1 Nā, kua koroheketia a Kīngi Rāwiri, kua maha ōna rā; ā, hīpokina ana ia e rātou ki te kākahu; heoi kīhai i mahana. 2 Nō reira ka mea atu āna tāngata ki a ia, "Me rapu tētahi kōtiro, he wāhina, mā tōku ariki, mā te kīngi; ā, me tū ia i mua i te kīngi, māna hoki ia e atawhai; ā, me takoto ia ki tōu uma, kia mahana ai tōku ariki, te kīngi."

3 Heoi, rapua ana e rātou tētahi kōtiro ātaahua i ngā rohe katoa o Īharaira; ā, kitea ana ko Āpihaka Hunami, ā, kawea ana mai ia ki te kīngi. 4 Nā, he ātaahua rawa taua kōtiro; ā, i atawhai ia i te kīngi, i mahi hoki ki a ia; otirā kīhai te kīngi i mōhio ki a ia.

5 Kātahi a Aronia tama a Hākiti ka whakanui i a ia, ka mea, "Ko ahau hei kīngi;" ā, meatia ana e ia ētahi hāriata māna, me ētahi tāngata noho hōiho, e rima tekau hoki ngā tāngata hei rere i tōna aroaro. 6 Kīhai hoki tōna pāpā i whakapōuri i tōna ngākau ō mua iho, kīhai i mea, "He aha koe i pēnā ai?" He tangata ātaahua rawa hoki ia; ā, i whānau ia i muri i a Apohārama.

7 Nā, ka kōrerorero ia ki a Ioapa tama a Teruia, ki a Apiātara tohunga; ā, i whai rāua i a Aronia, i āwhina i a ia. 8 Ko Hāroko tohunga ia, ko Penaia tama a Iehoiara, ko Nātana matakite, ko Himei, ko Rei, ko ngā tāngata nunui a Rāwiri, kīhai rātou i uru ki tā Aronia.

9 Nā, ka patua e Aronia he hipi, he kau, me ngā mea mōmona, ki te kōhatu ki Toherete, ki tērā i te taha o Enerōkere, ā, karangatia ana e ia ōna tēina katoa, ngā tama a te kīngi, rātou ko ngā tāngata katoa o Hūrā, ngā pononga a te kīngi; 10 ko Nātana matakite ia, ko Penaia, ko ngā tāngata nunui, me tōna teina, me Horomona, kīhai i karangatia e ia.

11 Nā, ka kōrero a Nātana ki a Patehēpa whaea o Horomona, ka mea, "Kāhore anō koe i rongo ko Aronia tama a Hākiti te kīngi, kāhore hoki i te mōhiotia e tō tātou ariki, e Rāwiri? 12 Nā, haere mai, tukua māku e hoatu he whakaaro ki a koe, kia ora ai koe, kia ora ai hoki tāu tama, a Horomona. 13 Haere, ā, ka tae ki a Kīngi Rāwiri, ka mea ki a ia, ‘Kīhai ianei koe i oati mai, e tōku ariki, e te kīngi, ki tāu pononga, i mea: "Ko Horomona tonu ko tāu tama hei kīngi i muri i ahau. Ko ia hoki hei noho i tōku torōna"? Nā, he aha i kīngi ai a Aronia?’ 14 Nā, e kōrero ana anō koe i reira ki te kīngi, ka tae atu hoki ahau i muri i a koe, ā, māku e whakakoia ki āu kōrero."

15 Nā, ko te haerenga o Patehēpa ki te whare moenga, ki te kīngi; he koroheke rawa hoki te kīngi; ko Āpihaka Hunami anō ki te mahi i ngā mea a te kīngi. 16 Nā, ka tuohu a Patehēpa, ka piko ki te kīngi, ā, ka mea te kīngi, "He aha tāu?"

17 Nā, ka mea tērā ki a ia, "E tōku ariki, i oatitia mai a Ihowā, tōu Atua, e koe ki tāu pononga: ‘Ko Horomona tonu, ko tāu tama hei kīngi i muri i ahau, ā, ko ia hei noho ki tōku torōna.’ 18 Nā, ināianei, kua kīngi a Aronia; ā, kāhore koe, e tōku ariki, e te kīngi, i te mōhio; 19 ā, kua patua e ia he kau, he mea mōmona, he hipi, tōna tini; kua karangatia hoki ngā tama katoa a te kīngi, me Apiātara tohunga, me Ioapa rangatira ope; ko Horomona ia, ko tāu pononga, kīhai i karangatia e ia. 20 Nā, ko koe, e tōku ariki, e te kīngi – e anga ana ngā kanohi o Īharaira katoa ki a koe, kia whakaaturia ki a rātou ko wai e noho ki te torōna o tōku ariki, o te kīngi, i muri i a ia. 21 Nā tēnei ake, hei te moenga o tōku ariki, o te kīngi, ki ōna mātua, ka kīia māua ko tāku tama, ko Horomona, he hunga hara."

22 Nā, i a ia anō e kōrero ana ki te kīngi, ka tomo mai a Nātana poropiti. 23 Ā, ka kōrerotia e rātou ki te kīngi, ka mea, "Ko Nātana poropiti tēnei." Nā, haere ana tērā ki te aroaro o te kīngi, ā, piko ana, tāpapa ana ki te whenua ki te aroaro o te kīngi.

24 Nā, ka mea a Nātana, "E tōku ariki, e te kīngi, i mea rānei koe, ‘Ko Aronia hei kīngi i muri i ahau, ā, ko ia hei noho ki tōku torōna’? 25 Kua haere hoki ia ki raro i tēnei rā, ā, kei te patu tērā i te kau, i te mea mōmona, i te hipi, tōna tini, ā, kua karangatia e ia ngā tama katoa a te kīngi rātou ko ngā rangatira ope, ko Apiātara tohunga; kei te kai rātou, kei te inu i tōna aroaro, e kī ana, ‘Kia ora a Kīngi Aronia.’ 26 Ko ahau ia, ko tāu pononga, ko mātou ko Hāroko tohunga, ko Penaia tama a Iehoiara, ko tāu pononga, ko Horomona, kīhai i karangatia e ia. 27 Nā tōku ariki rānei, nā te kīngi tēnei mea, ā, kīhai i whakaaturia e koe ki āu pononga, ko wai e noho ki te torōna o tōku ariki, o te kīngi i muri i a ia?"

28 Nā, ka whakahoki a Kīngi Rāwiri, ka mea, "Karangatia a Patehēpa ki ahau." Nā, haere ana ia ki te aroaro o te kīngi, ā, tū ana i te aroaro o te kīngi.

29 Nā, ko te oatitanga a te kīngi, ka mea: "E ora ana a Ihowā i whakaora nei i ahau i ngā mate katoa, 30 ko āku oatitanga i a Ihowā, i te Atua o Īharaira ki a koe, i ahau i mea rā: He pono, ko Horomona, ko tāu tama, hei kīngi i muri i ahau, ko ia hoki hei noho ki tōku torōna i muri i ahau, he pono me pēnā anō e ahau i tēnei rā."

31 Kātahi ka tuohu a Patehēpa, anga tonu tōna mata ki te whenua, piko ana ki te aroaro o te kīngi, ka mea, "Kia ora tōku ariki, a Kīngi Rāwiri, ā ake ake!"

32 Nā, ka mea a Kīngi Rāwiri, "Karangatia a Hāroko tohunga ki ahau, a Nātana poropiti, a Penaia tama a Iehoiara."

Nā, haere ana mai rātou ki te aroaro o te kīngi. 33 Nā, ka mea te kīngi ki a rātou: "Mauria ngā pononga a tō koutou ariki hei hoa mō koutou, ka whakanoho i a Horomona, i tāku tama, ki tōku muera, ki tōku ake, ka kawe i a ia ki raro, ki Kihona; 34 ā, mā Hāroko tohunga rāua ko Nātana poropiti ia e whakawahi ki reira hei kīngi mō Īharaira; me whakatangi hoki te tētere, me mea, ‘Kia ora a Kīngi Horomona.’ 35 Nā, ka piki ake koutou i muri i a ia, ā, ka tae mai ia, ka noho ki tōku torōna; ā, hei kīngi ia i muri i ahau; he mea whakarite nāku hei rangatira ia mō Īharaira rāua ko Hūrā."

36 Nā, ka whakahoki a Penaia tama a Iehoiara ki tā te kīngi, ka mea, "Āmine! Kia pēnā mai hoki te kī a Ihowā, a te Atua o tōku ariki, o te kīngi. 37 I tōku ariki nei, i te kīngi, a Ihowā, kia pēnā anō ia ki a Horomona; ā, kia whakanuia ake tōna torōna ki runga ake i te torōna o tōku ariki, o Kīngi Rāwiri."

38 Heoi, ka haere a Hāroko tohunga, a Nātana poropiti, a Penaia tama a Iehoiara, me ngā Kereti, me ngā Pereti ki raro, ā, whakanohoia ana e rātou a Horomona ki te muera o Kīngi Rāwiri, ā, kawea ana ki Kihona. 39 Nā, tangohia ana e Hāroko tohunga te haona hinu i roto i te tapenākara, ā, whakawahia ana e ia a Horomona. Nā, ka whakatangihia e rātou te tētere; ā, ka mea katoa te iwi, "Kia ora a Kīngi Horomona!" 40 Nā, piki ake ana te iwi katoa i muri i a ia, me te whakatangi te iwi i ngā pūtōrino; nui atu hoki te koa i koa ai rātou, ngātata ana te whenua i tō rātou hāmama.

41 Nā, ka rongo a Aronia rātou ko āna manuhiri i a rātou e whakamutu ana i tā rātou kai; ā, nō te rongonga o Ioapa i te tangi o te tētere, ka mea ake, "He aha tēnei hāmama o te pā e ngangau mai nei?"

42 I a ia anō e kōrero ana, nā, ko Honatana tama a Apiātara tohunga e haere mai ana; ā, ka mea a Aronia, "Haere mai; he tangata māia hoki koe, ā, he kōrero pai āu."

43 Nā, ka whakahoki a Honatana, ka mea atu ki a Aronia, "He pono rawa, kua meinga a Horomona e tō tātou ariki, e Kīngi Rāwiri, hei kīngi. 44 Ā, kua ungā e te kīngi hei hoa mōna a Hāroko tohunga, a Nātana poropiti, a Penaia tama a Iehoiara rātou ko ngā Kereti, ko ngā Pereti; ā, kua whakanohoia ia e rātou ki te muera o te kīngi; 45 ā, kua whakawahia ia e Hāroko tohunga, e Nātana poropiti hei kīngi ki Kihona. Nā, kua piki ake rātou i reira me te koa, nā, ngateri ana te pā. Ko te hāmama tēnei i rongo nā koutou. 46 Ā, ko Horomona hoki tēnei te noho mai nei i runga i te torōna o te kīngitanga. 47 Ā, kua tae mai hoki ngā pononga a te kīngi ki te manaaki i tō tātou ariki, i a Kīngi Rāwiri, ki te mea, ‘Kia meinga e tōu Atua te ingoa o Horomona kia pai atu i tōu ingoa, kia whakanuia ake e ia tōna torōna i tōu torōna.’ Nā, piko ana te kīngi i runga i te moenga. 48 Ā, i pēnei hoki te kupu a te kīngi, ‘Kia whakapaingia a Ihowā, te Atua o Īharaira, mōna kua hōmai nei i tētahi hei noho i tōku torōna i tēnei rā, me te kite atu anō ōku kanohi.’ "

49 Nā, ka pāwera ngā manuhiri a Aronia, whakatika ana, ā, haere ana i tōna ara, i tōna ara. 50 Ā, wehi ana a Aronia i a Horomona, ā, whakatika ana, ka haere, ā, ka hopu i ngā haona o te āta.

51 Nā, ka kōrerotia te kōrero ki a Horomona, "Ko Aronia tērā e wehi ana i a Kīngi Horomona; kei te pupuri anō tērā i ngā haona o te āta; e mea ana, ‘Kia oati a Kīngi Horomona ki ahau āianei, e kore e whakamatea e ia tāna pononga ki te hoari.’ "

52 Nā, ka mea a Horomona, "Ki te mea he tikanga pai tāna, e kore e taka tētahi makawe ōna ki te whenua; tēnā ki te kitea he hē tōna, ka mate." 53 Heoi, ka tono tāngata a Kīngi Horomona ki te tiki i a ia i runga i te āta. Ā, haere mai ana ia, piko ana ki a Kīngi Horomona; ā, ka mea a Horomona ki a ia, "Haere ki tōu whare."

1 Kung David var nu gammal och hade nått hög ålder. Trots att man lade täcken över honom kunde han inte hålla sig varm. 2 Därför sade hans tjänare till honom: "Låt oss finna en ung kvinna åt min herre kungen, en jungfru som kan bli kungens tjänarinna och sköta om honom. Om hon får ligga i din famn så blir min herre kungen varm."

3 De sökte över hela Israel efter en vacker ung kvinna, och de fann Abishag från Shunem*1:3Abishag från ShunemDet har föreslagits att Abishag kanske var den brud som besjungs i Höga Visan (jfr 2:22f och Höga V 6:12 med not). Shunem låg ca 10 mil norr om Jerusalem. och förde henne till kungen. 4 Hon var mycket vacker. Hon skötte om kungen och betjänade honom, men kungen låg inte med*1:4låg inte med henneOrdagrant: "kände henne inte" (hebreiskt uttryck för sexuell gemenskap). henne.

5 *2 Sam 3:4, 15:1, 1 Krön 3:2. Adonia,*1:5AdoniaBetyder "HERREN är herre". Liksom sin storebror Absalom, som hade gjort anspråk på tronen före honom (2 Sam 15), skaffade han sig livvakt och tvåhjulig stridsvagn som maktsymboler (jfr 1 Mos 41:43). Haggits son, hade höga tankar om sig själv och sade: "Det är jag som ska bli kung." Han skaffade sig vagnar och ryttare och dessutom femtio man som sprang framför honom. 6 *2 Sam 14:25. Hans far hade aldrig velat såra honom genom att säga: "Varför gör du så?" Dessutom såg Adonia mycket bra ut, och han var född näst efter Absalom. 7 *1 Kung 2:22, 28. Han började förhandla med Joab*1:7JoabDavids systerson och överbefälhavare (2 Sam 2:13f) som hade haft många meningsskiljaktigheter med kungen (2 Sam 3:24f, 12:28, 14:19, 18:11, 19:5, 13, 24:3)., Serujas son, och prästen Ebjatar, och de anslöt sig till Adonia och understödde honom. 8 *2 Sam 23:8f. Men prästen Sadok*1:8SadokBetyder "rättfärdig", Davids och Salomos överstepräst (1 Krön 29:22, jfr Hes 40:46). och Benaja*1:8BenajaTapper ledare för livvakterna (2 Sam 8:18, 23:20f), senare överbefälhavare (4:4)., Jojadas son, samt profeten Natan*1:8NatanDavids hovprofet (se 2 Sam kap 7 och 12) som enligt judisk tradition skrev 2 Sam., Shimei*1:8ShimeiTroligen Shimei, Elas son, som senare upphöjdes till fogde över Benjamin (4:18), och inte Shimei, Geras son, som senare avrättades (2:8, 36f)., Rei och Davids hjältar*1:8Davids hjältarSe 2 Sam 23:8f, 1 Krön 11:10f. stödde inte Adonia.

9 *Jos 15:7, 18:16. Adonia offrade får, oxar och gödkalvar vid Sohelet-stenen nära Rogelskällan*1:9Sohelet-stenen nära RogelskällanKanske "Ormstenen". Källan låg mindre än en kilometer söder om Jerusalem och gränsade till både Juda och Benjamin (Jos 15:7, 18:16).. Han bjöd in alla sina bröder, kungens söner, och alla Juda män som var i kungens tjänst. 10 Men han bjöd inte profeten Natan, Benaja, hjältarna eller sin bror Salomo.

11 Då sade Natan till Bat-Seba*1:11Bat-SebaBetyder "edsdotter". Natan hade profeterat när hon födde Salomo (2 Sam 12:25)., Salomos mor: "Du har väl hört att Adonia, Haggits son, har blivit kung utan att vår herre David vet om det? 12 Nu vill jag ge dig ett råd så att du kan rädda ditt liv och din son Salomos liv. 13 Gå genast in till kung David och säg till honom: Har inte du själv, min herre och kung, med ed lovat din tjänarinna och sagt: Din son Salomo ska bli kung efter mig. Det är han som ska sitta på min tron. Varför har då Adonia blivit kung? 14 Medan du är där och talar med kungen ska jag komma in efter dig och bekräfta det du har sagt."

15 Bat-Seba gick in till kungen i kammaren. Kungen var nu mycket gammal och Abishag från Shunem betjänade honom. 16 Bat-Seba bugade sig och föll ner för kungen. Och kungen frågade: "Vad önskar du?"

17 Hon svarade honom: "Min herre, du har själv lovat din tjänarinna med ed vid Herren din Gud och sagt: Din son Salomo ska bli kung efter mig. Det är han som ska sitta på min tron. 18 Men nu har Adonia blivit kung, utan att du, min herre och kung, har fått veta det. 19 Han har offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får och bjudit in alla kungens söner och prästen Ebjatar och överbefälhavaren Joab. Men din tjänare Salomo har han inte bjudit. 20 Nu är hela Israels ögon riktade på dig, min herre och kung, för att du ska säga dem vem som ska sitta på min herre kungens tron efter honom. 21 Annars kommer jag och min son Salomo att betraktas som brottslingar när min herre kungen har gått till vila hos sina fäder."

22 Och medan hon ännu talade med kungen kom profeten Natan. 23 Man anmälde det för kungen och sade: "Profeten Natan är här." När han kom inför kungen, föll han ner på sitt ansikte för kungen 24 och sade: "Min herre och kung, har du verkligen sagt att Adonia ska bli kung efter dig och att det är han som ska sitta på din tron? 25 För i dag har han gått ner och offrat mängder av tjurar, gödkalvar och får och bjudit in alla kungens söner och befälhavare och prästen Ebjatar. Nu äter och dricker de hos honom och ropar: Leve kung Adonia! 26 Men mig, din tjänare, har han inte bjudit, och inte heller prästen Sadok eller Benaja, Jojadas son, eller din tjänare Salomo. 27 Har detta kommit från min herre kungen utan att du har låtit din tjänare veta vem som ska sitta på min herre kungens tron efter honom?"

28 Då svarade kung David och sade: "Kalla hit Bat-Seba till mig." När hon kom inför kungen och stod framför honom, 29 *1 Sam 26:24, 2 Sam 4:9. svor kungen en ed och sade: "Så sant Herren lever, han som har befriat mig ur all nöd: 30 Så som jag lovade dig med ed vid Herren, Israels Gud, när jag sade: Din son Salomo ska bli kung efter mig, det är han som ska sitta på min tron i mitt ställe, så ska jag göra i dag." 31 Då bugade sig Bat-Seba med ansiktet mot marken och föll ner för kungen och sade: "Må min herre kung David leva för evigt!"

32 Kung David sade: "Kalla hit till mig prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son." När de kom inför kungen, 33 *2 Krön 32:30, 33:14. sade han till dem: "Ta med er herres tjänare och sätt min son Salomo på min egen mulåsna*1:33mulåsnaKorsning mellan häst och åsna som vid denna tid prisades högre än hästen på grund av sin uthållighet. Jfr 2 Sam 13:29. och för honom ner till Gihon*1:33GihonBetyder "svallande", en periodisk källa i Kidrondalen nära foten av tempelberget, ca 600 meter norr om Adonias fest vid Rogelskällan (vers 9).. 34 Där ska prästen Sadok och profeten Natan smörja honom till kung*1:34smörja honom till kungEtt uttryck för invigning till tjänst, beskydd och den helige Ande (jfr David i 1 Sam 16:13). Som Herrens smorde var Salomo en förebild till Messias, Davids son (Matt 20:30, 21:9, Apg 10:38). över Israel. Sedan ska ni blåsa i basunen och ropa: Leve kung Salomo! 35 Därefter ska ni följa honom upp hit, och han ska komma och sitta på min tron. Det är han som ska vara kung i mitt ställe, för honom har jag utsett till härskare över Israel och Juda." 36 Då svarade Benaja, Jojadas son, kungen och sade: "Amen. Så ska också Herren, min herre kungens Gud, säga. 37 Så som Herren har varit med min herre kungen, så ska han också vara med Salomo. Han ska göra hans tron ännu mäktigare än min herre kung Davids tron."

38 *2 Sam 8:18, 1 Krön 18:17. Prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, gick dit ner tillsammans med kereteerna och peleteerna. De satte Salomo på kung Davids mulåsna och förde honom till Gihon. 39 *1 Sam 10:24, 2 Kung 11:12, 1 Krön 29:22. Prästen Sadok tog oljehornet från tältet*1:39tältetTabernaklet där förbundsarken stod (2 Sam 6:17). och smorde Salomo. Därefter blåste de i basunen och allt folket ropade: "Leve kung Salomo!" 40 Sedan följde allt folket med honom upp medan de blåste på flöjter och jublade med så stor glädje att marken kunde ha rämnat av deras rop.

41 Men Adonia och alla hans gäster hörde det just som de hade ätit färdigt. När Joab hörde basunens ljud sade han: "Varför är det sådant oväsen i staden?" 42 *2 Sam 15:27, 18:27. Medan han ännu talade kom Jonatan, prästen Ebjatars son. Adonia sade till honom: "Kom hit, en duktig man som du har säkert goda nyheter." 43 Jonatan svarade Adonia: "Nej! Vår herre kung David har gjort Salomo till kung. 44 Kungen har skickat med honom prästen Sadok, profeten Natan och Benaja, Jojadas son, dessutom kereteerna och peleteerna. De satte honom på kungens mulåsna, 45 och prästen Sadok och profeten Natan smorde honom till kung i Gihon. Sedan drog de jublande upp därifrån och hela staden är i rörelse. Det var det ljudet ni hörde. 46 Och nu sitter Salomo på kungatronen, 47 och kungens tjänare har kommit och lyckönskat vår herre kung David och sagt: Må din Gud låta Salomos namn bli ännu större än ditt namn och hans tron ännu mäktigare än din tron. Och kungen tillbad, böjd över sin säng. 48 Kungen har också sagt: Lovad är Herren, Israels Gud, som i dag har satt en efterträdare på min tron, så att jag fått se det med egna ögon!"

49 Då blev Adonias alla gäster förskräckta och bröt upp och gick, var och en åt sitt håll. 50 *2 Mos 27:2. Adonia själv blev så rädd för Salomo att han reste sig och gick och grep tag i hornen på altaret*1:50grep tag i hornen på altaretFör att söka skydd på helig mark (jfr 2 Kung 11:15, 2 Mos 21:13).. 51 Och det berättades för Salomo: "Se, Adonia är rädd för kung Salomo. Han har gripit tag i altarets horn och sagt: Kung Salomo måste i dag ge mig sin ed på att han inte kommer att döda sin tjänare med svärd."

52 *1 Sam 14:45. Då sade Salomo: "Om han visar sig vara en hedersman ska inte ett hår på hans huvud falla till marken. Men finner man något ont hos honom ska han dö." 53 Därefter sände kung Salomo bud och lät hämta honom från altaret. Han kom och föll ner för kung Salomo, och Salomo sade till honom: "Gå hem till ditt."