp och se ut mot havet!" Han gick då upp och såg ut över havet, men sade: "Jag ser ingenting." Sju gånger sade han till honom att gå tillbaka. 44 När han kom dit sjunde gången, sade han: "Se, ett litet moln som en manshand18:44moln som en manshandLitet nog att döljas av en utsträckt hand. Regnmoln kommer normalt in från Medelhavet under hösten och vintern. stiger upp ur havet."
Då sade han: "Gå och säg till Ahab: Spänn för och far ner, så att inte regnet håller dig kvar." 45 Jak 5:18. I ett nu blev himlen mörk av moln och storm, och ett kraftigt regn föll. Och Ahab steg upp i sin vagn och for till Jisreel18:45JisreelStad ca 2-3 mil öster om Karmel med Ahabs vinterpalats (21:1).. 46 Men Herrens hand hade kommit över Elia, så att han band upp sina kläder och sprang framför Ahab ända till Jisreel.
/images/a/Tcg2NiV7ce24OT6kCIQGR)
/images/a/qHG3xNP8jqR-HqIiucz0L)